Enkätsvar 2024
Sammanfattning och analys
Resultatet visar att:
- Av kommunerna har endast 21 procent uppgett att det finns beslut i organisationen om att verksamheten ska arbeta med föräldraskapsstöd vid hedersrelaterat våld och förtryck. I regionerna svarar 27 procent att det finns beslut om detta.
- 42 procent av både kommun och region uppger att de har en utbildningsplan för personalen kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck.
- De som anger i högst grad att de har rutiner för förebyggande arbete är gymnasieskolan.
Vi kan alltså konstatera att även om det görs mycket bra ute i regioner och kommuner så finns det fortfarande många saker att arbeta med:
- Trots att det finns lagar, föreskrifter och allmänna råd kring det våldsförebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck för såväl kommun som region när det finns misstanke och kännedom om våld visar denna undersökning på stora brister.
- 80 % av kommunerna och 100% av regionerna har angett att de inte har rutiner att följa upp ärenden som varit aktuella för hedersrelaterat våld och förtryck vilket givetvis inte är acceptabelt.
- Det förebyggande arbetet måste börja redan under barnets tidiga år. Arbetet med att förebygga samt upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck behöver utvecklas inom mödra- och barnhälsovården samt förskolan.
Nästa steg: Systematiskt och förebyggande arbete
Vad krävs då för att kommuner och regioner ska arbeta strukturerat och systematiskt för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck?
Vi vet att det behövs kunskap inom området, rutiner och handlingsplaner som alla känner till och kan arbeta med samt samverkan för att hålla ihop arbetet mellan kommunens alla verksamheter som möter barn och unga samt deras föräldrar. Men att få till strukturen i detta kräver arbete och strävan att skapa ett långsiktigt och hållbart system som inte bygger på individer utan befintliga system där alla har barnets bästa för ögonen. Inledningsvis behövs resurser i form av ledning, beslut och tid för att arbeta fram strukturerna i det vardagliga arbetet men det kommer visa resultat relativt snabbt. Detta är också en samhällsekonomisk vinst på sikt, och ett nödvändigt arbete för att tillgodose barnets bästa enligt barnkonventionen.
I länkarna här intill hittar du dels kartläggningen i sin helhet, dels en länk till sidor som visar hur du kan komma igång/vidareutveckla ett strukturerat arbete med föräldraskapsstöd till familjer i en hederskontext.
Ladda ner hela kartläggningen som PDF
Pdf, 5.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Så bygger du ett hållbart föräldraskapsstöd (MFoF)
Öppnas i nytt fönster.
Enkätsvar
2024 svarade 210 unika kommuner i Sverige på enkäten, vilket ger en god geografisk spridning. Totalt inkom 487 svar från kommunala verksamheter.
Av de som svarat är flest verksamma inom kommunal grundskola, följt av Individ och familjeomsorg – Barn och unga. Svaren från vissa verksamheter är för få för att ge en rättvis bild. Anpassad gymnasieskola, privat förskola och statlig specialskola svarade i så liten utsträckning så deras svar kan ej tas med i sammanställningen.
20 av Sveriges 21 regioner har besvarat enkäten. Totalt inkom 181 svar från samordnare och chefer inom regionala verksamheter. De som svarat är främst verksamma inom primärvården; vårdcentraler, följt av barnhälsovård och mödrahälsovård.
Beslut
För att bygga ett långsiktigt och hållbart förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver beslut fattas på olika nivåer. Beslut grundar sig bäst på kartläggning av befintliga insatser samt behov hos såväl yrkesverksamma samt målgruppen föräldrar.
I denna enkätundersökning uppger 16 procent av kommunerna att det finns beslut i organisationen om att verksamheten ska arbeta med föräldrastöd vid hedersrelaterat våld och förtryck.
Regionerna fick frågan om det finns det något regionalt beslut om att verksamheten ska arbeta aktivt med frågorna om hedersrelaterat våld och förtryck och där svarade 43 procent att de har ett sådant beslut.
Kunskap
Kunskap är en av de nyckelfaktorer som lyfts fram som en helt nödvändig grund i alla typer av verksamheter och för alla slags funktioner och roller som berör stöd till föräldrar i en hederskontext, såväl som i mängder av andra sammanhang med likartade utmaningar och uppdrag.
För att arbeta kunskapsbaserat behöver frågor också ställas kring vilken kunskap som faktiskt behövs, gällande form, innehåll och användning och hur den görs tillgänglig och får fäste. Frågor om vem som kan förmedla kunskap såväl som vem som behöver få möjlighet att äga kunskapen är också viktiga.
