- Start
- Föräldraskapsstöd
- Preventionsstrategier
Preventionsstrategier
För att främja barns hälsa och utveckling behövs stöd och insatser på såväl samhällsnivå som på familje- och individnivå. Basen i universellt stöd är promotion för att stärka hälsan hos alla barn och prevention för att förebygga ohälsa. Vid risk för utsatthet eller vid redan identifierade problem behövs riktade preventiva insatser i form av selektivt eller indikerat stöd.
Preventionsnivåer
Att förebygga ohälsa eller problem av något slag kallas för prevention. Det kan handla om olika former av stöd, insatser, program och arbetssätt, så kallade preventionsstrategier. De finns tre preventionsnivåer av föräldraskapsstöd som föräldrar kan vara i behov av och behoven kan variera genom barnets uppväxt.
- Universellt stöd bör erbjudas alla som ingår i ett föräldraskap under barnets hela uppväxt och är insatser som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Stödet handlar dels om promotion, dvs. att främja god hälsa och utveckling, dels om prevention, dvs. att förebygga ohälsa och olika former av problem.
- Selektivt stöd är riktade insatser som erbjuds till föräldrar eller familjer som är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer eller har begynnande problem. Det kan exempelvis handla om föräldrar som har barn med beteendeproblem.
Indikerat stöd är riktade insatser till föräldrar som har barn med tydliga problem och symtom på ohälsa.

Preventionspyramiden
Kostnad, risk och nytta
Den största förebyggande effekten uppnås om små insatser riktas mot hela befolkningen jämfört med stora insatser mot ett fåtal i högriskgrupperna, vilket brukar kallas för preventionsparadoxen.
- Universellt föräldraskapsstöd innebär låga kostnader per individ med låg risk och med mindre effekter.
- Selektivt stöd innebär måttliga kostnader per individ med minimal risk och med medelstora effekter.
- Indikerat stöd innebär höga kostnader per individ med viss risk med största möjliga effekter.
Skydds- och riskfaktorer
En del i preventionsstrategin är att känna till skydds- och riskfaktorer. Goda föräldrarelationer är en viktig skyddsfaktor för alla barn. För barn i utsatta situationer med flera riskfaktorer är det betydelsefullt med en väl fungerande förskola/skola och relationen till en kamrat eller vuxen utanför familjen.
Begreppen skydds- och riskfaktorer är centrala för att beskriva vad som påverkar utveckling av ohälsa hos ett barn. De faktorer som bidrar till en ökad grad av motståndskraft kallas också för skyddsfaktorer. De faktorer som ökar sannolikheten för att barnet utvecklar problem kallas för riskfaktorer. Kunskap om och förmåga att identifiera och ta hänsyn till olika skydds- och riskfaktorer hos barnet själv, i dess familj och dess närmiljö är viktigt. Det ger ökade förutsättningar för att främja familjens hälsa, förebygga ohälsa och ge stöd när ett barn visar tecken på ohälsa. Valet av insatser bör grundas på bedömningen av antalet riskfaktorer och graden av risk i barnets liv. Ju fler skydds- och riskfaktorer på individ-, familj- och samhällsnivå som kan påverkas, desto större blir den förebyggande effekten.
Relaterat
- Identifiera skydds- och riskfaktorer (Rikshandboken, Barnhälsovård för professionen, 2019)
- Riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge (MFoF, 2018)
- Vägledning inför val och implementering av metoder (Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011. Att främja barns och ungas psykiska hälsa)
Föräldraskapsstöd
- Preventionsstrategier
- Program och metoder för föräldraskapsstöd
-
-
- Rapport – Barns rättigheter i föräldraskapsstödjande insatser
- Kunskapsmaterial om föräldraskapsstöd och barns rättigheter
- Guide för behovsanalys
- Kartläggning och ramverk för uppföljning föräldraskapsstöd
- Filmer - Vad tycker barn och vuxna om föräldraskapsstöd?
-
Uppdaterad senast