Obligatoriska informationssamtal

Krav på informationssamtal

För att rätten, när föräldrar inte är överens ska få ta upp ett yrkande om vårdnad, boende och umgänge till prövning i ett mål enligt 6 kap. 5 §, 14 a § eller 15 a § FB eller i ett mål om äktenskapsskillnad, ska den förälder som framställer yrkandet ha deltagit i ett sådant informationssamtal som avses i 5 kap 3 a § socialtjänstlagen (2001:453), SoL (6 kap 17 c § FB). Det innebär att innan en förälder kan lämna in en stämningsansökan i domstol om vårdnad, boende eller umgänge ska föräldern ha deltagit i ett sådant informationssamtal som tillhandahålls av socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört. Om föräldrarna är ense i alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge, det vill säga om alla yrkanden är otvistiga, gäller inget krav på deltagande i informationssamtal.

Om kravet på deltagande i informationssamtal hindrar att ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge tas upp till prövning, ska rätten avvisa samtliga yrkanden i målet. Det innebär att om det finns både tvistiga och icke tvistiga yrkanden i målet ska samtliga yrkanden avvisas (6 kap 17 c § tredje stycket FB). Anledningen till det är att det för barnets bästa många gånger är angeläget att det görs en samlad bedömning av alla yrkanden som har samband med varandra, oavsett om något yrkande är otvistigt eller inte.

Den förälder som framställer yrkandet ska ha deltagit i ett informationssamtal hos socialnämnden inom ett år före det att yrkandet framställs (6 kap. 17 c § FB). Har det gått längre tid kan ett nytt informationssamtal bli aktuellt. Anledningen är, att när det förflutit en viss tid sedan samtalet ägde rum, kan förutsättningarna för föräldrarna och barnet ha förändrats. Behovet av insatser eller stöd kan se annorlunda ut liksom föräldrarnas förutsättningar för att tillsammans hitta den lösning som är bäst för barnet.

Undantag från krav på informationssamtal

I vissa situationer kan det finnas skäl för domstolen att göra undantag från kravet på att den som först framställer ett tvistigt yrkande om vårdnad, boende och umgänge ska ha deltagit i informationssamtal innan ett yrkande prövas av domstol. Det gäller om det finns särskilda skäl (6 kap. 17 c § andra stycket FB). Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Det är i samtliga förhållanden domstolen som bedömer om yrkandet kan tas upp till prövning eller om det ska avvisas.

Om det finns risk för att barnet eller någon i familjen far illa

Särskilda skäl för rätten att ta upp ett yrkande utan att ett informationssamtal ägt rum kan exempelvis föreligga om det med beaktande av barnets bästa framstår som särskilt angeläget att få till stånd ett skyndsamt beslut i en fråga om vårdnad, boende eller umgänge. Det kan handla om att det finns en omedelbar risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller övergrepp, eller att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa.

Om det inte går att nå den andra föräldern

Ett annat förhållande då rätten eventuellt kan bedöma att ett yrkande kan tas upp utan att föräldern deltagit i informationssamtal är när det är fråga om en situation där det inte är möjligt att nå den andra föräldern. Det kan bero på att föräldern befinner sig utomlands, på okänd ort, eller att en förälder är allvarligt sjuk eller av andra skäl inte är tillgänglig, och att en samförståndslösning därför inte är en möjlighet.

Om föräldrarna nyligen deltagit i samarbetssamtal

Ytterligare en situation då det skulle kunna vara motiverat för domstolen att göra undantag från kravet på informationssamtal är om föräldrarna nyligen har deltagit i samarbetssamtal. Även i detta fall är det domstolen som beslutar om ett undantag från kravet på informationssamtal är motiverat och hur nära i tiden samarbetssamtalet i så fall ska ha ägt rum.

När endast en förälder deltagit i informationssamtal

Om endast en förälder deltagit i informationssamtal och den föräldern framställer ett tvistigt yrkande om vårdnad, boende eller umgänge kan den andra föräldern därefter alltid framställa egna yrkanden i målet.

