Inledning och bakgrund

Den utvärdering som 2014 års vårdnadsutredning gjort av 2006 år vårdnadsreform visar att förändringarna i lagstiftningen i många avseenden fallit väl ut. Barnrättsperspektivet har stärkts, barnet kommer till tals i större utsträckning än tidigare, riskbedömningar görs i högre grad än före reformen, barnets bästa är i fokus och socialnämndens utredare lämnar i mer än 90 procent av målen förslag till beslut.

Det finns dock mer att göra för att hjälpa föräldrar att hitta samförståndslösningar innan tvisten hamnar i domstol. Antalet barn vars föräldrar deltagit i samarbetssamtal har minskat under de senaste åren. Samtidigt har antalet mål i domstol ökat med 48 procent mellan år 2006 och 2015.
I en stor andel av dessa mål når föräldrarna emellertid en samförståndslösning under processens gång. Det har också visat sig att en del föräldrar som är oense i frågor som rör barnet inte alltid känner till vilka hjälp- och stödinsatser som finns i samhället vilket kan medföra att en del domstolsprocesser inleds trots att tvisten kanske hade kunnat lösas på annat sätt.

Det har införts ett krav på att föräldrar som överväger att inleda en tvist om vårdnad, boende och umgänge, innan processen inleds, ska ha deltagit i informationssamtal (6 kap. 17 c § föräldrabalken, FB). Kommunen ansvarar för att dessa samtal kan genomföras och att de kan hållas under sakkunnig ledning (5 kap. 3 a § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Samtalen ska innehålla relevant information som syftar till att föräldrarna ska hitta den lösning som är bäst för barnet (7 § lagen om informationssamtal (2021:530), LoI). Det innebär bland annat att den samtalsledare som håller i ett informationssamtal ska ge föräldrar upplysningar om den rättsliga regleringen av vårdnad, boende och umgänge, vad en domstolsprocess faktiskt kan åstadkomma och hur en sådan process kan påverka barnet.

Föräldrarna ska vidare få information om möjligheten att få samarbetssamtal och hjälp att skriva avtal. Föräldrarna ska även erhålla information om andra tillgängliga hjälp- och stödinsatser som finns i samhället med särskilt fokus på insatser vid hot och våld i nära relationer.
Med anledning av dessa ändringar i lagstiftningen har regeringen givit Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF i uppdrag att ta fram och sprida ett kunskapsstöd som ger närmare vägledning för socialnämndens genomförande av sådana informationssamtal som ska erbjudas föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende och umgänge. I uppdraget har även ingått att ta fram föreskrifter och allmänna råd. Kunskapen ska finnas samlad och lätt tillgänglig för de samtalsledare som ska hålla i informationssamtalen.

Utdragna konflikter mellan föräldrar i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge kan påverka ett barn negativt och utgör en riskfaktor för barnets känslomässiga och sociala utveckling. En tvist i domstol innebär ofta en långvarig känslomässig påfrestning för både barn och föräldrar. En samförståndslösning är i regel bäst och innebär att barnet får bättre förutsättningar till lugn och ro i sin tillvaro.

Om föräldrarna själva kommer överens i frågor som rör barnet resulterar det dessutom ofta i en mer hållbar lösning vilket i sin tur främjar barnet. Det finns flera möjligheter att hjälpa föräldrar att nå en överenskommelse innan en domstolsprocess inleds till exempel genom familjerådgivning, samarbetssamtal, hjälp med att träffa avtal om barnets vårdnad, boende och umgänge. Samtidigt är det viktigt att förstå att det finns situationer där det är olämpligt att försöka få föräldrar att komma överens. Det gäller till exempel när en förälder har utsatt barnet eller någon annan i familjen för våld eller något annat övergrepp.

Det har i en nyligen gjord kartläggning framkommit att uppgifter om våld och andra övergrepp förekommer i mål om vårdnad, boende och umgänge men att våldets negativa konsekvenser för barnet sällan lyfts fram i domen. När en fråga om vårdnad, boende och umgänge når domstolen är föräldrarna ofta sedan en tid djupt oense i frågor om barnet. Vid en domstolsprocess finns en risk för att olika meningsskiljaktigheter förvärras. Domstolsprocessen är begränsad när det gäller möjligheter att möta föräldrars och barns behov av olika sorters hjälp och stödinsatser. Det är därför viktigt att de föräldrar som överväger en tvist i domstol har kunskaper om vad en domstolsprocess faktiskt kan åstadkomma.

