Stöd till alla föräldrar

I den här texten har vi störst fokus på samspel och relationer i föräldra­skaps­­stödet relaterat till barnets olika åldrar och avslutar med hur föräldrars mående påverkar barnet.

Läs mer om några av de levnadsvanor som ofta lyfts vid stöd till föräldrar

Föräldraskap – graviditet upp till 3 år

Föräldraskapsstödet under graviditeten har för avsikt att främja barnets hälsa och utveckling genom att tidigt uppmärksamma och stärka utvecklingen av föräldraskapet och förmågan att möta det väntade och nyfödda barnet.

Under de första tre åren i ett barns liv händer mycket i utvecklingen och barnet är till stor del helt beroende av sina föräldrar. Under den allra första tiden kretsar mycket kring sömn, mat och omvårdnad. Med tiden förstår barnet alltmer, blir mer socialt, språket utvecklas och det kan dela känslor och upplevelser med andra människor. Många barn börjar förskolan under denna period.

En trygg anknytning är viktig under denna period. Föräldrar och andra som står barnet närmast betyder mycket för hur barnet mår, utvecklas och knyter an till sin omgivning. Barnet påverkas av att det får närhet, uppmuntran och vad det behöver. Hur anknytningen blir är av betydelse för hur barnet mår hela livet, både som barn och som vuxen. I vissa fall kan särskilt stöd behövas för att främja anknytningen. Om anknytningen är bristande när barnet är litet går det dock att skapa en trygg anknytning även när barnet är äldre.

Under perioden från graviditet till tre års ålder är mödra- och barnhälsovården främst ansvariga för det universella stödet till föräldrar. Även kommunen kan erbjuda stöd, exempelvis genom öppna förskolor och föräldraskaps­stödsprogram. På vissa håll i landet finns även särskilda späd- och småbarnsverksamheter som ger tidigt riktat stöd vid anknytnings- och samspelssvårigheter.

Läs mer om de olika arenorna

Föräldraskap - barn upp till 12 år

Barnets utveckling går väldigt fort i olika perioder och kan skilja sig åt från barn till barn. Föräldrar är väldigt viktiga för sitt barns utveckling, inte bara för att tillgodose behov som mat, sömn och omvårdnad utan också för deras utveckling av självkänsla och grundläggande värderingar.

Barnet har ofta många frågor kring liv och död, sin egen roll och hur det ska bete sig i olika sammanhang för att passa in. Det är viktigt att föräldern finns där för sitt barn när dessa frågor kommer och lyssnar samt pratar med sitt barn kring deras funderingar.

När barnet blivit lite större kan frågor som rör syskon­rivalitet, trots, gränssättning, konflikthantering, barnets inflytande och delaktighet, men även frågor som rör levnads­vanor, bli aktuella. Som förälder kan det ibland kännas skönt att få rådfråga andra föräldrar kring hur de hanterar trots, sömn- och matvanor, kompis­relationer eller andra frågor. Då kan föräldragrupper inom exempelvis förskola, skola och föreningsverksamhet vara bra arenor att mötas på. Elevhälsan och primärvården kan ge stöd när föräldrar har frågor eller känner oro för sitt barn. För barnet är det av särskild vikt att föräldern har förmåga att bidra positivt i utvecklingen av deras relation genom att lyssna, visa kärlek, respekt och intresse samt sätta gränser. En viktig del av föräldraskapsstödet handlar därför om stöd i att stärka föräldraförmågan.

Föräldrar har det huvudsakliga ansvaret för barnets liv och utveckling, men kan ibland behöva stöd i föräldraskapet. Detta stöd ska kommuner och regioner bistå med genom förskola, grundskola, barnhälsovård och elevhälsa som erbjuder föräldraskapsstöd.

Föräldraskap – barn i tonåren

När föräldrar är involverade och engagerade i tonåringens liv och har tydliga värderingar och förväntningar har ton­åringen goda förutsättningar att klara de nya utmaningar som tonårstiden innebär. Att hitta sin identitet, den en vill vara, är en stor fråga där barnet speglar sig mycket i kompisar, vuxna förebilder och bland andra i samhället.

För föräldrar med tonårsbarn väcks ofta frågor kopplade till hur de kan stödja tonåringens vuxenblivande på bästa sätt. Det är vanligt med frågor om sexualitet, relationer och kroppslig integritet. Det kan vara svårt att hitta ett lämpligt förhållningssätt eller att hantera konflikter och sätta upp regler om exempelvis användning av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Många av frågeställningarna åter­kommer under barnets uppväxt.

Undersökningar visar att föräldrar till tonårsbarn upplever att det inte finns lika stort utbud av arenor för föräldra­skapsstöd för föräldrar med barn i de äldre åldrarna. De vardagliga mötesplatserna med andra föräldrar som fanns när barnet var yngre vid exempelvis hämtning och lämning på förskola och skola samt träffar i föreningssammanhang är inte lika vanliga när barnet blir tonåring.

Att vara tonårsförälder kan vara en utmaning vissa stunder. I sin övergång från barn till vuxen ifrågasätter ofta barnet relationen till sin förälder i sin utveckling att bli själv­ständig. Som förälder är det viktigt att fortfarande finnas till hands för sin tonåring och lyssna på ett respektfullt sätt men också vara tydlig i sitt gränssättande. Under den här perioden utökas tonåringens arenor där sociala medier är en självklar del av livet. De äger dessutom större kunskap på området än sina föräldrar, vilket rubbar den naturliga hierarkin. Även föräldrar till tonårsbarn kan uppleva en typ av utvecklingsfas/kris under barnens tonårstid.

Enligt den nationella strategin om ett stärkt föräldraskaps­stöd har föräldrar rätt till stöd under barnets hela uppväxt. Föräldrar till tonåringar kan vända sig till ungdomshälsan, vårdcentralen eller skolan för föräldraskapsstöd. Kontakt med andra föräldrar som kan dela med sig av tips och råd är också ett bra stöd.

Föräldrars mående påverkar barnet

Att föräldrarna mår bra, har goda relationer, meningsfull sysselsättning och en fung­erande ekonomi är några viktiga förutsättningar för att kunna ge stöd till sitt barn. De flesta barn och unga har ett tillräckligt stöd av vuxna i sin familj och i sitt nätverk inom förskolan, skolan eller fritiden för att kunna hantera svårigheter eller dåligt mående hos sina föräldrar. I vissa fall innebär dock svårigheterna att stödet från nätverket blir mindre eller att nätverket krymper. Detta kan i sin tur påverka barnets hälsa, utveckling, skolarbete och kontakter med vänner på både kort och lång sikt.

På vilket sätt allvarliga svårigheter hos vuxna i familjen påverkar barn och unga beror på såväl arten som graden av problemen som hur de hanteras av omgivningen. Det beror också på barnets egen sårbarhet, förmåga att hantera svårigheter, ålder och förhållandena runt omkring. I hög grad går det att förebygga med ändamålsenligt stöd till föräldrar där det behövs. Läs mer om föräldraskapsstöd till familjer med särskilda behov och familjer med särskilda förutsättningar.