Tonårstid
Då barnen växer upp och blir allt mer självständiga förändras relationerna i familjen. Det kan väcka tankar och känslor som har med adoptionen och barnets ursprung att göra.
Vem är jag?
Under tonårstiden ställs existentiella frågor på sin spets. Vem är jag? Vem vill jag vara lik? På vilka sätt liknar jag mina föräldrar? Och på vilka sätt är jag olik dem? Adopterade ungdomar kan ställa dessa frågor i relation till både adoptivföräldrar och biologiska föräldrar.
Närvarande och frånvarande föräldrar
Adopterade ungdomar har flera föräldrar att frigöra sig från. Att frigöra sig från föräldrar som är frånvarande är svårt. De föräldrar som är närvarande kan få stå till svars både för sig själva och för de föräldrar som inte kan konfronteras. Det kan vara påfrestande men är samtidigt ett tecken på förtroende.
Tidiga erfarenheter
Tonårsfrigörelsen kan väcka känslor hos den adopterade som är förknippade med förlusten av de biologiska föräldrarna och eventuella andra separationer som inträffade före adoptionen. Eftersom dessa personer försvann ur barnets liv och aldrig kom tillbaka kan det kännas hotfullt att frigöra sig från adoptivföräldrarna. Separation kan bli synonymt med avvisande och självständighet kan kännas som övergivande.
För både föräldrar och barn kan faktumet att inte vara förbunden med blodsband innebära att det krävs mer mod att släppa taget.
Pubertet
Att utveckla en vuxen sexualitet kan vara både lockande och skrämmande. Synen på den egna sexualiteten kan påverkas av att ha föräldrar som kanske inte kunde få barn och föräldrar som inte hade möjlighet att ta hand om de barn de födde. Kroppens utveckling kan väcka känslominnen. Förälskelse och kärlek innebär risker att bli lämnad och avvisad. Utvecklingen till kvinna och man kan också kompliceras av eventuella rasistiska sexuella anspelningar och trakasserier.
Omgivningens inställning
Ju äldre barnen blir desto vidare blir den krets som påverkar självbilden. Kamraters, lärares och ungdomsledares inflytande ökar. Andras föreställningar och bilder av ursprungslandet kan få betydelse för adopterades uppfattningar och förväntningar på sig själva. Förhållningssätt till eventuella fördomar och rasistiska åsikter kan inverka på sjävbild och känsla av tillhörighet.
Uppdaterad senast