Lagstiftning och internationella konventioner
Internationella adoptioner har pågått till Sverige sedan mitten av 1900-talet. Till en början var adoptionsverksamheten inte reglerad enligt lag och den svenska statens insyn och kontroll var liten. Lagstiftning har sedan utvecklats under åren där både nationella lagstiftningar och internationella bestämmelser reglerar området.
Nedan sammanfattas några av de bestämmelser som utvecklats för att reglera området:
- 1979 infördes lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp som innebar att förmedling av adoptioner till Sverige skulle ske via auktoriserad sammanslutning. Undantag från detta kunde ske i enstaka fall.
- 1985 skedde en ändring i socialtjänstlagen som innebar att socialnämnden behövde inhämta yttrande från Nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA) om adoptionen inte skulle ske via en auktoriserad sammanslutning.
- 1997 tillträdde Sverige till 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Konventionen inkorporerades som svensk lag genom lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. 1993 års Haagkonvention utgör en ram för samarbete mellan konventionsstater, både ursprungsstater och mottagande stater.
- Samma år, 1997, infördes lag (1997:192) om internationell adoptionsförmedling (LIA). Av denna lag framgår bland annat att den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en auktoriserad sammanslutning, förutom i enstaka fall som avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammanslutning. Förutom särskilda skäl krävs att förfarandet bedöms godtagbart.
- 2005 infördes ändringar i LIA som innebar tydligare tillsynsverktyg för Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (MIA), senare MFoF. Lagändringarna innebar även att det land som adoptionsorganisationen vill samarbeta med ska ha en adoptionslagstiftning eller annan reglering som beaktar Haagkonventionen och barnkonventionen. Ursprungslandet ska säkerställa att det görs en prövning om huruvida barnet har möjlighet att växa upp under goda livsvillkor i ursprungslandet innan det görs tillgängligt för internationell adoption. Vidare ska en auktoriserad sammanslutning vara skyldig att dokumentera förmedlingsverksamheten samt bevara denna så länge den kan antas ha betydelse för den som förmedlats för adoption eller dennes närstående.
Uppdaterad senast