Det har alltså inte ansetts lämpligt att hindra den andre föräldern från att framställa egna yrkanden när ett mål är upptaget till prövning trots att denne inte deltagit i ett informationssamtal. Domstolen kan i det enskilda fallet ändå ha anledning att beakta en förälders ovilja att delta i informationssamtal vid bedömningen av vad som är bäst för barnet.

När en förälder inte vill delta i informationssamtal

Att en förälder av någon anledning inte vill delta i ett informationssamtal tillsammans med den andra föräldern bör normalt inte kunna utgöra särskilda skäl för undantag från kravet på deltagande i samtal. I den situationen kan en förälder i stället delta i ett enskilt samtal (6 § lagen (2021:530) om informationssamtal, LoI).

En förälders ovilja att vare sig gemensamt eller enskilt delta i ett informationssamtal kan dock beaktas vid bedömningen av förälderns lämplighet som vårdnadshavare, boendeförälder eller umgängesförälder. En bedömning måste dock alltid göras i det enskilda fallet och domstolen måste också beakta vilka skäl en förälder har haft för att inte alls delta i ett samtal.

Om föräldrarna är ense när processen inleds

Kravet på deltagande i informationssamtal gäller inte när ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge redan är upptaget till prövning i målet (6 kap. 17 c § första stycket FB). Det innebär att om föräldrarna är ense när processen inleds men senare under den pågående handläggningen i domstol blir oense gäller inte kravet på informationssamtal.

Om föräldrar i en ansökan om äktenskapsskillnad begär att den gemensamma vårdnaden om barnet ska bestå men i ett senare skede blir oense om frågor om vårdnad, boende och umgänge gäller dock kravet på informationssamtal.

Domstolens beslut

Det är domstolen som beslutar om ett yrkande får tas upp till prövning trots att en förälder inte deltagit i informationssamtal. Domstolens beslut i frågan får inte överklagas (20 kap. 11 § andra stycket FB). Domstolens beslut att avvisa parternas talan på grund av att föräldern inte deltagit i informationssamtal får dock överklagas (49 kap. 3 § RB).

Socialnämnden behöver visserligen känna till regelverket kring informationssamtal men är således inte den instans som avgör om ett informationssamtal behöver äga rum för att rätten ska ta upp ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge. Om en förälder begär informationssamtal, ska socialnämnden erbjuda föräldrarna samtal (1 § andra stycket LoI).

Som framgår ovan ska föräldrar som överväger att inleda en tvist i domstol i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge vid ett informationssamtal få relevant information som syftar till att hitta den lösning som är bäst för barnet (jfr 7 § LoI). Föräldrarna ska också erbjudas samarbetssamtal enligt 5 kap. 3 § första stycket 1. SoL, om det inte är olämpligt, och efter behov erbjudas eller vägledas till stöd och hjälp i annan form (7 § LoI).

Domstolsprocessen är begränsad när det gäller möjligheten att möta föräldrars och barns behov av olika sorters hjälp- och stödinsatser. Det är därför viktigt att föräldrar som överväger en tvist i domstol får kunskaper om vilket stöd kommunen kan erbjuda dem och att de förstår vad en domstolsprocess innebär, vad den kan åstadkomma samt hur den påverkar barnet. Det innebär att kommunen i ett informationssamtal ska ge föräldrar underlag som kan vara till nytta för deras fortsatta val och agerande. Samtalet ska också bidra till att barnet skonas från föräldrarnas tvister och att föräldrar ska få information som, om möjligt, leder till att de i ett tidigt skede når en överenskommelse utifrån barnets bästa.

Av 5 kap. 3 a § SoL framgår att det är kommunen som ska se till att föräldrar som inte är överens i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge kan erbjudas informationssamtal. Kommunen är inte skyldig att erbjuda informationssamtal inom sin egen organisation. Varje kommun avgör, på samma sätt som när det gäller samarbetssamtal, inom ramen för sina resurser hur skyldigheten ska fullgöras. Det innebär att informationssamtal kan erbjudas inom den egna organisationen, genom att två eller flera kommuner samarbetar eller genom att kommunen på annat sätt förmedlar samtalsledare som kan lämna information. Av 1 § andra stycket LoI framgår att socialnämnden eller någon annan nämnd som kommunfullmäktige bestämt (2 kap. 4 § SoL) ansvarar för att föräldrar erbjuds samtal.

