Rätten att ta del av information

Av föräldrabalken framgår att ett barn har rätt att av sina föräldrar få veta att hen är adopterad, och att föräldrarna är skyldiga att så snart det är lämpligt berätta det för barnet. Skyldigheten gäller adoptivföräldern eller adoptivföräldrarna, men också make eller sambo till den som har genomfört en styvbarnsadoption. Av förarbetena framgår att det är föräldrarna som får avgöra hur långtgående information som ska lämnas. Bedömningen av när frågan om adoption ska tas upp, och hur informationen ska presenteras för barnet måste göras utifrån det enskilda barnets behov och förutsättningar samt vad barnet självt uttryck. Om barnet vill veta ska föräldrarna berätta. Det framhålls vidare att avsikten inte är att föräldrarna ska avvakta med att berätta för barnet om adoptionen på grund av att frågan kan väcka känslor och frågor hos barnet, utan att det i många fall är lämpligt att genom en öppen hållning från tidig ålder successivt berätta för barnet om adoptionen och barnets ursprung.

Enligt artikel 7 i barnkonventionen har barn vidare rätt att få veta vilka dess föräldrar är. Upplysningsskyldigheten i föräldrabalken omfattar dock inte en skyldighet för adoptivföräldrarna att berätta vilka barnets biologiska föräldrar är, utan endast det faktum att barnet är adopterat. Av förarbetena framgår dock att det kan vara lämpligt att lämna ytterligare information som ger barnet möjlighet att ta till sig vetskapen om sitt ursprung. Barnet kan då själv välja om hen vill söka närmare information om sitt ursprung. En förutsättning för denna valmöjlighet är dock att barnet känner till att hen är adopterad.

Sedan 2005 är adoptionsorganisationerna enligt Lag (1997:192) om internationell adoptionsförmedling, LIA, skyldiga att dokumentera förmedlingsverksamheten. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärenden samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse (8 b § LIA). Bakgrunden till att adoptionsorganisationerna ålagts en dokumentationsskyldighet är att den adopterade ska kunna söka sitt ursprung och också få kännedom om omständigheterna kring adoptionen. Frågor om utlämnande prövas av den som ansvarar för handlingarna.

Av 8 c § LIA framgår att den enskilde som berörs av handlingar som förvaras hos en adoptionsorganisation på begäran av denne, så snart som möjligt, ska tillhandahållas efterfrågade handlingar för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om det inte kan antas att en annan enskild person lider men. Anser adoptionsorganisation att någon handling eller en del av en handling inte bör lämnas ut ska ärendet överlämnas till MFoF för prövning.

Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § OSL). Sekretessen hindrar inte att uppgifter lämnas till en person som uppnått myndig ålder, om det gäller förhållanden av betydelse för att denne ska få veta vilka hennes eller hans biologiska föräldrar är (26 kap. 8 § OSL). När en person begär att få ta del av uppgifter om sin adoption, bör socialnämnden erbjuda råd och stöd i samband med utlämnandet av uppgifterna (ref 2). Även en omyndig person kan få ut handlingar efter socialnämndens prövning. Det har dock stor betydelse hur handlingarna visas.

Det är viktigt att socialtjänsten har gått igenom handlingarna och tänkt igenom vad uppgifterna betyder och hur de, inte minst känslomässigt, kan komma att påverka den adopterade som ska få ta del av dem. Om socialtjänstens handläggare finns till hands kan personen det gäller ställa frågor eller få stöd för att bearbeta sina reaktioner på de uppgifter som finns (ref 3). Om en adopterad person begär ut uppgifter om adoptivföräldrarnas personliga förhållanden under medgivandeutredningen ska socialnämnden bedöma om det står klart att adoptivföräldrarna eller deras närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut.

MFoF har sekretess för ärenden som rör internationella adoptionsfrågor för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (26 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen).