- Start
- Föräldraskapsstöd
- Att bygga ett hållbart föräldraskapsstöd
- Indikatorer, kvalitetsmätning och uppföljning
Indikatorer, kvalitetsmätning och uppföljning av föräldraskapsstöd
Användbara indikatorer är efterfrågade av yrkesverksamma och beslutsfattare inom föräldraskapsstöd. MFoF ger förslag på olika typer av mått, ett ramverk för uppföljning av föräldraskapsstöd samt tillgängliga nationella indikatorer för föräldraskapsstöd som är möjliga att följa över tid.
Resan från nuläge till önskad effekt
Olika typer av mått
Målsättningen har varit att ta fram förslag på indikatorer som täcker in struktur-, process-, resultat- och effektmått som grund för kontinuerlig uppföljning och utveckling av kvaliteten i det föräldraskapsstöd som erbjuds.
I tabellen nedan finns förslag på mått som är relevanta att använda på samtliga nivåer för att följa upp strukturer (verksamhetens förutsättningar), processer (metoder och arbetssätt), resultat av föräldraskapsstödet och dess effekter hos föräldrar och barn.
Typ av mått | Mäter | Exempel på indikatorer |
Strukturmått/ resursmått | Verksamhetens förutsättningar | · Vilka aktörer som kan erbjuda föräldraskapsstöd (region, kommun, civil sektor). · Vilka aktörer som kan erbjuda utbildning till gruppledare. · Antal yrkespersoner utbildade i föräldraskapsstödsprogram X och X. · Antal föräldrar som kan erbjudas universella resp. riktade insatser. · Lokaler för gruppträffar finns. · Uppdaterat utbildningsmaterial finns. · Förutsättningar för samverkan finns. · En samordnare för insatserna finns. · Medel som avsätts för föräldraskapsstöd finns. |
Processmått/ aktivitetsmått | Metoder och arbetssätt i universella respektive riktade insatser | · Antal planerade gruppträffar. · Antal utskickade inbjudningar till föräldrar. |
Resultatmått | Resultat av de genomförda aktiviteterna | · Antal genomförda gruppträffar. · Andel av de inbjudna föräldrarna som deltagit i minst hälften av gruppträffarna. · Antal mammor respektive pappor som deltagit. · Andel nöjda med insatsen. · Antal genomförda före- och eftermätningar. |
Effektmått/ utfallsmått | Effekter för målgrupper Mäts före och efter insats med eventuell uppföljning | · Andel föräldrar som skattar sin föräldraförmåga bättre än innan. · Andel föräldrar och/eller barn som skattar sin föräldra-barnrelation bättre än innan. · Andel föräldrar och/eller barn som skattar sitt välbefinnande eller livskvalitet bättre än innan. · Andel föräldrar eller barn som skattar att barnets utagerande beteende minskat jämfört med innan. |
Tabell vidareutvecklad från MFoF:s Guide för behovsanalys - föräldraskapsstöd Länk till annan webbplats. 2018
Ramverk för uppföljning av föräldraskapsstöd
Ett ramverk med frågor har frågor tagits fram för uppföljning av föräldraskapsstöd utifrån strategins tre målområden, se nedan. Förslaget till ramverk innehåller primärt frågor relaterade till vad som görs inom området. Till varje fråga kan kommuner som så önskar koppla en målsättning. Besvaras frågorna årligen kan förändringar över tid följas. För att få en djupare förståelse för varför resultatet av uppföljningen ser ut som det gör kan det vara intressant att fråga sig varför eller varför inte målet är uppfyllt. Frågorna är möjliga att använda även inom regionerna.
Aktiviteter | 1. Vilka föräldraskapsstöd erbjuds i kommunen? 2. Vilka är kommunens viktigaste insatser inom föräldraskapsstöd? |
Ett tillgängligt stöd | 1. Hur stor andel av alla föräldrar har nåtts med information om att det finns föräldraskapsstöd de senaste två åren? 2. Erbjuds föräldraskapsstödsutbildningar eller annan allmän information om föräldraskapsstöd för föräldrar med barn i önskat åldersspann? 3. Hur systematiskt arbetar kommunen för att säkerställa att öka tillgängligheten till föräldraskapsstöd? 4. Hur systematiskt arbetar kommunen för att a) ta reda på och b) anpassa föräldraskapsstödet till föräldrars och barns olika bakgrunder, förutsättningar, behov och önskemål? 5. Hur systematiskt arbetar kommunen för att kommunicera att föräldraskapsstöd även kan gälla andra närstående vuxna än biologiska och/eller rättsliga föräldrar? |
Ett kunskapsbaserat arbetssätt | 1. Hur systematiskt arbetar kommunen för att säkerställa att det föräldraskapsstöd som erbjuds baseras på bästa tillgängliga kunskap? 2. Har kommunen tillräcklig kunskap om effektiva arbetssätt, metoder och andra insatser ( t ex evidensbaserade metoder) inom föräldraskapsstödsområdet? |
En stödjande organisation | 1. Har kommunen en dedikerad resurs på minst 50% för arbetet med föräldraskapsstöd? 2. Har kommunen ett styrdokument/en handlingsplan för arbetet med föräldraskapsstöd? 3. Efterfrågas en systematisk uppföljning/utvärdering av arbetet med föräldraskapsstöd på chefsnivå i kommunen? 4. Finns arbetet med föräldraskapsstöd i den ordinarie budgeten, eller finansieras det genom projektmedel? 5. Hur väl fungerar samverkan inom kommunens organisation relaterat till arbetet med föräldraskapsstöd? 6. Är arbetet med föräldraskapsstöd förvaltningsövergripande? 7. Inom vilken förvaltning ligger huvudansvaret för arbetet med föräldraskapsstöd? 8. Är MFoF:s arbete med föräldraskapsstöd ett effektivt stöd för er? 9. Är Länsstyrelsens arbete med föräldraskapsstöd ett effektivt stöd för er? |
Perspektiv | 1. Hur systematiskt arbetar kommunen för att samtliga följande perspektiv ska genomsyra arbetet med föräldraskapsstöd: Barns rättigheter, jämställdhet och det jämställda föräldraskapet samt jämlikhet i hälsa? |
Effekter och lägesbild | T ex data från existerande databaser/system. |
Tabell från PA Consulting. Kartläggning och ramverk för uppföljning föräldraskapsstöd, 2019. Länk till annan webbplats.
