Indikatorer, kvalitetsmätning och uppföljning av föräldraskapsstöd
Användbara indikatorer är efterfrågade av yrkesverksamma och beslutsfattare inom föräldraskapsstöd. MFoF ger förslag på olika typer av mått, ett ramverk för uppföljning av föräldraskapsstöd samt tillgängliga nationella indikatorer för föräldraskapsstöd som är möjliga att följa över tid.
Resan från nuläge till önskad effekt
Olika typer av mått
Målsättningen har varit att ta fram förslag på indikatorer som täcker in struktur-, process-, resultat- och effektmått som grund för kontinuerlig uppföljning och utveckling av kvaliteten i det föräldraskapsstöd som erbjuds.
I tabellen nedan finns förslag på mått som är relevanta att använda på samtliga nivåer för att följa upp strukturer (verksamhetens förutsättningar), processer (metoder och arbetssätt), resultat av föräldraskapsstödet och dess effekter hos föräldrar och barn.
Typ av mått | Mäter | Exempel på indikatorer |
Strukturmått/ resursmått | Verksamhetens förutsättningar | · Vilka aktörer som kan erbjuda föräldraskapsstöd (region, kommun, civil sektor). · Vilka aktörer som kan erbjuda utbildning till gruppledare. · Antal yrkespersoner utbildade i föräldraskapsstödsprogram X och X. · Antal föräldrar som kan erbjudas universella resp. riktade insatser. · Lokaler för gruppträffar finns. · Uppdaterat utbildningsmaterial finns. · Förutsättningar för samverkan finns. · En samordnare för insatserna finns. · Medel som avsätts för föräldraskapsstöd finns. |
Processmått/ aktivitetsmått | Metoder och arbetssätt i universella respektive riktade insatser | · Antal planerade gruppträffar. · Antal utskickade inbjudningar till föräldrar. |
Resultatmått | Resultat av de genomförda aktiviteterna | · Antal genomförda gruppträffar. · Andel av de inbjudna föräldrarna som deltagit i minst hälften av gruppträffarna. · Antal mammor respektive pappor som deltagit. · Andel nöjda med insatsen. · Antal genomförda före- och eftermätningar. |
Effektmått/ utfallsmått | Effekter för målgrupper Mäts före och efter insats med eventuell uppföljning | · Andel föräldrar som skattar sin föräldraförmåga bättre än innan. · Andel föräldrar och/eller barn som skattar sin föräldra-barnrelation bättre än innan. · Andel föräldrar och/eller barn som skattar sitt välbefinnande eller livskvalitet bättre än innan. · Andel föräldrar eller barn som skattar att barnets utagerande beteende minskat jämfört med innan. |
Tabell vidareutvecklad från MFoF:s Guide för behovsanalys - föräldraskapsstöd
Länk till annan webbplats. 2018
Ramverk för uppföljning av föräldraskapsstöd
Ett ramverk med frågor har frågor tagits fram för uppföljning av föräldraskapsstöd utifrån strategins tre målområden, se nedan. Förslaget till ramverk innehåller primärt frågor relaterade till vad som görs inom området. Till varje fråga kan kommuner som så önskar koppla en målsättning. Besvaras frågorna årligen kan förändringar över tid följas. För att få en djupare förståelse för varför resultatet av uppföljningen ser ut som det gör kan det vara intressant att fråga sig varför eller varför inte målet är uppfyllt. Frågorna är möjliga att använda även inom regionerna.
Aktiviteter | 1. Vilka föräldraskapsstöd erbjuds i kommunen? 2. Vilka är kommunens viktigaste insatser inom föräldraskapsstöd? |
Ett tillgängligt stöd | 1. Hur stor andel av alla föräldrar har nåtts med information om att det finns föräldraskapsstöd de senaste två åren? 2. Erbjuds föräldraskapsstödsutbildningar eller annan allmän information om föräldraskapsstöd för föräldrar med barn i önskat åldersspann? 3. Hur systematiskt arbetar kommunen för att säkerställa att öka tillgängligheten till föräldraskapsstöd? 4. Hur systematiskt arbetar kommunen för att a) ta reda på och b) anpassa föräldraskapsstödet till föräldrars och barns olika bakgrunder, förutsättningar, behov och önskemål? 5. Hur systematiskt arbetar kommunen för att kommunicera att föräldraskapsstöd även kan gälla andra närstående vuxna än biologiska och/eller rättsliga föräldrar? |
Ett kunskapsbaserat arbetssätt | 1. Hur systematiskt arbetar kommunen för att säkerställa att det föräldraskapsstöd som erbjuds baseras på bästa tillgängliga kunskap? 2. Har kommunen tillräcklig kunskap om effektiva arbetssätt, metoder och andra insatser ( t ex evidensbaserade metoder) inom föräldraskapsstödsområdet? |
En stödjande organisation | 1. Har kommunen en dedikerad resurs på minst 50% för arbetet med föräldraskapsstöd? 2. Har kommunen ett styrdokument/en handlingsplan för arbetet med föräldraskapsstöd? 3. Efterfrågas en systematisk uppföljning/utvärdering av arbetet med föräldraskapsstöd på chefsnivå i kommunen? 4. Finns arbetet med föräldraskapsstöd i den ordinarie budgeten, eller finansieras det genom projektmedel? 5. Hur väl fungerar samverkan inom kommunens organisation relaterat till arbetet med föräldraskapsstöd? 6. Är arbetet med föräldraskapsstöd förvaltningsövergripande? 7. Inom vilken förvaltning ligger huvudansvaret för arbetet med föräldraskapsstöd? 8. Är MFoF:s arbete med föräldraskapsstöd ett effektivt stöd för er? 9. Är Länsstyrelsens arbete med föräldraskapsstöd ett effektivt stöd för er? |
Perspektiv | 1. Hur systematiskt arbetar kommunen för att samtliga följande perspektiv ska genomsyra arbetet med föräldraskapsstöd: Barns rättigheter, jämställdhet och det jämställda föräldraskapet samt jämlikhet i hälsa? |
Effekter och lägesbild | T ex data från existerande databaser/system. |
Tabell från PA Consulting. Kartläggning och ramverk för uppföljning föräldraskapsstöd, 2019. Länk till annan webbplats.