Ansvarig kommun

Bestämmelser om att den kommun där ett barn är folkbokfört i första hand ska ansvara för att ett informationssamtal kan hållas samt vad som gäller om sekretess råder för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet eller dess föräldrar är folkbokförda finns i 2 - 4 §§ lagen (2021:530) om informationssamtal.

Begäran om informationssamtal

Om en förälder begär att få ett informationssamtal, bör socialnämnden i den kommun som tagit emot begäran genast bedöma om den har ansvar för att samtalet kan hållas. Om inte, bör föräldern snarast informeras om vilken annan eller vilka andra kommuner som har detta ansvar.

Eftersom informationssamtalet ska hållas så snart som möjligt och senast inom fyra veckor (5 § LoI) behöver en begäran om informationssamtal som inkommit till fel kommun behandlas snabbt. Orsaken till en förälders begäran om informationssamtal är i de flesta fall att föräldern överväger en tvist i domstol. Bakom ett sådant övervägande kan finnas allvarliga problem som påverkar barnet. För att en förälder ska kunna bedöma om det är möjligt med en samförståndslösning eller om föräldern ska vända sig till domstol är det därför angeläget att tidsramen för samtalet inte i onödan förlängs.

Om barnet är folkbokfört

Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört ansvarar för att ett informationssamtal kan hållas (2 § LoI). Om barnet är folkbokfört är det således den kommun som barnet är folkbokfört i som ska se till att föräldrarna erbjuds ett informationssamtal.

Om det finns flera barn i en familj

Om det finns flera barn i en familj och flera kommuner enligt 2 § LoI är behöriga att hålla i ett informationssamtal, bör socialnämnden i den kommun som först tog emot en förälders begäran om ett sådant samtal ansvara för att ett informationssamtal som är gemensamt kan hållas. Det kan exempelvis bli aktuellt om en förälder har barn som är folkbokförda i olika kommuner.

Om personuppgifterna är skyddade

Om en förälder uppger att dennes eller barnets personuppgifter är skyddade, bör socialnämnden kontrollera den saken i folkbokföringsregistret. Kravet för att visa att det kan antas att sekretess råder för en uppgift bör inte ställas alltför högt. Om kontrollen i folkbokföringsregistret inte ger något resultat, bör nämnden från föräldern begära in handlingar som styrker att förälderns eller barnets personuppgifter är skyddade.

Om barnet har skyddade personuppgifter

Om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet är folkbokfört, ansvarar även socialnämnden i en kommun där någon av föräldrarna är folkbokförda för att informationssamtal kan hållas (3 § första stycket LoI). Det innebär alltså att i de fall barnet har skyddade personuppgifter ansvarar den kommun eller de kommuner där föräldrarna är folkbokförda för informationssamtalet.Om föräldrarna vänder sig till olika kommuner och begär informationssamtal bör socialnämnden i den kommun som först tog emot en förälders begäran om samtal ansvara för att ett samtal som är gemensamt kan hållas.

Om ett gemensamt informationssamtal inte kan hållas och flera kommuner är ansvariga för att ett informationssamtal kan genomföras, bör socialnämnden i den kommun som föräldern väljer ansvara för att ett informationssamtal som är enskilt kan hållas.

Om även föräldrarna har skyddade personuppgifter

Detsamma gäller om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet och en förälder är folkbokförda och den andra föräldern inte är folkbokförd i landet (3 § andra stycket LoI). Om föräldrarna vänder sig till olika kommuner och begär informationssamtal bör socialnämnden i den kommun som först tog emot en förälders begäran om informationssamtal ansvara för att ett gemensamt samtal kan hållas.

Om ett gemensamt informationssamtal inte kan hållas och flera kommuner är ansvariga för att ett informationssamtal kan genomföras, bör socialnämnden i den kommun som föräldern väljer ansvara för att ett informationssamtal som är enskilt kan hållas.

