Preventionsstrategier

Film: Universellt föräldraskapsstöd – hur vi lyckas ge alla det de behöver?

Anna Sarkadi, professor och specialist i socialmedicin vid Uppsala universitet förklarar förutsättningarna för att universellt föräldraskapsstöd ska nå alla föräldrar och vara effektivt.

Denna film visades på konferensen Tillsammans för barnets bästa 1 december 2020 och kommer finnas tillgänglig till och med 1 december 2021.

Konferensen arrangerades av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelserna, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Preventionsnivåer

Att förebygga ohälsa eller problem av något slag kallas för prevention. Det kan handla om olika former av stöd, insatser, program och arbetssätt, så kallade preventions­strategier. De finns tre preventions­nivåer av föräldraskaps­stöd som föräldrar kan vara i behov av och behoven kan variera genom barnets uppväxt.

• Universellt stöd bör erbjudas alla som ingår i ett föräldra­skap under barnets hela uppväxt och är insatser som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Stödet handlar dels om promotion, dvs. att främja god hälsa och utveckling, dels om prevention, dvs. att förebygga ohälsa och olika former av problem.
• Selektivt stöd är riktade insatser som erbjuds till föräldrar eller familjer som är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer eller har begynnande problem. Det kan exempelvis handla om föräldrar som har barn med beteendeproblem.
• Indikerat stöd är riktade insatser till föräldrar som har barn med tydliga problem och symtom på ohälsa.
  

Kostnad, risk och nytta

Den största före­byggande effekten uppnås om små insatser riktas mot hela befolkningen jämfört med stora insatser mot ett fåtal i högriskgrupperna, vilket brukar kallas för preventions­paradoxen.

• Universellt föräldraskaps­stöd innebär låga kostnader per individ med låg risk och med mindre effekter.
• Selektivt stöd innebär måttliga kostnader per individ med minimal risk och med medelstora effekter.
• Indikerat stöd innebär höga kostnader per individ med viss risk och med största möjliga effekter.

Skydds- och riskfaktorer

En del i preventionsstrategin är att känna till skydds- och riskfaktorer. Goda föräldrarelationer är en viktig skydds­faktor för alla barn. För barn i utsatta situationer med flera riskfaktorer är det betydelsefullt med en väl fungerande förskola/skola och relationen till en kamrat eller vuxen utanför familjen.

Begreppen skydds- och riskfaktorer är centrala för att beskriva vad som påverkar utveckling av ohälsa hos ett barn. De faktorer som bidrar till en ökad grad av motståndskraft kallas också för skyddsfaktorer. De faktorer som ökar sannolikheten för att barnet utvecklar problem kallas för riskfaktorer. Kunskap om och förmåga att identifiera och ta hänsyn till olika skydds- och riskfaktorer hos barnet själv, i dess familj och dess närmiljö är viktigt. Det ger ökade förutsättningar för att främja familjens hälsa, förebygga ohälsa och ge stöd när ett barn visar tecken på ohälsa. Valet av insatser bör grundas på bedömningen av antalet riskfaktorer och graden av risk i barnets liv. Ju fler skydds- och riskfaktorer på individ-, familj- och samhällsnivå som kan påverkas, desto större blir den förebyggande effekten.