Ny socialtjänstlag 2025 – vad innebär det för MFoF:s kunskapsområden?

Dokumentation som huvudregel
Den nya socialtjänstlagen ställer högre krav på skyldighet att dokumentera. Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska som huvudregel dokumenteras. Enligt 14 kap. 3 § nya SoL framgår att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras, om inte annat följer av 4 eller 5 §. Beslut och åtgärder i ärendet ska dokumenteras. Även faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras. I nya socialtjänstlagen är insatser ett samlingsnamn för rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda (10 kap. 1 § nya SoL). Familjerådgivning definieras därigenom som en insats enligt nya socialtjänstlagen.

Undantag för dokumentation om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning
Som undantag från dokumentationsskyldigheten anges uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning (14 kap. 4 § nya SoL). Av förarbetena framgår att rådgivning bland annat avser familjerådgivning. Att rådgivning undantas från skyldigheten att dokumentera enskildas personliga förhållanden hänger samman med möjligheten att få vara anonym och att det annars finns risk att den enskilde avstår från att vända sig till sådan verksamhet (Prop. 2024/25:89 s. 386). Familjerådgivning omfattas således av undantaget enligt 14 kap. 4 § nya SoL. Kravet på dokumentation av enskildas personliga förhållanden omfattar därför inte familjerådgivningens verksamhet.

Personliga förhållanden
Som exempel på personliga förhållanden anges i förarbetena namn, personnummer, adress, försörjningsförmåga, ekonomi, anställning, hälsa, psykiskt mående samt skadligt bruk eller beroende. Vidare framgår att andra uppgifter, t.ex. övergripande uppgifter som behövs för att följa upp eller kontrollera verksamheten, ska dokumenteras (Prop. 2024/25:89 s. 415 och 683).

Dokumentation i syfte att följa upp, utvärdera och kontrollera verksamhetens kvalitet
Av förarbeten till nya socialtjänstlagen framgår att undantaget från kravet på dokumentation inte gäller sådana uppgifter som krävs för att följa upp, utvärdera och kontrollera verksamhetens kvalitet. Exakt vilka uppgifter som ska dokumenteras för dessa syften anges inte i den nya socialtjänstlagen, men i förarbetena nämns exempelvis att det kan handla om mängduppgifter, resultatet av insatserna samt om målen för verksamheten är uppnådda. Uppföljningen syftar till att möjliggöra övergripande beslut om resurser och utbud av insatser samt till socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen. Att socialtjänsten följer upp sin verksamhet är enligt regeringen bland annat en förutsättning för att kunna säkerställa att den är av god kvalitet och vidare att det är en förutsättning för att få underlag till kunskaps- och verksamhetsutveckling (Prop. 2024/25:89 s. 253). Att familjerådgivning undantas från kravet på dokumentation av uppgifter om enskildas personliga förhållanden innebär således inte att verksamheten undantas från att dokumentera uppgifter som krävs för att följa upp, utvärdera och kontrollera verksamheten.

Familjerådgivning som insats
I nya socialtjänstlagen är insatser ett samlingsnamn för rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda (10 kap. 1 § nya SoL). Familjerådgivning definieras därigenom som en insats enligt nya socialtjänstlagen.

Insatser för personliga behov kan ges efter behovsprövning (11 kap. 1 § nya SoL) eller utan föregående individuell behovsprövning (11 kap. 5 § nya SoL). Allmän information om insatser utan individuell behovsprövning finns i Socialstyrelsens meddelandeblad Insatser utan individuell behovsprövning – vad gäller? – Meddelandeblad Länk till annan webbplats..

Insats utan individuell behovsprövning
Av 14 kap. 4 § nya SoL framgår att socialnämnden är skyldig att erbjuda insatsen familjerådgivning till var och en som begär det. Enligt förarbetena innebär formuleringen att familjerådgivning ska erbjudas till ”den som begär det”, dvs. att insatsen ska erbjudas utan individuell behovsprövning (prop. 2024/25:89 s. 679). Familjerådgivningen är således en insats utan individuell behovsprövning.

Beslut om insatser utan individuell behovsprövning
Socialnämnden får tillhandahålla insatser för att tillgodose personliga behov utan individuell behovsprövning enligt 11 kap 5§ nya SoL. Det är därmed upp till varje socialnämnd att fatta beslut om insatser ska erbjudas utan individuell behovsprövning samt vilken eller vilka insatser som i sådant fall ska tillhandahållas på det sättet. Eftersom det redan framgår av förarbeten att familjerådgivningen skall erbjudas utan individuell behovsprövning saknas skäl för socialnämnden att fatta sådant beslut.