Om barnet inte är folkbokfört

Om barnet inte är folkbokfört i landet men talan om vårdnad, boende och umgänge trots det kan föras i svensk domstol ansvarar socialnämnden i den kommun där någon av föräldrarna är folkbokförda för att informationssamtalet kan hållas (4 § första stycket LoI). Det innebär att föräldrarna själva bestämmer vilken av föräldrarnas folkbokföringskommuner de ska vända sig till och den kommunen är skyldig att erbjuda informationssamtal om ett gemensamt informationssamtal ska hållas. Om föräldrarna vänder sig till olika kommuner och begär informationssamtal bör socialnämnden i den kommun som först tog emot en förälders begäran om informationssamtal ansvara för att ett samtal som är gemensamt kan hållas.

Om ett gemensamt informationssamtal inte kan hållas och flera kommuner är ansvariga för att ett informationssamtal kan genomföras, bör socialnämnden i den kommun som föräldern väljer ansvara för att ett informationssamtal som är enskilt kan hållas.

Om personuppgifterna är skyddade

Om barnet inte är folkbokfört i landet och sekretess råder för de uppgifter som behövs för att avgöra var en eller båda föräldrarna är folkbokförda och socialnämnden i flera kommuner enligt 4 § andra stycket LoI är ansvariga för att informationssamtal kan hållas, bör nämnden i den kommun som först tog emot en förälders begäran om samtal ansvara för att ett informationssamtal som är gemensamt kan hållas. Föräldern kan således vända sig till en kommun där han eller hon är bosatt men också till en annan kommun och den kommunen är då skyldig att hålla i samtalet. Om föräldrarna vänder sig till olika kommuner och begär informationssamtal bör socialnämnden i den kommun som först tog emot en förälders begäran om informationssamtal ansvara för att ett gemensamt samtal kan hållas.

Om ett gemensamt informationssamtal inte kan hållas och flera kommuner är ansvariga för att ett informationssamtal kan genomföras, bör socialnämnden i den kommun som föräldern väljer ansvara för att ett informationssamtal som är enskilt kan hållas.

Samtalen är avgiftsfria

Kommuner och regioner får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det

följer av lag eller annan författning vilket framgår av 2 kap 5 § kommunallagen (2017:725), KL. Informationssamtal nämns inte särskilt i socialtjänstlagen som en tjänst där kommunen får ta ut avgift. Inte heller i lagen om informationssamtal framgår att informationssamtal är en sådan tjänst som kommunen kan ta ut avgift för. Ytterligare ett skäl som lyfts fram för att samtalen bör vara avgiftsfria för föräldrarna är att domstolsprocessen är avgiftsbelagd och deltagande i informationssamtal som regel är en förutsättning för att få ett tvistigt yrkande om vårdnad, boende eller umgänge prövat.

Av 3 kap. 3 § SoL framgår vilka krav som ställs på den som ska utföra socialnämndens uppgifter. Där framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och att det för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Dessutom ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

Den personal som ska hålla i ett informationssamtal bör ha svensk socionomexamen eller annan relevant högskoleexamen. Annan relevant examen skulle exempelvis kunna vara en jur.kand. examen kompletterad med socialt arbete, psykologi, socialrätt och barnrätt.

Den personal som självständigt ska hålla i ett informationssamtal bör dessutom ha arbetat minst två år inom området vårdnad, boende och umgänge.

Den personal som ska hålla i ett informationssamtal bör vidare ha teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter av:

• lagstiftning och praxis som gäller inom det familjerättsliga området,
• utredningar och upplysningar enligt 6 kap. 19 och 20 §§ föräldrabalken,
• samarbetssamtal,
• att pröva om avtal om vårdnad, boende och umgänge kan godkännas,
• att samtala med föräldrar och barn,
• barns behov i samband med föräldrars separation,
• kriser och konflikter som kan förekomma i samband med separationer,
• vad det innebär för ett barn att bevittna våld, samt
• konsekvenser av våld och hot i nära relationer, beroendeproblematik samt psykisk ohälsa i familjen.