Indikatorer för föräldraskapsstöd
MFoF sammanställer årligen tillgängliga nationella indikatorer för att visa utvecklingen av föräldraskapsstödjande insatser över tid. Sammanställningen gör det möjligt för beslutfattare och yrkesverksamma att göra jämförelser med regionala och lokala data.
För att främja ett jämställt föräldraskap och jämlik hälsa för alla barn och unga behöver föräldraskapsstödet göras tillgängligt för fler. Därför är det viktigt att aktörer som arbetar med föräldraskapsstöd ser över vilka föräldrar som nås, och inte nås, av detta stöd.
Klicka på respektive indikator för diagram och mer information.
-
Andel gravida som behandlats för psykisk ohälsa
Diagram med data från Graviditetsregistrets samtliga regioner.
-
Andel blivande förstagångsföräldrar som deltagit i föräldraskapsstöd inom mödrahälsovården
Två diagram med data från Graviditetsregistret och Graviditetsregistrets årsrapport.
-
Andel gravida som tillfrågats om våldsutsatthet
Diagram med data från Graviditetsregistrets samtliga regioner.
-
Andel barn som fått hembesök från barnhälsovården
Data från svenska Barnhälsovårdsregistret BHVQ med 13 regioner anslutna: Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Stockholm...
-
Andel förstagångsföräldrar som deltagit i föräldraskapsstöd i grupp inom barnhälsovården
Data från svenska Barnhälsovårdsregistret BHVQ med 12 regioner anslutna: Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Stockholm...
-
Andel mammor/födande föräldrar som fått ett enskilt föräldrasamtal inom barnhälsovården
Data från svenska Barnhälsovårdsregistret, BHVQ med 13 regioner anslutna: Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Stockhol...
-
Andel pappor/icke-födande föräldrar som fått ett enskilt föräldrasamtal inom barnhälsovården
Data från svenska Barnhälsovårdsregistret BHVQ med 9 regioner anslutna: Gotland, Gävleborg, Halland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Stockholm, Söderman...
-
Andel kommuner som erbjuder minst ett manualbaserat föräldraskapsstöd i grupp för barn med normbrytande beteende
Data från Socialstyrelsens kommunenkät Öppna jämförelser av socialtjänst inom den sociala barn- och ungdomsvården .
-
Andel barn och unga som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt
Sammanslagna data för åk 4, åk 7/8 och gymnasiet år 1, från de tre regionerna: Blekinge, Uppsala och Östergötland.
Analys av tillgänglig data
Under pandemin minskade regionernas föräldraskapsstöd i form av mindre sammanhållen grupp under graviditet och småbarnsåren drastiskt av förklarliga skäl, men de regionala skillnaderna idag är märkbart stora. De nationella siffrorna för 2024 har inte återhämtat sig som förväntats för blivande föräldrar utan deltagandet ligger på ca 20 procent, något högre för kvinnor och något lägre för män. För småbarnsföräldrar har nivåerna återgått till nivåerna före pandemin vilket är positivt. Dock är det fortfarande en alarmerande låg andel pappor/icke-födande föräldrar med barn födda 2023 (13 procent) som tar del av detta stöd jämfört med andelen mammor/födande föräldrar (41 procent).
Det är även tydligt att enskilt föräldrasamtal enligt barnhälsovårdsprogrammet till pappor/icke-födande föräldrar erbjuds i otillräcklig omfattning. Trots en successiv ökning de senaste 5 åren deltog endast ungefär en tredjedel enligt senaste data. Det kan jämföras med det enskilda föräldrasamtalet som erbjuds till alla mammor/födande föräldrar, där åtta av tio deltog.
De senaste uppgifterna från öppna jämförelser och Kolada 2022 visar att 56 procent av kommunerna erbjuder ett manualbaserat föräldraskapsstöd i grupp för barn med normbrytande beteende, vilket är lägre jämfört med före pandemin då motsvarande siffror var 60-62 procent. Detta är en oroväckande negativ utveckling samtidigt som behovet av sådant stöd har ökat. Nästa tillgängliga data från öppna jämförelser från 2024 publiceras under 2025 förväntas bryta denna negativa trend.
Mått och indikatorer för effektmätning
MFoF är medvetna om att det även efterfrågas mått och indikatorer för effektmätning av föräldraskapsstöd. I dagsläget saknas användbara sådana för praktiken, men det pågår forskning på området, bland annat inom Martin Forsters forskargrupp vid Karolinska Institutet. MFoF följer nogsamt utvecklingen inom området och kommer att uppdatera denna sida så snart valida mått och indikatorer finns tillgängliga för att mäta fler effekter av föräldraskapsstöd.
Uppdaterad senast