Familjer där det förekommer psykisk ohälsa

De första åren i barnens liv har stor betydelse för deras framtida hälsa och välbefinnande. Hjärnan utvecklas snabbt och känslomässig utveckling och beteende, inlärning och språkutveckling formas. Om barnet upplever bristande omsorg, otrygg anknytning eller våld kan grunden för en god psykisk hälsa skadas. Att stödja föräldrar i sitt föräldraskap är därmed en viktig insats för både föräldrar och barn.

Föräldrar med psykisk ohälsa

Barn som växer upp i familjer där föräldrar har psykisk ohälsa behöver uppmärksammas, då de vuxnas svårigheter kan gå ut över deras förmåga att ta hand om barnen. Att en förälder har psykiska problem är en riskfaktor för psykisk ohälsa hos barnet, även om långt ifrån alla barn som växer upp med psykisk ohälsa i hemmet själva utvecklar detta.

Psykisk ohälsa är vanlig i befolkningen och kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om allt från tillfällig psykisk svikt eller lindrigare psykisk besvär till psykisk sjukdom med varaktigt tillstånd som exempelvis ångestsyndrom eller bipolärsjukdom. Föräldrar som varit med om traumatiska händelser, till exempel föräldrar som flytt från krig, kan lida av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Föräldraförmågan hos personer med psykisk ohälsa varierar beroende på sjukdomsbild och allvarlighetsgrad. Barnets ålder har också betydelse – att vara förälder till ett spädbarn ställer andra krav än att vara förälder till ett äldre förskolebarn eller en tonåring.

Forskning visar att eventuella kort- och långsiktiga negativa konsekvenser av psykisk ohälsa i familjen beror på hur risk- och skyddsfaktorer hanteras. Många av de negativa konsekvenser som kan uppstå för barn när någon av föräldrarna har en psykisk ohälsa går att förebygga. En genom­gående slutsats är att konsekvenserna för barn och unga har samband med hur föräldrarnas ohälsa påverkar föräldra­förmågan och familjeklimatet.

Föräldraskapsstöd kan minska risk för psykisk ohälsa hos barnet samt förbättra samspel i familjen

I en rapport från Folkhälsomyndigheten undersöktes förebyggande insatser till familjer med psykisk sjukdom. Den studerade bland annat familjebaserade insatser och olika typer av föräldraskapsstödsprogram och hur dessa kan förbättra barnens psykiska hälsa och stärka skyddande faktorer runt barnen.

Resultaten visade att förebyggande insatser kan minska risken för att barn får samma psykiska sjukdom som föräldern. Insatserna kan också i viss mån minska inåt­vända symtom hos barnet, till exempel depressiva symtom och ångest. Däremot kunde inga slutsatser dras kring effekter på emotionellt väl­befinnande, beteende eller social funktion hos barnen på grund av begränsad vetenskaplig evidens i de granskade studierna.

Rapporten visade också att samspelet mellan föräldrar med depression (främst mammor) och deras barn kunde förbättras med förebyggande insatser. Om mammorna, utöver behandling av sin depression, också fick stöd i sitt föräldraskap så kunde risken för att barnen utvecklade egna problem också minskas.

En senare övergripande översiktsrapport av evidensbaserade insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk, identifierades följande insatser som verkningsfulla: föräldraskapsstöd, psykospedagogik, kognitiv beteendeterapi och kamratstöd. Bäst effekt uppnåddes när insatser gavs till både barn och förälder.

Studier om pappors psykiska ohälsa är begränsade

Såväl inom svensk som inom internationell forskning saknas studier som granskar pappors psykiska ohälsa och de konsekvenser den kan ha för barnet. Detta är en brist då även nyblivna pappor löper risk att drabbas av psykisk ohälsa och att det i sin tur kan påverka föräldraförmågan och relationen till barnet negativt.

Barn och unga med psykisk ohälsa

När ett barn mår dåligt skapar det oro hos föräldrarna, oavsett hur allvarligt problemet är. Begreppet psykisk ohälsa används som en samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Oro och nedstämdhet kan vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående. Det är viktigt att inte sjukdoms­förklara det som är normala reaktioner i livet, samtidigt som det är viktigt att ta itu med allvarligare problem tidigt.

När barnet börjat i förskoleklass och upp genom skolåren har elevhälsan ansvar för att främja elevers hälsa och trygghet samt förebygga ohälsa. Vid svårare problematik samverkar elevhälsan med hälso- och sjukvården, exempelvis socialtjänst, första linjen-mottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Beroende på vilken typ av psykisk ohälsa barnet har kan föräldrar ha olika behov och olika typer av stöd till föräldrar kan finnas tillgängligt. Socialtjänsten kan exempelvis erbjuda olika typer av föräldraskapsstödprogram, och inom hälso- och sjukvården finns till exempel psykopedagogiska insatser som syftar till att öka kunskapen om en viss sjukdom eller diagnos. För att få reda på vad som finns lokalt kontaktas kommunen eller regionen.

Film och handbok i arbetet med föräldraskapsstöd

Bräcke Diakonis projekt Trygghet genom stöd, TrUST har tagit fram flera filmer, bland annat filmen Vikten av föräldraskapsstöd. Filmen hjälper till att förklara hur individuellt stöd i vardagen kan göra det möjligt för föräldrar med psykisk ohälsa eller NPF att delta i det universella föräldraskapsstödet som erbjuds på exempelvis familjecentraler. TrUST har tillsammans med föräldrar även tagit fram en handbok som vill ge inspiration till dig som möter föräldrar med psykisk ohälsa eller NPF. Föräldrarnas bidrag är en stor del av innehållet. Handbok till dig som möter föräldrar med psykisk ohälsa eller NPF är gratis och kan beställas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..