Modul 4 - Rollspel och bedömning av samarbetssamtalens lämplighet.

Samtalsledare använder vanligtvis flera olika metoder för samtal inom ramen för samarbetssamtal. Samtalsledare anpassar ofta metoden utifrån det föräldrapar de träffar det vill säga med utgångspunkt i de konfliktstilar och konflikttyper hen ställs inför men också utifrån samtalsledarens personlighet. De samarbetssamtal som ges av kommunens socialtjänst är en form av familjemedling. Eftersom det finns många olika sätt att bedriva samarbetssamtal och den forskning som finns inte pekar på att någon metod är bättre än någon annan kommer detta kunskapsdokument inte att beskriva på vilket sätt rollspelen om samarbetssamtal ska genomföras. Det finns inte heller någon evidens för att någon medlingsmetod ger bättre resultat än någon annan. Skillnaden mellan transformativ och systemisk kognitiv medling och samarbetssamtal är att utgången i medlingen oftast är okänd medan utgången i samarbetssamtal är reglerad i lagstiftning och innebär att föräldrarna ska nå en överenskommelse som är till barnets bästa.

MFoFs introduktion till rollspel består av fem sessioner som kortfattat beskriver hur innehållet i varje samtal utifrån samtalsledarens roll kan formuleras.

För en del föräldrar är det första gången de besöker socialtjänsten och familjerätten och också den första gången de samtalar med någon om sin situation. Det kan vara en svår och känslig situation och det kan därför behövas flera tillfällen för att genom enskilda samtal ta reda på om det har förekommit våld eller andra övergrepp, hot, missbruk, psykisk ohälsa eller andra problem i familjen. Om så är fallet, bör samtalsledaren noga överväga om det är lämpligt att påbörja samarbetssamtal och hur de i så fall kan genomföras eller om föräldrarna behöver hänvisas till domstol.

Längden på de olika sessionerna kan variera. Det kan ändå vara lämpligt att avsätta gott om tid för varje session när samtalsledaren träffar föräldrarna gemensamt. Tänk också på, att om tolk behöver medverka under samtalen, krävs extra tid.

Rollspelen kan givetvis göras kortare än en session med föräldrarna, eftersom det kanske bättre överensstämmer med vad du som samtalsledare behöver öva på.

Genomförandet av rollspelen

Förbered dig inför rollspelet genom att läsa igenom kunskapsdokumenten om transformativ, systemisk kognitiv medling, konfliktteori och medling. Dessa kunskapsdokument kan tjäna som ett visst stöd inför rollspelen. Som samtalsledare i rollspel avgör du själv vilken metod eller modell du vill använda utifrån den roll föräldraparet har under rollspelet.

Som samtalsledare genomför du rollspel utifrån innehållet i sessionerna 1-5.

Börja med en gemensam diskussion om innehållet i själva samtalet med föräldrarna samt bestäm hur de som ska agera föräldrar ska förhålla sig gentemot varandra och samtalsledaren.

Förslag på diskussionspunkter innan rollspelen påbörjas

• Diskutera hur tiden bör disponeras för att hinna med innehållet i sessionerna.
• Diskutera för- och nackdelar med att vara en eller två samtalsledare vid varje session.
• Diskutera vilken skillnad du tror att föräldrarna kan uppleva när samtalsledarna har olika kön.
• Diskutera vad det innebär att ha tolk med i samtalet.
  
• Diskutera hur du tror att föräldrarna skulle ha uppfattat genomförandet. Vad var bra och vad var mindre bra?
  
• Diskutera hur du som samtalsledare kan veta i vilket skede samtalet ska begränsas (beskyllningar, non-verbal kommunikation, osakligt sätt att tala, försynta gliringar, synnerligen starka känsloyttringar, påståenden om den andra, aggressivitet)
  
• Diskutera hur du som samtalsledare kan påverkas av en känsloupplevelse.
  
• Diskutera hur du som samtalsledare kan aktivera en tillbakadragen förälder.
  
• Diskutera hur du som samtalsledare kan ta fram/lyfta fram sådant som är känsligt.
  
• Diskutera hur du som samtalsledare kan hjälpa föräldrarna att undvika samtal som bygger på beskyllningar och försvar.
  
• Diskutera hur du som samtalsledare ska förhålla dig till de krav och färdiga lösningsalternativ som föräldrarna många gånger tar med sig till medlingen.
  
• Diskutera hur du som samtalsledare kan hantera att ena föräldern önskar att den andra ska bestraffas för något den tidigare gjort.
• Diskutera hur du som samtalsledare kan använda olika frågor och frågetekniker.

