Forskning om insatser för att stödja adopterade barns psykiska och fysiska hälsa

Rätten till stöd till adopterade är reglerat i både svensk lag och i internationella konventioner. Det finns dock praxisvariationer i Sverige avseende vilka insatser som ges via kommunernas socialtjänst till adopterade och deras familjer. Det är också ovanligt att det ges adoptionsspecifika insatser till föräldrar och/eller barn.

En kartläggning av Socialstyrelsen gällande stöd och insatser som erbjuds adopterade och adoptivföräldrar har också visat att kunskapen om adoptionsspecifika behov brister inom hälso- och sjukvården.

Det saknas forskning av god kvalitet kring insatser för adopterades hälsa

I en sökning av systematiska forskningsöversikter om insatser för att stödja adopterade barns psykiska och fysiska hälsa som genomfördes 2020 hittades en relevant systematisk översikt av god kvalitet. Översikten inkluderade studier kring anknytningsbaserade eller psykoedukativa insatser för adoptivföräldrar, samt insatser med videofeedback. Författarnas slutsats var dock att resultaten inte gick i någon specifik riktning kring insatsernas effekter. Det konstateras även att studierna i sin tur hade brister som påverkade tilltron till deras resultat.

En uppdaterad sökning som genomfördes under 2025, där även insatser för vuxna adopterade inkluderats i sökningen, bekräftar att det fortsatt till stor del saknas studier med fokus på insatser för internationellt adopterades hälsa.

Två relevanta systematiska översikter av god kvalitet hittades dock i sökningen. Båda översikterna hade fokus på insatser för adoptivföräldrar och deras barn (upp till 17 år), och ingen relevant översikt hittades för vuxna adopterade. De studier som inkluderades i översikterna särskilde inte heller familjer som adopterat internationellt från familjer som adopterat nationellt eller fosterfamiljer.

Sammanfattande slutsatser

• I den internationella forskningen är det vanligt att internationell adoption, nationell adoption samt placeringar i fosterhem/fosterfamilj inkluderas i samma studie. Det är ovanligt att man i studierna särskiljer gruppen internationellt adopterade.
• De interventioner som studerats har getts till föräldrar med mindre barn, ungefär upp till 11 år gamla. Studier saknas för interventioner som riktas till vuxna adopterade.
• Med detta i åtanke visar översikterna att det främst är interventioner med anknytningsfokus som har effekt för målgruppen (i detta fall föräldrar med adopterade barn upp till 11 år).
  

Sammanfattningsvis behöver forskning på området stimuleras.

Referenser till de systematiska översikter som nämns:
Drozd F, Bergsund HB, Hammerstrøm KT, Hansen MB, Jacobsen H. A systematic review of courses, training, and interventions for adoptive parents. J Child Fam Stud 2018;27:339-54.

Dalgaard NT, Filges T, Viinholt BCA, Pontoppidan M. Parenting interventions to support parent/child attachment and psychosocial adjustment in foster and adoptive parents and children: A systematic review. Campbell Systematic Reviews. 2022;18(1):e1209.

Purrington J, Goodall S, Lynch J. Family-based psychological interventions for domestically adoptive families: a systematic review. European Child & Adolescent Psychiatry. 2024;33(5):1239-56.