Jämlikhet i hälsa

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna vilar på övertygelsen att alla människor är "födda fria och lika i värde och rättigheter" och att alla människor utan undantag har rätt att ta del av dessa rättigheter. Jämlik hälsa bygger på att hälsa ses som en mänsklig rättighet.

Under uppväxten spelar föräldrarnas sociala och ekonomiska resurser samt föräldraförmåga en central roll för barnets utveckling. Föräldrar har stor inverkan på barnets fysiska och psykiska hälsa och sociala kompetens, vilket i sin tur påverkar hur barnet klarar sin skolgång och vilka levnadsvanor det får som vuxen.

I regeringens proposition ”God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik” (prop. 2017/18:249) tydliggörs att familjers ojämlika livsvillkor bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas tidigt i livet.

Tre centrala områden poängteras som bör vara i fokus för en mer jämlik hälsa:

• En jämlik mödra- och barnhälsovård
• En förskola av god kvalitet
• Att barnperspektivet tas i beaktande

Utöver dessa finns även insatser inom andra områden som påverkar barn direkt eller indirekt. Regeringen menar att även inkomst och försörjning samt boende och närmiljö är av särskild vikt för trygga uppväxtvillkor.

Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter mellan olika familjer bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas under det tidiga livet. Åtgärder för en mer jämlik hälsa bör därför inriktas på att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor så att alla barn får grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Viktiga arenor för jämlik hälsa är: en jämlik mödra- och barnhälsovård och en förskola av god kvalitet.

Föräldraskapsstöd för en mer jämlik hälsa

I den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd (dnr S2018/04678/FST) är jämlikhet i hälsa ett av tre genomsyrande perspektiv. Föräldraskapsstödsarbetet ska beakta skillnader i hälsa som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna som omfattas av diskrimineringslagen, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Folkhälsopolitikens första målområde är ”Det tidiga livets villkor”. Det tar fasta på att åtgärder för en mer jämlik hälsa bör inriktas på att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor. Dessa åtgärder ska leda till att alla barn får grundläggande förutsättningar att utveckla sina förmågor utifrån sina villkor. Verksamheter som möter barn och familjer såsom mödra- och barnhälsovård, elevhälsa och förskola har en viktig roll i att förebygga och tidigt uppmärksamma barns utsatthet och stödja de barn som har behov av det.

Tillgänglighet en nyckelfaktor

För att främja jämlikhet och jämlik hälsa för alla barn behöver föräldraskapsstödet tillgängliggöras för fler. Grupper av föräldrar som generellt deltar i mindre utsträckning i föräldraskapsstöd är exempelvis pappor, föräldrar med kort utbildning och låg inkomst samt föräldrar som migrerat till Sverige. Det är därför viktigt att aktörer som arbetar med föräldraskapsstöd ser över vilka föräldrar som nås av stöd och vilka som inte nås. Det är också viktigt att de insatser som erbjuds utformas utifrån föräldrarnas behov.

Film om det förebyggande arbetet

Filmen "Vi behöver nå fram till fler" från Länsstyrelsen Stockholm fokuserar på vikten av jämlikhetsperspektiv, delaktighet och målgruppsanpassning i det förebyggande arbetet. Klicka på den streckade fyrkanten i filmens nedre högra hörn för att se den i helskärmsläge.