Stöd till hälsosamma levnadsvanor

Barn har rätt till liv, överlevnad, utveckling och till bästa möjliga hälsa samt tillgång till hälso- och sjukvård och till rehabilitering – allt i enlighet med Barnkonventionen. Det tidiga livets villkor och levnadsvanor är två av folkhälsopolitikens åtta målområden som syftar till att åstadkomma mer jämlika livsvillkor och därmed möjligheter för en jämlik hälsa.

De första åren i ett barns liv karakteriseras av snabb fysisk och kognitiv utveckling. Det är också en period i livet när vanor etableras och familjers levnadsmönster kan vara öppna för förändring och anpassning. Levnadsvanor som etableras tidigt i livet kan påverka levnadsmönster genom hela livet. Att stödja föräldrar till att ge sina barn goda levnadsvanor grundar sig i det samhällsproblem som finns i dag, bland annat en alldeles för hög andel barn och ungdomar med karies, övervikt och fetma till följd av ohälsosamma matvanor. Fysisk aktivitet ger bevisligen fysiska och psykiska hälsovinster hos barn och ungdomar, både i förebyggande syfte och som behandling. Sömnbrist kan göra både barn och föräldrar trötta och irriterade och påverka relationen med varandra negativt. Bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel riskerar ge försämrad hälsa och välbefinnande samt ett livslångt beroende.

Hälso­samma levnadsvanor är en viktig pusselbit för att uppnå god hälsa och utveckling, men hälsa är mer än fysisk aktivitet, goda matvanor och att sova bra. Att föräldrarna mår bra, har goda relationer, meningsfull sysselsättning och en fung­erande ekonomi är några viktiga förutsättningar för att kunna stödja barnen till hälsosamma levnadsvanor.

Här fokuserar vi på några av de levnadsvanor som ofta lyfts vid stöd till föräldrar. Andra frågor som är viktiga i stödet till föräldrar, som samspel och relationer relaterat till barnets olika åldrar och hur föräldrars mående påverkar barnet, finns under Stöd till alla föräldrar.

Arenor

Stöd till föräldrar om goda levnadsvanor och utvecklingen av en god hälsa i hälsofrämjande och förebyggande syfte ges framför allt av mödra-, barnhälso- och tandvården, men även av öppen förskola och på familjecentralen. Föräldrar till barn i skolåldern kan också ha behov av stöd för att kunna bidra till en god hälsoutveckling och goda levnads­vanor hos det äldre barnet. Däremot ges det inte i lika stor omfattning, eftersom elevhälsans insatser i första hand fokuserar på hälsosamtal med eleven. Föräldern engageras framför allt med frågeställningar om barnets hälsa när ett problem redan identifierats och insatser behöver sättas in.

Arenor för föräldraskapsstöd 

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor

Barnhälsovården, elevhälsan och tandvården arbetar utifrån universell proportionalism, vilket innebär att insatser riktas till alla barn under 18 år, men med en intensitet och omfattning som är proportionell mot barnets behov både ur ett medicinskt och socialt perspektiv. Insatserna delas upp i insatser till alla, samt riktade insatser.

De riktade insatserna erbjuds förälder/vårdnadshavare och/eller andra viktiga vuxna i barnets närhet när en eller flera ohälsosamma levnadsvanor har uppmärksammats. Det sker i form av hälsovägledning, samtal och ett utökat föräldrastöd motsvarande rådgivande samtal och barnet görs delaktig utifrån ålder och behov. Vanligen erbjuds barnet och dess vårdnadshavare ett eller ett par uppföljande samtal. Vid behov ges ett mer omfattande stöd, vilket innebär att barnet och dess vårdnadshavare erbjuds hänvisning till ytterligare samtal, vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare, motsvarande kvalificerat rådgivande samtal eller familjestödsprogram.

Matvanor och fysisk aktivitet

Insatser som syftar till att förbättra mat- och rörelsevanor bland barn och tonåringar har bäst effekt om de engagerar föräldrar, oberoende av om insatsen genomförs i barnhälso­vården, förskolan, skolan eller i lokalsamhället. Säkrast effekt uppnås om insatserna pågår under längre tid (i minst 6–12 månader), inkluderar flera olika komponenter av insatser (t.ex. utbildning och miljö) och inbegriper flera olika arenor (t.ex. skola och lokalsamhälle). Insatser för att motverka långvarigt stillasittande har mer oklart stöd i forskningen, men det finns indikationer på att det är möjligt att påverka.

Forskningen visar däremot att enbart ge hälsoinformation är otillräckligt för att uppnå positiva effekter. De få studier som finns av­seende effekter på jämlikhet i hälsa tyder på att insatser riktade till utsatta grupper, till exempel familjer med låg socioekonomi, kan ha effekt på matvanor, fysisk aktivitet och stillasittande. Det kan handla om föräldrautbildning och olika former av skolinsatser. Folkhälsomyndigheten har tagit fram riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande i alla åldersgrupper.

En Frisk Generation är en ideell förening vars verksamhet arbetar för att bryta trenden med ojämlik hälsa. Deras familjeprogram erbjuder barn som är 4–12 år och deras familjer olika idrotts-och friluftsaktiviteter, kunskap om hälsosam mat samt föräldraskapsstöd.

