Sammanfattning
Rapporten bygger på data insamlade genom en webbundersökning som genomfördes under hösten 2019. Enkäten riktade sig till föräldrar med barn under 18 år, och skickades ut via SOM-institutets Medborgar-
panel.
De tillfrågade föräldrarna som svarat på enkäten uppger att de skattar sin egen föräldraförmåga högt. En majoritet uppger att de har ett starkt nätverk och nära till stöd från närstående. Samtidigt uppger över en femtedel av föräldrarna att de inte har någon som kan vara ett stöd i föräldraskapet – en andel som möjligen är något underskattad.
Synen på föräldraskap och ansvarsfördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet präglas i flera avseenden fortfarande av könsskillnader. Kvinnor upplever i högre grad än män att föräldrar idag har högre förväntningar på sig, är mer engagerade i barnens skola och hälsa än vad föräldrar var när de själva växte upp.
Kvinnor svarar att de som regel tar ett större ansvar för hem- och omsorgsarbete och att de oftare går ner i arbetstid eller studietakt i samband med föräldraskapet. Den här bilden bekräftas av männen, som uppger att deras partner som regel tar ett större ansvar.
Kvinnorna i studien upplever föräldraskapet som något mer utmanande än män och ser fler antal utmaningar samt upplever dem som större. Inkomst och antal barn spelar roll för hur utmanande föräldrar upplever sitt föräldraskap.
Att få tiden att räcka till och att ta hand om sin egen hälsa är de utmaningar som flest föräldrar uppger som de största. Att kombinera arbete med föräldraskap, parrelationen samt konflikter kring skärmtid upplevs också som stora utmaningar.
En majoritet av de svarande uppger att de i första hand hanterar utmaningar i sitt föräldraskap på egen hand. I andra hand vänder de sig till en partner eller familj. Samtidigt finns tydliga könsskillnader i hur föräldrar hanterar utmaningar, där män i mycket lägre utsträckning än kvinnor väljer att vända sig till vänner.
Få föräldrar uppger att de använder sig av olika typer av stödfunktioner så som föräldratelefon eller öppna mötesplatser. Internet eller appar används i relativt låg utsträckning som ett stöd i föräldraskapet. Vissa skillnader förekommer dock där yngre föräldrar, föräldrar med barn i låga åldrar, kvinnor samt storstadsbor är de som i högst utsträckning använder sig av digitalt stöd. 1177 Vårdguiden och myndighetssidor är de informationskällor som har störst genomslag bland föräldrar som söker information om föräldraskap.
Medborgarpanelen är en webbpanel som består både av personer som blivit slumpmässigt utvalda till att bjudas in i panelen samt personer som frivilligt valt att anmäla sig till panelen. Utmärkande för gruppen föräldrar som svarat på den här undersökningen är att de i stor utsträckning är högutbildade och har hög inkomst. Detta gör att resultaten inte kan generaliseras till föräldrar i allmänhet. Urvalet gör också att flera föräldragrupper inte synliggörs i denna rapport. MFoF ser därför ett behov av ytterligare undersökningar framöver, och presenterar förslag på fortsatt forskning och fördjupade studier kring vissa målgrupper i kapitel 5.
Den höga svarsfrekvensen i undersökningen möjliggör dock, trots urvalet, jämförelser mellan olika grupper av föräldrar. Resultaten i denna rapport fokuserar därför främst på skillnader mellan olika grupper av föräldrar. Alla resultat som presenteras i rapporten är statistiskt signifikanta.
Uppdaterad senast