Om föräldrarna kan komma överens så tidigt som möjligt skulle det vara av stort värde främst för barnet men även för föräldrarna och samhället i stort. De föräldrar som överväger att inleda en tvist i domstol bör därför redan innan domstolsprocessen inleds, få information som kan underlätta för dem att i ett tidigt skede och utan att en eventuell konflikt förvärras, hitta den lösning som är bäst för barnet.

Kommunen ansvarar numer för att föräldrar genom informationssamtal ska få tillräcklig vägledning så att de kan förstå hur regelverket som rör vårdnad, boende och umgänge är utformat, hur domstolsprocessen går till men också få information om de olika stöd- och hjälpinsatser som kommunen kan erbjuda. Innehållet i informationssamtalet framgår av kapitel 5 (5.1-5.6). Syftet med kunskapsstödet är att ge samtalsledaren vägledning i genomförandet av informationssamtalet. Samtalsledaren behöver kunna ge all information som finns i kapitel 5 till en förälder som behöver det men alla föräldrar kommer inte att behöva få all information lika detaljerat. Samtalsledaren behöver anpassa informationen till den föräldrar som får den. Kunskapsstödet innehåller således information om den kunskap som samtalsledaren ska kunna förmedla till föräldrar men det innehåller ingen information om hur samtalsledaren ska genomföra själva samtalet.

Den personal som ska hålla i ett informationssamtal förutsätts ha flerårig erfarenhet av hur samtal med barn och föräldrar inom socialtjänsten kan genomföras. Avsikten är att informationssamtalet ska vara motiverande och informerande samt att samtalet i förlängningen ska kunna leda till att föräldrar väljer att nå samförståndslösningar genom samarbetssamtal. Informationssamtalet ska dock vara klart åtskilt från samarbetssamtalet som är ett mer bearbetande samtal med fokus på att föräldrarna ska kunna nå överenskommelser om barnet.

Detta kunskapsstöd innehåller först en redogörelse för de barnrättsliga utgångspunkterna utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Därefter beskrivs innehållet i den lagstiftning som rör det obligatoriska informationssamtalet samt de föreskrifter och allmänna råd som tagits fram med anledning av lagstiftningen om informationssamtal. Mot denna bakgrund redogör Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF för innehållet i informationssamtalet, det vill säga den information som kommunen ansvarar för och som samtalsledaren ska ge föräldrarna i ett informationssamtal. Först återges den rättsliga regleringen av frågor om vårdnad, boende och umgänge, därefter beskrivs vad samarbetssamtal är, hur det går till och vad det kan leda till och vad ett avtal inom ramen för vårdnad, boende och umgänge innebär. Därefter beskrivs hur domstolsprocessen går till inklusive utredningsarbetet hos socialnämnden samt hur en domstolsprocess påverkar barnet. Slutligen kommer ett avsnitt om hjälp- och stödinsatser i kommunen och särskilt insatser som finns för föräldrar och barn som varit utsatta för hot och våld i en nära relation.

Där framgår att varje kommun själv behöver ta reda på och sammanställa vilka hjälp- och stödinsatser som finns att tillgå inom kommunen och regionen. I avsnittet ges vägledning för hur sammanställningen kan göras. Därutöver finns två bilagor till kunskapsstödet. Den ena bilagan beskriver rättsprocessen och handläggningen inom familjerätten. Den andra bilagan innehåller information som riktar sig till föräldrar och är en beskrivning av informationssamtalet, samarbetssamtalet och rättsprocessen. Bilagorna kan vara ett stöd i samtalet med föräldrarna.

Utöver detta Kunskapsstöd om informationssamtal och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds föreskrifter och allmänna råd om informationssamtal (HSLF-FS 2022:18) finns ett omfattande material som MFoF tagit fram och som rör utbildning för samarbetssamtalsledare och som i delar kan vara relevant för personal som ska hålla i informationssamtal. Det finns också en handbok som stöd för rättstillämpningen av vårdnad, boende och umgängesfrågor.