I nya socialtjänstlagen är paragrafen om familjerådgivning utformad på följande sätt:

Enligt 14 kap. 4 §
Socialnämnden ska erbjuda den som begär det familjerådgivning i form av samtal som syftar till att hjälpa par och familjer att bearbeta samlevnadskonflikter. Annan familjerådgivning än sådan som en kommun anordnar ska ske i yrkesmässigt bedriven verksamhet.

Kommunen ändras till socialnämnden
Bestämmelsen innebär att ansvaret för familjerådgivning ändras från kommunen till socialnämnden. Av förarbeten framgår att den föreslagna omformuleringen syftar till att ge de bestämmelser som reglerar insatser som socialnämnden ska kunna erbjuda enskilda en mer enhetlig utformning, med fokus på det stöd socialnämnden ska kunna erbjuda. Syftet är inte att åstadkomma någon ändring i sak i fråga om socialnämndens ansvar att tillhandahålla insatser till enskilda (Prop. 2024/25:89 s. 370).

”Dem som begär det” ändras till ”den som begär det”
Formuleringen ”dem som begär det” ändras till ”den som begär det”. Av förarbeten framgår att formuleringen tydliggör att familjerådgivning även ska ges till ena parten i en relation om den andra parten t.ex. inte kan eller vill delta i samtal. Regeringen konstaterar att familjerådgivning innebär att genom samtal medverka till bearbetning av samlevnadsproblem och konflikter främst i par- och familjerelationer (prop. 1993/94:4 s. 10). Det finns därmed inget krav på att båda parterna ska medverka, även om detta ofta kan antas ge bättre förutsättningar att nå en lösning. Enligt regeringens mening finns det inte något hinder mot att familjerådgivning erbjuds även om bara en av parterna önskar delta (Prop. 2024/25:89 s. 370 och 679).

Dokumentation som huvudregel
Den nya socialtjänstlagen ställer högre krav på skyldighet att dokumentera. Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska som huvudregel dokumenteras. Enligt 14 kap. 3 § nya SoL framgår att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras, om inte annat följer av 4 eller 5 §. Beslut och åtgärder i ärendet ska dokumenteras. Även faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras. I nya socialtjänstlagen är insatser ett samlingsnamn för rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda (10 kap. 1 § nya SoL). Samarbetssamtal definieras därigenom som en insats enligt nya socialtjänstlagen.

Undantag för dokumentation om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning
Som undantag från dokumentationsskyldigheten anges uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning (14 kap. 4 § nya SoL). Att rådgivning undantas från skyldigheten att dokumentera enskildas personliga förhållanden hänger samman med möjligheten att få vara anonym och att det annars finns risk att den enskilde avstår från att vända sig till sådan verksamhet (prop. 2024/25:89 s. 386).

Det finns ingen exakt definition av vad rådgivning är. Rådgivning syftar i regel till att ge råd och upplysningar till enskilda om vilka insatser som socialtjänsten kan förväntas ha. Rådgivning kan också vara mer omfattande och inriktad på en viss situation eller ett visst problem, till exempel familjerådgivning, alkoholrådgivning eller andra former om stöd- och samarbetssamtal.

Det spelar ingen roll hur insatsen benämns eller hur ofta en enskild får ta del av den, till exempel antal samtal. Det avgörande är vad insatsen innehåller och hur den är utformad och samarbetssamtal kan därmed definieras som sådan rådgivning som avses i 14 kap. 4 § nya SoL.

Personliga förhållanden
Som exempel på personliga förhållanden anges i förarbetena namn, personnummer, adress, försörjningsförmåga, ekonomi, anställning, hälsa, psykiskt mående samt skadligt bruk eller beroende. Vidare framgår att andra uppgifter, t.ex. övergripande uppgifter som behövs för att följa upp eller kontrollera verksamheten, ska dokumenteras (prop. 2024/25:89 s. 415 och 683).

Dokumentation i syfte att följa upp, utvärdera och kontrollera verksamhetens kvalitet
Av förarbeten till nya socialtjänstlagen framgår att undantaget från kravet på dokumentation inte gäller sådana uppgifter som krävs för att följa upp, utvärdera och kontrollera verksamhetens kvalitet. Exakt vilka uppgifter som ska dokumenteras för dessa syften anges inte i den nya socialtjänstlagen, men i förarbetena nämns exempelvis att det kan handla om mängduppgifter, resultatet av insatserna samt om målen för verksamheten är uppnådda. Uppföljningen syftar till att möjliggöra övergripande beslut om resurser och utbud av insatser samt till socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen. Att socialtjänsten följer upp sin verksamhet är enligt regeringen bland annat en förutsättning för att kunna säkerställa att den är av god kvalitet och vidare att det är en förutsättning för att få underlag till kunskaps- och verksamhetsutveckling (prop. 2024/25:89 s. 253). Även om det inte finns en skyldighet att dokumentera uppgifter om enskildas personliga förhållanden behöver verksamheten således ändå dokumentera uppgifter som krävs för att följa upp, utvärdera och kontrollera verksamheten.

