Brottsförebyggande föräldraskapsstöd

Utifrån de år MFoF arbetat med det brottsförebyggande föräldraskapsstödet är myndighetens erfarenhet att ett framgångsrikt arbete med föräldraskapsstödjande insatser i utsatta områden generellt kan sammanfattas med ledorden; närhet, kommunikation och tillit.

Ett framgångsrikt arbete med ett brottsförebyggande föräldraskapsstöd bygger på ett väl fungerande arbete med det universella föräldraskapsstödet. Det är viktigt att ha strukturer på plats och ett över tid hållbart systematiskt arbetssätt med föräldraskapsstöd för att skapa goda förutsättningar för det brottsförebyggande föräldraskapsstödet.

Finns det ett sedan tidigare fungerande arbete med det universella föräldraskapsstödet skapar ett specifikt arbete med följande faktorer goda förutsättningar för framgång även inom det brottsförebyggande stödet:

• Stöd i föräldraskapet är en av de viktigaste insatserna samhället kan göra för barn och unga.
  En inställning som är nödvändig för att skapa förutsättningar för att tidigt involvera föräldrar. Det finns gott om studier som visar att ett stärkt föräldraskap skapar bra uppväxtmiljöer, trygg skolgång, bättre studieresultat samt en meningsfull fritid.
  
  
• Stärkt och systematiserad samordning på nationell-, regional och lokal nivå.
  Denna samverkan understödjer träffsäkra och jämlika insatser då utsedda aktörer bättre kan anpassa föräldraskapsstödet utifrån det lokala behovet. För kommuners arbete kan samverkan exempelvis ske mellan aktörer inom kommunen såväl som externt mellan kommuner.
  
  
• Ett framgångsrikt föräldraskapsstöd erbjuds nära målgrupperna, gärna på befintliga arenor.
  Att lyfta fram och bygga på det som redan fungerar är en framgångsfaktor för ökad tillgänglighet till ett föräldraskapsstöd som verkligen når ut. MFoF:s erfarenhet är att många kommuner upplever problem med att nå alla målgrupper.
  
  
• Samverkan med civil sektor är särskilt viktig i utsatta områden.
  Civilsamhällets aktörer har god kännedom och stort förtroende - i synnerhet i många utsatta områden där myndigheter har svårt att nå ut. Genom dessa aktörer skapas tillit i de målgrupper som samhället vill nå med insatser.
  
  
• Föräldraskapsstöd till föräldrar med barn och unga i åldern 10 – 18 behöver stärkas.
  Föräldraskapsstödet är ofta väl utbyggt i barnets unga år men i takt med att barnet blir äldre minskar de naturliga arenorna. Det är här viktigt att även lyfta fram att rekryteringen ofta utförs av äldre ungdomar, behöver även föräldrar till dessa behöver nås av stöd i föräldraskapet.
  
  Tänk på att samtliga vuxna som ingår i ett föräldraskap behövs för att minska risken för rekrytering av barn och unga till organiserad kriminalitet.
  
  
• Föräldraskapsstödet behöver målgruppsanpassas i högre grad.
  För att föräldraskapsstödjande insatser ska kunna tas emot av målgruppen måste stödet anpassas utifrån föräldrars olika behov och barns olika bakgrunder, förutsättningar, behov och önskemål.
  
  
• För att nå ut med föräldraskapsstöd till alla föräldrar bör spridningsarbetet utvecklas.
  En målgruppsanpassning av kommunikationen, inklusive en översyn av språk och kanalval, ökar möjligheten att nå ut med brottsförebyggande föräldraskapsstöd till alla – inklusive andra närstående vuxna än biologiska och/eller rättsliga föräldrar.

För att snabbare nå fram till målsättningen med ett framgångsrikt brottsförebyggande föräldraskapsstöd till alla föräldrar, för barns bästa, har myndigheten även formulerat fem rekommendationer till nationella- och lokala åtgärder:

• Regeringen bör verka för att ta fram en ny, kunskapsbaserad nationell strategi för ett stärkt och jämlikt föräldraskapsstöd, som även inkluderar ett brottsförebyggande föräldraskapsstöd.
• Kommuner och regioner bör stärka arbetet med att nå ut till alla föräldrar.
• Kommuner och regioner bör stärka arbetet med en stödjande organisation, som även stärker den lokala strukturen i utsatta områden.
• Kommunerna bör säkerställa lokal samverkan för att tidigt identifiera och förebygga normbrytande beteende.
• Regeringen bör utreda hur en samlad nationell förvaltning av kunskapsbaserade föräldraskapsstödjande program och metoder bör utformas.