Du informerar föräldrarna muntligen om hur samarbetssamtalet går till och överlämnar skriftlig information om föräldrarna inte redan fått det skickat till sig. Därefter undersöker du vad föräldern utifrån barnets behov önskar få hjälp med.

Du genomför en kartläggning om eventuella risker.

Därefter bedömer du lämpligheten med gemensamma eller enskilda samarbetssamtal alternativt samtal i annan form.

Förslag på diskussionsfrågor

• Diskutera för- och nackdelar med att barnet är med under probleminventeringen och kartläggningen.
• Reflektera över hur det känns att ta upp alla dessa frågor med föräldern.
• Reflektera över hur du bemöter en förälder i en utsatt situation.
• Diskutera och bedöm, utifrån kartläggningen, lämpligheten av att samarbetssamtal genomförs.
• Diskutera i vilken form samarbetssamtalen kan ske i de fall de finns en risk.
• Diskutera över hur samtalet har genomförts. Vad var bra och vad var mindre bra?

Tillsammans med föräldrarna gör du en gemensam probleminventering utifrån ett barnperspektiv. Tillsammans med föräldrarna kommer du också överens om vilka problem som är möjliga att lösa inom ramen för samarbetssamtal och vilka av dessa problem ni ska börjar med.

Som samtalsledare behöver du hjälpa föräldrarna att behålla barnperspektivet och fokusera på barnets behov. Det kan annars vara lätt för föräldrarna att fastna i sina egna behov och att de upprepar sådant som inte fungerade under samlevnadstiden. Att samtala om barnets behov är något helt annat än att låta föräldrar diskutera sina respektive krav på varandra. Probleminventering utifrån ett barnperspektiv innebär att det inte är föräldrarnas problem sinsemellan som ska lyftas fram utan de problem som de har som föräldrar.

Förslag på diskussionsfrågor

• Diskutera på vilket sätt du låter föräldrarna beskriva barnet? Använder du något specifikt material?
• Diskutera över hur du gör om en förälder inte vill att du talar med barnet?
• Reflektera över hur du hjälper föräldrarna att komma till tals i ungefär samma omfattning?
• Reflektera över hur du gör för att komma fram till de gemensamma problemen som ska diskuteras?
• Diskutera hur samtalet har genomförts. Vad var bra och mindre bra?
• Reflektera över hur du känner dig efter samtalet jämfört med innan.

Hur är kartläggningen framtagen?

MFoF kartläggning och bedömning av risk är framtagen med stöd av tre referensgrupper; chefer, samtalsledare och yrkesverksamma inom familjerättens verksamhet som tidigare deltagit i utbildning om samarbetssamtal. Några av dessa deltagare har delat med sig av sina erfarenheter kring bedömning av risk i samband med samarbetssamtal.

MFoF har även tagit del av Socialstyrelsens manualer för FREDA för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer, AUDIT för socialtjänsten arbete mot alkohol och DUDIT för socialtjänstens arbete mot droger.

Kartläggningen används i samband med de första enskilda samtalen med föräldrarna.

Syfte

Syftet med kartläggningen är att ge samtalsledare stöd i att ta reda på om det finns risker runt den aktuella familjen och bedöma om det är lämpligt att genomföra gemensamma samarbetssamtal alternativt enskilda samtal samt om samtalen kan genomföras i annan form.

Frågorna behöver anpassas till aktuella riskområden

Frågorna om risker nedan behöver anpassas till den eller de risker som är aktuella för det specifika föräldraparet och barnet. I den här kartläggningen omnämns huvudsakligen frågor om hot eller våld i nära relationer. Andra risker som kan vara aktuella att undersöka är exempelvis risken för missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa, hedersrelaterat våld och förtryck och andra problem i familjen. Frågorna är omfattande och kan upplevas påfrestande varför en förälder kan behöva erbjudas flera samtalstillfällen.

Misstanke om att ett barn far illa

Samtalsledaren har ett ansvar för att bedöma när barnets situation är sådan att det kan vara aktuellt att informera ansvarig enhet inom nämnden om att den kan behöva göras en utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ socialtjänstlagen (2001:459), SoL. En samtalsledare är också skyldig att genast anmäla till en annan nämnd om samtalsledaren i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (14 kap. 1 § SoL).

Om föräldrar behöver stöd

Om det framkommer att föräldrarna behöver hjälp eller stöd hänvisas de till den verksamhet som tillhandahåller denna insats.