En samtalsledare behöver anpassa innehållet i informationssamtalet till en förälders behov. En förälder ska efter informationssamtalet förstå vad en tvist kan innebära för både barnet och föräldrarna. Utifrån den information som lämnats ska föräldrarna kunna bedöma om en samförståndslösning är möjlig eller om en tvist i domstol är ett bättre alternativ. För att detta ska vara möjligt erfordras att samtalsledaren har en gedigen erfarenhet och kunskap om familjerättsligt arbete som inbegriper att samtala med föräldrar i kris och att kunna motivera en förälder till lämpliga insatser.

Socialnämndens ansvar för att informationssamtal kan hållas uppkommer när en förälder vänder sig till socialnämnden och begär att få ett informationssamtal. Även om det endast är en förälder som begär ett informationssamtal ska socialnämnden erbjuda båda föräldrarna samtal (1 § andra stycket LoI). Det finns inget formkrav för hur en kallelse till ett informationssamtal ska se ut vilket innebär att socialnämnden kan kalla en förälder till samtal på det sätt den anser lämpligt. Det kan alltså ske muntligt eller skriftligt exempelvis genom telefonsamtal, brev, mail eller på något annat sätt som kan vara lämpligt i det enskilda fallet.

Informationssamtal ska hållas så snart som möjligt

Informationssamtal ska hållas så snart det är möjligt och senast inom fyra veckor från det att en förälder begärt att få samtal (5 § LoI ). Tiden räknas således från den dag socialnämnden fått förälderns begäran om informationssamtal. Socialnämnden bör inom en vecka från en förälders begäran om informationssamtal erbjuda föräldrarna en tid för ett gemensamt informationssamtal.

Särskilda skäl för att erbjuda samtal senare

Om det finns särskilda skäl får socialnämnden erbjuda en senare tid för informationssamtalet (5 § LoI). Även i sådana fall bör samtalet hållas så snart som möjligt och endast kortare fördröjningar bör komma ifråga. Ett exempel på när särskilda skäl kan föreligga är om föräldrarna är överens om att ett gemensamt informationssamtal kan hållas vid en senare tidpunkt. I dessa fall bör socialnämnden erbjuda dem en tid enligt deras önskemål.

Det kan inträffa att socialnämnden inte lyckas nå den andra föräldern eller att samtalet av andra skäl, exempelvis på grund av avbokningar, inte kommer till stånd inom fyra veckor. Om något hinder av ett tillfälligt slag föreligger, såsom sjukdom eller kortare utlandsvistelse, bör socialnämnden erbjuda föräldrarna tid för ett gemensamt informationssamtal vid en senare tidpunkt än inom fyra veckor.Utrymmet för att senarelägga samtalet är större om det är den förälder som har begärt ett samtal som har förhinder.

Om hindret är mer långvarigt och ett gemensamt informationssamtal inte kan genomföras, bör socialnämnden erbjuda den förälder som inte är förhindrad ett enskilt informationssamtal. Om det trots försök från socialnämndens sida inte är möjligt att genomföra ett gemensamt samtal inom fyra veckor kan det vara lämpligt att socialnämnden i stället håller ett enskilt samtal med den förälder som är beredd att delta. Att en förälder i ett sent skede begärt ett enskilt samtal kan också utgöra särskilda skäl för att ett informationssamtal hålls senare med den föräldern.

Inom vilken tidsram ska informationssamtalet äga rum?

Informationssamtalet ska ha ägt rum inom ett år före det att yrkandet framställts (6 kap. 17 c § FB). Om en förälder begär ett nytt informationssamtal, bör föräldern därför få det när ett år passerat sedan det första samtalet ägde rum. Det finns dock inget som hindrar att nämnden i ett tidigare skede ger ett nytt informationssamtal om föräldern begär det och nämnden bedömer att det är lämpligt. Ett sådan situation då det skulle kunna bli aktuellt är när en förälder begär att få ett gemensamt informationssamtal med en förälder till ett barn som inte tidigare varit föremål för övervägande om tvist i domstol. Ett annat skäl skulle kunna vara att föräldern behöver förtydligande av innehållet i något avsnitt av informationssamtalet.