Indikatorer för föräldraskapsstöd
MFoF har sammanställt nationella indikatorer tillgängliga under 2023 för att visa utvecklingen av föräldraskapsstödjande insatser över tid. Sammanställningen gör det möjligt för beslutfattare och yrkesverksamma att göra jämförelser med regionala och lokala data.
Klicka på respektive indikator för diagram och mer information.
-
Andel blivande förstagångsföräldrar som fått föräldraskapsstöd inom mödrahälsovården
Två diagram med publik statistik från Graviditetsregistret och Graviditetsregistrets årsrapport 2022.
-
Andel gravida som tillfrågats om våldsutsatthet
Regionala och nationella data för gravida från Graviditetsregistrets publika statistik.
-
Andel barn som fått hembesök från barnhälsovården, BHV
Data från svenska Barnhälsovårdsregistret BHVQ med 9 regioner anslutna: Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jönköping, Kronoberg, Stockholm, Söderm...
-
Andel barn vars föräldrar deltagit minst en gång i föräldraskapsstöd i grupp inom barnhälsovården
Data från svenska Barnhälsovårdsregistret BHVQ med 10 regioner anslutna: Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jönköping, Kronoberg, Stockholm, Söder...
-
Andel barn i åldern 6-8 veckor vars mamma/födande förälder fått ett enskilt föräldrasamtal med screening för depression (EPDS) inom barnhälsovården
Data från svenska Barnhälsovårdsregistret BHVQ med 10 regioner anslutna: Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jönköping, Kronoberg, Stockholm, Söder...
-
Andel barn i åldern 3-5 månader vars pappa/icke-födande förälder fått ett enskilt föräldrasamtal inom barnhälsovården
Data från svenska Barnhälsovårdsregistrets 4 av 10 regioner anslutna: Gotland, Gävleborg, Kronoberg och Stockholm.
-
Antal kommunala öppna förskolor samt antal heltidstjänster inom öppen förskola
Data från Skolverkets officiella statistik.
-
Andel kommuner som erbjuder minst ett manualbaserat föräldraskapsstöd i grupp för barn med normbrytande beteende
Data från Socialstyrelsens kommunenkät Öppna jämförelser av socialtjänst inom den sociala barn- och ungdomsvården .
-
Andel barn och unga som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt
Sammanslagna data för åk 4, åk 7/8 och gymnasiet år 1, från de fyra regionerna: Blekinge, Uppsala, Västernorrland och Östergötland.
Analys av data
De strukturella förutsättningarna för föräldraskapsstöd i form av öppen förskola har under 2022 förbättrats till högre nivå än före pandemin. Det fanns alltså fler öppna förskolor och fler heltidstjänster inom dessa än tidigare.
Det individuella föräldraskapsstödet inom regionernas mödra- och barnhälsovård har successivt ökat över tid, och återhämtat sig väl efter pandemin, medan deltagande i föräldraskapsstöd i mindre sammanhållen grupp successivt minskat inom regionerna även efter pandemin. Av förklarliga skäl upphörde gruppverksamheten nästintill helt under pandemin samtidigt som digitala grupper gradvis har ökat. De regionala skillnaderna är stora.
En liknande nedåtgående utveckling, om än inte så kraftig, ses i Sveriges kommuner, ifall de erbjuder minst ett manualbaserat föräldraskapsstöd i grupp för barn med normbrytande beteende. Endast drygt hälften (56%) av kommunerna anger att de erbjuder landets föräldrar detta år 2022. Vad gäller föräldraskapsstöd till pappor/icke-födande föräldrar, både enskilt och i grupp, är nivåerna mycket låga över tid, särskilt under småbarnsåren.
MFoF vill särskilt lyfta sex fokusområden Länk till annan webbplats. där en utveckling bör eftersträvas i landets kommuner och regioner:
- Systematiskt arbete för ökad hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet
- Nationella rekommendationer och aktuell evidens efterlevs
- Universellt stöd till alla föräldrar är basen i stödet
- Föräldrar med särskilda behov erbjuds anpassat stöd
- Fler föräldrar under graviditet och småbarnsåren erbjuds stöd i grupp
- Föräldrar till barn med normbrytande beteenden bör prioriteras
Mått och indikatorer för effektmätning
MFoF är medvetna om att det även efterfrågas mått och indikatorer för effektmätning av föräldraskapsstöd. I dagsläget saknas användbara sådana för praktiken, men det pågår forskning på området, bland annat inom Martin Forsters forskargrupp vid Karolinska Institutet. MFoF följer nogsamt utvecklingen inom området och kommer att uppdatera denna sida så snart valida mått och indikatorer finns tillgängliga för att mäta fler effekter av föräldraskapsstöd.
Uppdaterad senast