Diskussion och betydelse för praktiken

Bristen på tid är den utmaning som upplevs som störst hos föräldrar i denna studie. Det visar sig även i tidigare studier att föräldrar upplever en stor stress att hinna med föräldraskapet i den mån man önskar samtidigt som man ska sköta den egna hälsan, parrelationen och ett arbete [ref 20]. Föräldrars upplevda tidsbrist är därför en faktor att ta hänsyn till i föräldraskapsstödet, då insatser som kräver att förälder investerar mycket tid i viss mån kan upplevas som praktiskt otillgängliga. Exempelvis kan föräldraskapsstödsprogram som innehåller ett större antal träffar för denna målgrupp upplevas som svåra att hinna med.

Studien visar också att kvinnor ser fler utmaningar än män och upplever dem också som större. Exempelvis upplever en betydligt större andel kvinnor förväntningar på dem själva som förälder som en stor eller mycket stor utmaning. Detta visar återigen på hur föräldraskapet präglas av ojämställdhet, vilket kan leda till negativ stress och ohälsa för kvinnor. Att vara medveten om dessa könsskillnader i kommunikationen och stödet till föräldrar, och att verka för att bryta stereotypa könsmönster är därmed ett viktigt uppdrag för de aktörer som möter föräldrar och barn.

Få föräldrar i studien har svarat att de använder föräldratelefon, öppna mötesplatser eller att delta i seminarium för att hantera utmaningar. De uppger istället att de i större utsträckning pratar med annan vårdnadshavare, kompisar, vänner/familj samt söker via nätet. Föräldrarna uppger dock att det vanligaste sättet att hantera utmaningar är på egen hand, vilket i någon mån speglar den ansvarsförflyttning som skett från samhälle till föräldrar på senare tid [ref 19]. Även när det gäller hur föräldrar hanterar utmaningar återfinns skillnader mellan män och kvinnor, där män i mycket lägre utsträckning än kvinnor vänder sig till vänner för att fråga om råd eller söker information på internet. De återkommande könsskillnaderna i resultatet kan indikera verkliga skillnader vad det gäller behov av, och utformning av stöd mellan kvinnor och män. För att få reda på detta behövs fler, och fördjupade studier.

Ytterligare ett intressant resultat i denna undersökning är att ekonomi spelar roll för hur stora utmaningarna upplevs. Föräldrar med hög inkomst ser färre utmaningar än föräldrar med låg inkomst, och den senare gruppen anger särskilt att den egna hälsan, att kombinera arbetsliv med föräldraskap samt ekonomin som stora utmaningar. Detta indikerar att även föräldrarnas inkomstnivå är en faktor att beakta i föräldraskapsstödet. Föräldrar med låga inkomster har ofta oflexibla arbetstider och samhällsservice såsom barnomsorg etc. går sällan att anpassa till detta [ref 14]. Hur samhället utformar sin verksamhet för att underlätta för dessa föräldrar behöver diskuteras mer framöver.

Ett utmärkande resultat i studien är att föräldrar med tillgång till flera personer som kan vara ett stöd i föräldraskapet upplever färre utmaningar och ser dessa som mindre oroande. Tidigare
intervjustudier med föräldrar bekräftar vikten av att ha ett kontaktnät att kunna rådfråga och diskutera olika frågor med [ref 21]. Forskning har också visat att det viktigaste för barns utveckling
är familjerelationernas kvalitet och omgivningens stöd, vilket återigen stärker betydelsen av att främja ett socialt nätverk för familjen och tillgången till andra nära vuxna [ref 22].

Det finns idag flera öppna arenor som föräldrar kan söka sig till för att får kontakt med andra föräldrar och utöka sitt sociala nätverk, främst under barnets första år. Arenor som barnhälsovården, öppna förskolor, babyaktiviteter på exempelvis bibliotek och olika kyrkor är vanliga och erbjuder gemenskap och stöd utan krav. Detta är särskilt värdefullt för dem som inte har befintliga nätverk bestående av närstående och vänner. För föräldrar med något äldre barn blir arenorna dock färre. I en avhandling från Göteborgs universitet undersöks föräldrars intresse av att ta del av universellt föräldraskapsstöd även under tonårsperioden. Studierna gjordes genom telefonintervjuer med cirka 1700 föräldrar i 15 kommuner, samt genom fokusgruppsintervjuer, och visade att 82 procent av föräldrarna tyckte att stöd i föräldraskapet är som allra viktigast under barnets tonårstid. Det fanns ett stort intresse både av de olika former av stöd som fanns för dem när barnen var yngre, och av sådant som är mer specifikt utformat för tonårsperioden [ref 23].

För att nå målsättningen om att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt behövs en fortsatt utveckling inom föräldraskapsstödsområdet. Denna fortsatta utveckling behöver ske såväl nationellt som regionalt och lokalt. Denna studie visar att det finns skillnader inte enbart mellan könen, utan också mellan olika grupper av föräldrar gällande vilka utmaningar de upplever samt hur de väljer att hantera dem. Yrkesverksamma som möter föräldrar i olika forum behöver vara lyhörda för detta, och att kontinuerligt undersöka vilka utmaningar föräldrar i den egna kommunen upplever, och vilka behov de har är en avgörande del i ett systematiskt föräldraskapsstödsarbete. Aspekter som kan behöva beaktas är när stödet erbjuds och på vilken plats. Att använda sig av arenor som föräldrar känner till och redan befinner sig på kan vara en framgångsfaktor. Att erbjuda stöd på tider som passar oavsett om du exempelvis arbetar obekväma arbetstider eller är ensamstående blir också viktigt.