- Start
- Föräldraskapsstöd
- Publikationer inom föräldraskapsstöd
- MFoF:s publikationer
- Att vara förälder idag - grundrapport
- Kapitel 5 - Förslag till fortsatt forskning och fördjupade studier
Kapitel 5 - Förslag till fortsatt forskning och fördjupade studier
Som beskrivet i inledningen samt mer fördjupat i kapitel 6 har de som svarat på denna undersökning generellt en hög utbildning, hög inkomst och föräldrar som är födda i Sverige. Det beror på sammansättningen av Medborgarpanelen som användes som studiepopulation (läs mer i kapitel 6). Detta gör att det inte går att generalisera resultatet till föräldrar i allmänhet, samt att flera föräldragrupper inte synliggörs här.
I kapitel 1 beskrivs att majoriteten av föräldrarna i denna undersökning skattar sin föräldraförmåga relativt högt. Detta har sannolikt att göra med urvalet och föräldrarnas höga utbildningsnivå och inkomst. För framtiden vore det därför värdefullt att ställa dessa frågor till ett slumpmässigt urval av föräldrar för att kunna säga något om hur föräldrar i allmänhet skattar sin föräldraförmåga. Det är även värdefullt att undersöka den självskattade föräldraförmågan hos vissa grupper av föräldrar för att synliggöra eventuella skillnader och behov av riktat stöd.
I undersökningen ställdes inga frågor kring hur familjekonstellationen i hushållet ser ut, utan enbart ifall den som svarade bor ihop med barnets andra vårdnadshavare eller inte, och om man i det senare fallet bor ihop med någon annan som deltar i föräldraskapet (t ex bonusförälder) eller om föräldern bor ensam. Detta gör att vi i denna undersökning inte kan säga något om upplevelserna hos samkönade par eller föräldrar ur trans- eller queergruppen. Det är dock ett område som är intressant och viktigt att fördjupa sig i framåt.
Ensamstående föräldrar och föräldrar med låg inkomst utgjorde en mindre andel av de totala antalet svarande i denna studie. Trots detta utmärker de sig genom att de i högre utsträckning tycker att ekonomi är en stor eller mycket stor utmaning. Studier har visat att barn som växer upp i familjer som är ekonomiskt utsatta kan ha mindre umgänge med vänner, färre vänner i sin klass och att de i något högre utsträckning än andra barn kan bli utsatta för mobbning. Små möjligheter att leva ett fullvärdigt socialt liv kan leda till utanförskap och skamkänslor, vilket i förlängningen kan skapa psykisk ohälsa [ref 28]. För att på ett bättre sätt förstå vilka utmaningar, behov och vilket stöd föräldrar i dessa familjer kan behöva är fördjupade studier på denna grupp angelägna.
En annan viktig grupp är föräldrar med olika typer av funktionsnedsättningar. I en undersökning från Myndigheten för delaktighet (MFD) anger dessa föräldrar att de upplever en rad hinder i sitt föräldraskap, samt att de myndighetspersoner och yrkesverksamma de möter ofta inte har förståelse eller kunskap för att undanröja dessa hinder [ref 29]. För att få reda på mer om föräldrar med funktionsnedsättningar och deras upplevelser kommer MFoF under 2020 att samarbeta med MFD kring att ställa frågor direkt till denna föräldragrupp.
Vidare skulle fördjupade undersökningar vara intressanta att göra med föräldrar som migrerat till Sverige. Beroende på hur länge man bott i landet kan föräldrar uppleva olika utmaningar, och behovet av stöd och information kopplat till föräldraskap kan variera. Av de föräldrar som svarat på denna undersökning är ungefär 5 procent själva födda utanför Sverige, och 15 procent har minst en förälder som är född i ett annat land. Tyvärr går det inte med det underlaget att se några statistiskt säkerställda skillnader jämfört med föräldrar som är svenskfödda. En möjlig förklaring är att vi i denna undersökning, på grund av Medborgarpanelens rekryteringsbas främst nått föräldrar även från denna grupp med hög utbildning, hög inkomst och med ett stort politiskt intresse. Vi vet även sedan tidigare att det kan vara svårt att nå ut med enkäter till föräldrar som har annat modersmål än svenska.
Till sist har vi i denna undersökning inte ställt några frågor till barn. Ett frågebatteri fanns med i enkäten där frågor kring barns handlingsutrymme och ansvarsområden inom familjen ställdes, men efter en genomgång av resultatet fann vi att frågorna inte gav den information vi var ute efter, och skulle behöva omformuleras om undersökningen ska upprepas. Detta avsnitt finns därför inte med i denna slutrapport. Dessutom ser MFoF att frågor direkt till barn kring deras egna upplevelser och tankar om föräldrar och föräldraskap skulle behövas för att komplettera de svar föräldrar ger. Utifrån detta kommer MFoF under 2020 att starta dialog med relevanta aktörer för att framöver kunna ställa frågor direkt till barn.
Uppdaterad senast