Informationssamtal är en av de få insatser inom det familjerättsliga området som kommunen eller socialnämnden är skyldig att erbjuda enligt socialtjänstlagen.

I nya socialtjänstlagen är paragrafen om informationssamtal utformad på följande sätt:

13 kap. 5 § nya SoL
Socialnämnden ska erbjuda föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge informationssamtal enligt lagen (2021:530) om informationssamtal. Samtalen ska ledas av en sakkunnig person.

Kommunen ändras till socialnämnden
Bestämmelsen innebär att ansvaret för informationssamtal ändras från kommunen till socialnämnden. Av förarbeten framgår att den föreslagna omformuleringen syftar till att ge de bestämmelser som reglerar insatser som socialnämnden ska kunna erbjuda enskilda en mer enhetlig utformning, med fokus på det stöd socialnämnden ska kunna erbjuda. Syftet är inte att åstadkomma någon ändring i sak i fråga om socialnämndens ansvar att tillhandahålla insatser till enskilda. Paragrafen ändras också språkligt och redaktionellt men har samma innebörd som tidigare (prop. 2024/25:89 s. 371).

Samarbetssamtal är en av de få insatser inom det familjerättsliga området som kommunen eller socialnämnden är skyldig att erbjuda enligt socialtjänstlagen.

I nya socialtjänstlagen är paragrafen om samarbetssamtal utformad på följande sätt:

13 kap. 6 § nya SoL
Socialnämnden ska erbjuda samarbetssamtal i syfte att föräldrar ska nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge och i frågor som gäller barnets försörjning. Samtalen ska ledas av en sakkunnig person.

Socialnämnden ska även erbjuda föräldrar hjälp med att träffa avtal om vårdnad, boende eller umgänge enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken.

Kommunen ändras till socialnämnden
Bestämmelsen innebär att ansvaret för samarbetssamtal ändras från kommunen till socialnämnden. Av förarbeten framgår att den föreslagna omformuleringen syftar till att ge de bestämmelser som reglerar insatser som socialnämnden ska kunna erbjuda enskilda en mer enhetlig utformning, med fokus på det stöd socialnämnden ska kunna erbjuda. Syftet är inte att åstadkomma någon ändring i sak i fråga om socialnämndens ansvar att tillhandahålla insatser till enskilda (prop. 2024/25:89 s. 372).

Samarbetssamtal som insats
I nya socialtjänstlagen är insatser ett samlingsnamn för rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda (10 kap. 1 § nya SoL). Samarbetssamtal definieras därigenom som en insats enligt nya socialtjänstlagen.

Samarbetssamtal som insats utan individuell behovsprövning
Insatser för personliga behov kan ges efter behovsprövning (11 kap. 1 § nya SoL) eller utan föregående individuell behovsprövning (11 kap. 5 § nya SoL). Allmän information om insatser utan individuell behovsprövning finns i Socialstyrelsens meddelandeblad Insatser utan individuell behovsprövning – vad gäller? – Meddelandeblad Länk till annan webbplats.

Socialnämnden får tillhandahålla insatser för att tillgodose personliga behov utan individuell behovsprövning enligt 11 kap 5 § nya SoL. Det är därmed upp till varje socialnämnd att fatta beslut om insatser ska erbjudas utan individuell behovsprövning samt vilken eller vilka insatser som i sådant fall ska tillhandahållas på det sättet. Om socialnämnden vill tillhandahålla en insats utan individuell behovsprövning och det inte framgår av lag eller förarbeten att insatsen ska tillhandahållas på det sättet, behöver socialnämnden fatta beslut om att erbjuda insatsen på det sättet.

Av 13 kap. 6 § nya SoL framgår att socialnämnden är skyldig att erbjuda insatsen samarbetssamtal till gruppen föräldrar, men inte till var och en som begär det (jämför formuleringen om familjerådgivning i 13 kap. 4 § nya SoL). Enligt förarbetena innebär formuleringen att familjerådgivning ska erbjudas till ”den som begär det” att insatsen ska erbjudas utan individuell behovsprövning (prop. 2024/25:89 s. 679). Någon motsvarande formulering finns inte i regleringen om samarbetssamtal i nya socialtjänstlagen. Eftersom det inte framgår av lagtext eller förarbeten att samarbetssamtal ska erbjudas som en insats utan individuell behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen är MFoF:s bedömning att kommunen behöver fatta ett beslut om att tillhandahålla samarbetssamtal som en insats utan individuell behovsprövning, om kommunen vill tillhandahålla insatsen på det sättet.