Referenser
1. Wittkowski A, Garrett A, Calam R och Weisberg D (2017). Self-Report Measures of Parental Self-Efficacy: A Systematic review of the Current Literature. J Child Fam Stud (2017) 26:2960-2978.
2. Hamilton VE, Matthews JM och Crawford SB (2014). Development and Preliminary Validation of a Parenting Self-Regulation Scale: ”Me as a Parent”. J Child Fam Stud (2014).
3. Samuelsson T (2012). Stödjande sociala nätverk och livet som ny förälder. Research Report on Childhood and the Study of Children 2012:1. Linköpings universitet, Tema barn.
4. Lippold MA et al. (2018). Parental Perceived Control and Support: Linkages to Change in Parenting Behaviours During Early Adolescence. Family Process, vol. 57 no. 2. 2018.
5. Ulfsdotter M. (2016). Evaluation of a Swedish universal health-promoting parenting program.
Effectiveness, costeffectiveness and predictors. Karolinska Institutet, Department of Clinical
Neuroscience. Stockholm, 2016.
6. Bloomfield L och Kendall S (2007). Testing a parenting programme evaluation tool as a pre- and
post-course measure of parenting self-efficacy. Journal of Advanced Nursing 60(5), 487-493.
7. Marttila A et al (2017). Utökat hembesöksprogram för förstagångsföräldrar – samverkan mellan
Rinkeby BVC och föräldrarådgivare inom Rinkeby-Kista socialtjänst. Slutrapport utvärdering 2017.
Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
8. Burström et al (2017). Practising proportionate universalism – a study protocol of an extended
postnatal home visiting’ programme in a disadvantaged area in Stockholm, Sweden. BMC Health
Services Research (2017) 17:91.
9. Socialdepartementet (2018). En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Regeringskansliet, dnr S2018/04678/FST.
10. Statistiska centralbyrån (SCB) (2017). Närhet till mor- och farföräldrar minskar sjukskrivningar.
Artikel baserad på registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Publicerad 2017-11-01.
Länk tillgänglig 2020-02-18 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
11. Regeringen (2017). Mer om jämställdhetspolitikens mål.
Länk tillgänglig 2020-02-26 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
12. Haas L, Hwang P (2018). Policy is not enough–the influence of the gendered workplace on fathers’ use of parental leave in Sweden. Community, Work and Family vol. 22(1), 58-76.
13. Lorentzi U och Vedin U (2019). Sveriges jämställdhetsbarometer 2019. Tid, makt och pengar i ett förändrat politiskt landskap. LO, Enheten för välfärd, utbildning och arbetsmarknad.
Länk tillgänglig 2020-02-26 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
14. Forsell Å (2020). Får tjänstemännen ihop livspusslet? TCO rapport 2020.
Länk tillgänglig 2020-02-26 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
15. Försäkringskassan (2018). Uttaget av föräldrapenning skiljer sig beroende på inkomst. Korta analyser 2018:4.
16. Stanfors, Maria (2015). En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Underlagsrapport till Jämställdhetsutredningen U2014:06.
17. Alsarve J och Boye K (2011). ”Man vill ha det lite jämställt sådär”. Planer för föräldraledighet ocharbetsdelning bland blivande föräldrar. Örebro Universitet, Arbetsrapport 14, 2011.47.
18. Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Maskulinitet och jämställt föräldraskap. Arbete för
pappors ökade delaktighet.
Länk tillgänglig 2020-02-26 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
19. Sparrman A et al (2017). Doing good parenthood. Ideals and Practices of Parental Involvement.
Springer International. Publishing , 1st ed.
20. Sarkadi A. (2008). Föräldrastöd i Sverige idag-vad, när, hur? Statens Folkhälsoinstitut, Landstinget Uppsala län.
21. SOU 2008:131. Föräldrastöd – en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Betänkande av Föräldrastödsutredningen.
22. Golomot S (2018). Moderna familjer: Barn och föräldrar i nya konstellationer. Natur Kultur Akademisk, 1 upplaga.
23. Thorslund K (2019). Reaching out with universal parental support. Göteborgs universitet, psykologiska institutionen. Avhandling.
24. Plantin L och Daneback K (2010). Föräldraskap och Internet. Nya mötesplatser och informationsvägar kring det senmoderna föräldraskapet.
Länk tillgänglig 2020-02-26 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
25. Eriksson L och Bremberg S (2008). Kartläggning av föräldrars erfarenhet och intresse av föräldrastöd. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, Oktober 2008.
26. Carter, B (2007). Parenting: A glut of information. Journal of Child Health Care, vol. 11, No. 2, pp. 82-84.
27. Lind J (2013). Föräldrastöd on-line – en analys av ett digitalt diskussionsforum för föräldrar.
Research Report on Childhood and the Study of Children 2013:1. Linköpings universitet, Tema barn.
28. Socialstyrelsen, 2013. Barnfamiljer som riskerar utsatthet. Kap. 5 i Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.
Länk tillgänglig 2020-03-12 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
29. Myndigheten för delaktighet (MFD), 2017. Föräldraskap och funktionsnedsättning. Självupplevda hinder för delaktighet. Fördjupningsområde 1:2017.
Uppdaterad senast