Generation Pep är en annan organisation som arbetar för att alla barn och unga i Sverige ska möjlighet och vilja att leva ett aktivt och hälsosamt liv. De har tagit fram tips på hur föräldrar eller annan viktig vuxen i barns närhet kan stötta barn till mer hälsosamma vanor.

Effekter av föräldraskapsstöd

Föräldrastödsprogram som innefattar rådgivning vid personliga möten, antingen individuellt eller per telefon, har gener­ellt visat god effekt på barns matvanor som i sin tur kan förebygga övervikt och fetma. Däremot saknas det stöd för att fysisk aktivitet är effektivt för att på­verka övervikt och fetma. Program riktade till föräldrar med yngre barn är mer effektiva än till föräldrar med äldre barn. Föräldraträffar i grupp har visat sig vara fördelaktigt för att uppnå en hälso­sam viktutveckling även hos familjer med låg socio­ekonomisk status. Att enbart skicka hem material har inte någon visad effekt på vare sig matvanor, fysisk aktivitet eller viktutveckling.

Mer och Mindre är ett föräldrastödsprogram för hälsosamma vanor som visar lovande resultat på vikten hos 4-6-åringar med övervikt och obesitas.

En frisk skolstart är ett familjestödsprogram för elevhälsa och lärare som riktar sig till alla familjer med barn i förskoleklass eller årskurs 1 i syfte att förbättra levnadsvanor.

Sömn

För att främja utvecklingen av en god sömn och förebygga sömnsvårigheter hos barn är föräldraskapsstöd i form av samtal, information och vägledning utifrån varje enskilt barn och familjs behov effektfullt. Ett utökat stöd kan behövas när barnets sömn upplevs som ett problem. Föräldraskapsstöd i grupp på BVC är ett lämpligt forum att diskutera metoder för att förebygga sömnproblem. I äldre åldrar kan exempelvis föräldramöten vara ett passande tillfälle att få stöd och skapa en samsyn kring tider för att vara hemma på kvällar, användning av digitala medier och att gå till sängs.

Digitala medier

Forskningen visar att hög användning av digitala medier har negativa effekter på barns och ungas hälsa. Det kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet av digitala medier på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning från Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten. När det gäller skyddsfaktorer ger rapporten stöd för att goda relationer till föräldrar och en fungerande skola kan vara ett skydd mot negativa hälsoeffekter av digitala medier.

Folkhälsomyndigheten har med utgångspunkt i resultaten tagit fram rekommendationer och vägledning för digital medieanvändning i åldrarna 0–18 år. Rekommendationerna är i första hand ett stöd för föräldrar och vuxna som finns i barnens närhet, men också för barn och unga själva. Föräldrar uppmanas att tänka på att egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet och barnets skärmvanor. Rekommendationerna kan underlätta så att fler barn och unga har liknande regler och rutiner i hemmet.

Rekommendationerna lyfter bland annat att skärmar inte bör används innan läggdags och att mobiler, surfplatta och liknande lämnas utanför sovrummet under natten. Eftersom digitala medier har en undanträngningseffekt på sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete är rekommenderad användning av digitala medier begränsad.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag. Rekommendationerna som rör äldre barn och ungdomar (13–18 år) vänder sig till barnen och de unga själva. Men det finns också information om hur föräldrar kan stödja sina ungdomar att följa rekommendationerna. Bris har utifrån de nya riktlinjerna tagit fram råd till föräldrar om hur de kan prata med sina barn om skärmtid.

Det är även tydligt att mycket speltid är en riskfaktor för att utveckla dataspelsberoende. Länsstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd för att tidigt förebygga problem bland barn och unga relaterat till dataspelande. Det kan användas för föräldrar att diskutera skärmtid och spelande med sina barn. I kunskapsstödet ingår ett antal filmer som kan användas som diskussionsunderlag och är anpassade till föräldrar med både yngre (cirka 8–12 år) och äldre barn (cirka 13–18 år). Filmerna är textade på många olika språk.

Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS)

Stöd till föräldrar i ANDTS-frågor efterfrågas av många föräldrar eftersom det kan upplevas svårt att prata med sitt barn om sådana frågor. Föräldraskapsstödet handlar framför allt om att stärka familjerelationer och föräldrar i sitt föräldraskap, att föräldrar kan kommunicera om exempelvis alkohol och narkotika samt vilka regler och förhållningssätt som gäller i familjen. Genom att föräldrar visar att de bryr sig om sitt barn, lyssnar och ger stöd, samt är tydlig med sina budskap kan föräldrar göra skillnad för barnets förmåga att avstå när det gäller ANDT och att hitta en balans mellan tid på spelande och andra aktiviteter. Stöd till föräldrar är en del i regeringens ANDTS-strategi och erbjuds av aktörer i kommuner.

Strategin lyfter att insatser för att förebygga ANDTS-relaterad ohälsa och erbjuda tidiga insatser till såväl barn som deras föräldrar bör ges en högre prioritet, till exempel att ge stöd till föräldrar och familjer för att klara vardagen.