Kunskap om heder, våld och förtryck är centralt, såväl som kunskap om mänskliga rättigheter och barnets bästa, eftersom dessa områden är grundpelare i ett förebyggande perspektiv. En robust baskunskap ger en stabil grund för dialog med föräldrar, såväl som med andra aktörer.
34 procent av kommunerna uppger att de har en utbildningsplan för personal vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck och av regionerna uppger 27 procent att en utbildningsplan finns.
Visa svaret på frågan om det finns utbildningsplan i form av 2 cirkeldiagram, nedan visas regionens svar. Kommunens siffror är 34% ja och 66% nej.
Rutiner
Rutiner och riktlinjer syftar till att säkra upp att rätt saker blir gjorda, och på rätt sätt. De bildar gemensamma spelregler och underlättar komplicerade och komplexa processer där flera aktörer är inblandade. Ett sammanhållet stöd till familjer i en hederskontext är i stort behov av lokalt förankrade, och relevanta rutiner och riktlinjer.
Rutiner och riktlinjer arbetas fram på alla nivåer, nationellt och regionalt såväl som lokalt och verksamhetsnära, och omfattar många områden och perspektiv. Rutiner kan handla om aktiviteter, insatser och åtgärder för stöd till familjer. Eller om hur man ska agera och vart man ska vända sig vid misstanke eller upptäckt av hedersrelaterat våld.
Kommuner och regioner fick frågan om det finns skriftliga rutiner som avser förebyggande arbete inom hedersrelaterat våld och förtryck i deras organisation. Av kommunerna svarade 37 procent att de har det medan 54 procent av regionerna uppgav att de har skriftliga rutiner för detta.
Samverkan
Ett systematisk och sammanhållet arbete med stöd till familjer i en hederskontext förutsätter både samordning av mångas resurser och insatser men också en stor förståelse och förmåga att handskas med variation. Samverkan beskrivs som den viktigaste förutsättningen och den största utmaningen oavsett sammanhang. Det som varierar handlar om allt från olika organisationers uppdrag, ansvar och form till den enskildes kompetens, motivation och förmåga. Det är viktigt att skapa en samsyn, trots variation, för att kunna samverka.
37 procent inom regionerna har svarat att de har beslut för samverkan och inom kommunerna har 31 procent beslut om samverkan.
Bild på vilka de samverkar med? Kolla socionom ppt bild 21.
Statistik och uppföljning
Uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamhetsnära, lokala och regionala rutiner och riktlinjer behöver ske regelbundet. Inte minst när det gäller hur stor kännedom om och användning av befintliga rutiner och riktlinjer som finns, inom och mellan funktioner, verksamheter och organisationer. Detta behöver aktualiseras och stämmas av på alla nivåer.
För att kunna följa upp arbetet och sedan utvärdera, måste dokumentation och statistik föras under såväl planering som genomförande.
Av de svarande kommunerna uppgav 75% att de dokumenterar ärenden där hedersrelaterat våld och förtryck är en del av problematiken. Regionerna svarar att 85% dokumenterar detta.
Svaren visar att både kommuner och regioner i hög utsträckning dokumenterar men på frågan om det förs statistik är siffrorna betydligt lägre. Endast 17% av kommunerna för statistik över detta och 6% av regionerna.
Att föra statistik över tid med hjälp av den dokumentation som görs löpande underlättar uppföljning och utvärdering. Det kan också ge signaler att den insats som erbjuds ger resultat och effekt över tid.
Uppföljning och utvärdering är viktigt för att kunna utveckla och kvalitetssäkra sitt arbete. 28% av kommunerna uppger att de har en plan för uppföljning och utvärdering angående hur deras rutiner och insatser efterlevs. 13% av regionerna uppger att de har det.
Subgrupp
Kommuner och regioner har under 2023-2024 kunnat ansöka om medel hos MFoF för att utveckla sitt våldsförebyggande arbete med stöd till föräldrar inriktat på familjer i en hederskontext. Vid sammanställningen av denna enkätundersökning valde vi att göra en subgrupp av de 23 kommuner och den region som beviljats medel och dessa jämfördes med övriga kommuner och regioner. Nedan lyfts utvalda insikter om dessa så kallade subgrupper, som jämförts med övriga kommuner och regioner.
Vi kan inte göra en djupare analys av denna jämförelse då det är en nulägesbild men det ger ändå information om att de kommuner och den region som haft ett finansierat projekt för insatser som ska främja det våldsförebyggande arbetet genom stöd till föräldrar i en hederskontext ger frågan en högre prioritet och det ger ringar på vattnet till fler verksamheter inom kommunen/regionen. Detta har vi också fått höra vid våra avstämningar med dessa kommuner och regionen, att det har spridit sig till fler verksamheter.
Ansvarig för sidan: Maria H Andersson och Camilla Pettersson
Uppdaterad senast