Kapitel 6 - Metodbeskrivning

Medborgarpanelen är en webbpanel som består både av personer som blivit slumpmässigt utvalda till att bjudas in i panelen samt personer som frivilligt valt att anmäla sig till panelen. Relationen mellan de som blivit slumpmässigt utvalda och de som valt att gå med själva är för panelen som helhet ungefär 20 procent slumpmässigt utvalda och 80 procent självrekryterade. I denna undersökning består 10 procent av de som bjöds in till att delta av slumpmässigt utvalda personer och 90 procent är självrekryterade.

För att rikta enkäten endast till föräldrar med barn upp till och med 18 år ställdes frågorna ”Har du barn?” och ”Bor det regelbundet barn i ditt hushåll? I så fall, i vilka åldrar?”. I frågorna uppmanades de som svarade att räkna med bonusbarn, adoptivbarn och barn som de är familjehemsförälder för.

De som svarat att de hade barn under 18 år bjöds sedan via mail in till att svara på undersökningen. Totalt 3 860 personer bjöds in till att delta i undersökningen och 3 352 personer svarade på enkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 86 procent.

Undersökningen startade den 30 september 2019 och avslutades den 24 oktober samma år. Påminnelser om att svara på enkäten skickades ut den 8 oktober samt den 17 oktober. Inflödet av svar finns beskrivet i figur 6a, här går att utläsa att en majoritet av svaren kom in i början av undersökningens fältperiod, efter 5 dagar hade över 50 procent av svaren kommit in.

Figur 6a Inflöde av svar (antal svar och kumulativ svarsfrekvens)

Kommentar: Undersökningen skickades ut den 30 september 2019. Påminnelser om att svara skickades ut
den 8 oktober (fältdag 9) och den 17 oktober (fältdag 18).

Totalt bestod undersökningen av 195 frågor med olika teman. Beroende på hur respondenten svarat fick de olika antal frågor, i genomsnitt tog enkäten 9,3 min att besvara.

Förutom frågor gällande föräldraskapet ställdes även en rad så kallade bakgrundsfrågor till de som deltog i undersökningen, detta är frågor så som utbildningsnivå, inkomst och geografisk hemvist. Dessa bakgrundsfrågor används för att kunna analysera och göra jämförelser mellan olika grupper av föräldrar. Enkäten som helhet går att läsa i Appendix 2.

Resultatet av dessa bakgrundsfrågor visar att det är en övervikt av högt utbildade personer samt personer som har hög inkomst som deltagit i undersökningen (tabell 1, s. 8). Det är även en klar majoritet av de som svarat på undersökningen som har båda föräldrar födda i Sverige. Detta är viktigt att ha med sig när resultaten från rapporten läses och tolkas och beror på att Medborgarpanelen generellt präglas av en hög andel personer med hög inkomst och som är högutbildade.

För att motverka denna skevhet brukar undersökningarna som använder sig av Medborgarpanelen pre-stratifiera sina urval för att därigenom få ett urval som liknar totalbefolkningen avseende kön, ålder och utbildning. I denna studie användes inte metoden med pre-stratifiering eftersom antalet föräldrar i Medborgarpanelen med barn under 18 år är begränsad. Pre-stratifiering skulle därför innebära ett betydligt mindre urval och att färre föräldrar därmed deltog i undersökningen. Detta skulle i sin tur negativt påverka möjligheten att bryta ner resultaten på olika grupper av föräldrar (t.ex. avseende geografi, antal barn, familjestruktur etc.) och göra vissa jämförelser mellan olika grupper av föräldrar omöjlig. I denna avvägning vägde möjligheten att kunna göra jämförelser mellan olika grupper av föräldrar tyngre.

Eftersom de som deltagit i undersökningen i stor utsträckning är föräldrar med hög utbildning och hög inkomst begränsas möjligheten att dra generella slutsatser för föräldrar i allmänhet. Fokus i rapporten är därför att jämföra olika grupper av föräldrar. För att säkerställa att skillnader som finns mellan olika grupper av föräldrar är reella och inte bara är slumpmässiga har alla resultat signifikansprövats och endast signifikanta skillnader redovisas i rapporten.

För att undersöka vilka samband som kan finnas mellan olika bakgrundsfaktorer och resultatet på särskilt intressanta frågor i rapporten används i kapitel 1, 3 och 4 regressionsanalyser. Genom att använda regressionsanalyser kan samband mellan exempelvis olika bakgrundsfaktorer och resultatet på en fråga undersökas under kontroll för andra relevanta aspekter som också kan tänkas påverka resultatet.

Genom att använda regressionsanalyser går det därför att närmare undersöka samband och se hur och vilka faktorer som påverkar resultaten. Men, även om det med hjälp av regressionsanalyser går att uttala sig om samband mellan bakgrundvariabler och resultat på frågor, så går det inte att bestämt säga vad som är orsaken till sambandet. Den typ av regression som framför allt används i rapporten är linjära-och logistiska regressioner, för fullständig redovisning av de modeller som testats, se Appendix 1.