Hur ska kartläggningen och bedömningen användas?

Kartläggningen och bedömningen används vid det inledande samtalet för samarbetssamtal. De inledande samtalen sker med vardera föräldern enskilt. Därefter görs en riskbedömning av om samtal ska ske och om de ska ske gemensamt eller enskilt.

Den samtalsledare som intervjuar behöver ha kunskap om våld i nära relationer, våldsutövande inom ramen för en hederskontext, alkohol- och drogproblematik, psykisk ohälsa m.m. Den som använder manualerna för FREDA, AUDIT och DUDIT behöver vara bekant med dessa.

Vi kommer att ställa några inledande frågor om vad du som förälder vill ha hjälp med, hur samlevnadstiden varit, hur den har påverkat barnet och dig samt hur situationen ser ut idag för barnet och för dig som förälder. Det inledande samtalet görs enskilt med var och en av er. Det görs för att ni båda ska få samma möjlighet och utrymme för att berätta om er situation.

1. Berätta varför du är här och på vilket sätt vi kan hjälpa dig?

2. Berätta om er relation. Hur länge har ni levt tillsammans? När separerade ni? Vem tog initiativet till separationen? Vad var skälet till separationen? Accepterar ni båda separationen?

3. Förbered föräldern på att du nu kommer att ställa frågor om våld, våldsutövande inom ramen för en hederskontext, missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa m.m.

4. Hur upplever du din och din medförälders fysiska och psykiska hälsa?

5. Hur uppfattar du din och din medförälders barnets/barnens fysiska och psykiska hälsa?

6. Hur ser dina egna och din medförälders alkohol/drogvanor ut? Skattning kan ske med hjälp av AUDIT och DUDIT.

7. Har du/medföräldern varit inblandad i någon form av kriminalitet och/eller blivit dömd för något brott någon gång?

8. Har du/medföräldern utsatt någon för någon form av våld? Skattning kan ske med FREDA.

9. Det är vanligt att alla föräldrar är oense ibland. Vad händer när du och din medförälder har olika åsikter?".

10.Hur har ert värsta bråk (fysiskt eller psykiskt) sett ut? Hur har den värsta situationen sett ut när det gäller egen eller medförälders psykiska hälsa, missbruk, kriminalitet etc.?

11. Vad skulle din medförälder säga om den händelsen?

12. Hur blev det för barnet/barnen när ni grälade eller bråkade?

13. Har barnet varit utsatt för våld eller sett eller hört när någon av er föräldrar utsatt medföräldern för våld, hot, annan fara eller obehag?

14. Hur har ni löst frågor om vårdnad, boende och umgänge för barnet/barnen? Vad har varit bra och vad har varit mindre bra för er som föräldrar? För- och nackdelar för barnet?

15. Vad tycker barnet/barnet om era lösningar?

16. Hur ser din och den andre förälderns ekonomi ut? Har du eller den andre föräldern skulder, hur stora och varför (exempelvis spelskulder?

17. Hur fattar ni idag gemensamma beslut om barnen?

18. Hur mår du just nu?

19. Finns det kontaktförbud? Har det respekterats?

20. Hur orolig är du för att samtala i samma rum som din medförälder? Vad är du orolig för?

21. Finns det en risk för att du går med på överenskommelser mot din vilja? På vilket sätt?

22. Är enskilda samtal möjliga för att du ska känna dig trygg?

23. Finns det några alternativa samtalsformer för att du ska känna dig trygg, exempelvis

skyttelmedling?

24. Är det ett tryggt och säkert alternativ för dig att komma och gå före eller efter medföräldern?

På vilket sätt?

25. Känner du dig trygg om du har med dig en stödperson som väntar i väntrummet?

26. Är det något annat du vill framföra som har med säkerheten att göra?

Efter kartläggningen bedömer samtalsledaren om det finns en risk för att genomföra gemensamma samtal. Om det finns en risk behöver samtalsledaren bedöma om det finns särskilda lösningar för att samtalen ändå ska kunna genomföras.

Bedömningen görs genom att sammanställa risk och skyddsfaktorer utifrån denna kartläggning. Om det är lämpligt med samarbetssamtal behöver samtalsledaren ta ställning till i vilken form de fortsatta samtalen kan genomföras. Om samtal är olämpligt informeras föräldrarna endast om att samarbetssamtal ej kan erbjudas. Om samtalsledaren bedömer att fortsatta samtal kan ske gemensamt eller enskilt informeras föräldrarna om hur och när de fortsatta samtalen kommer att ske.