- Start
- Föräldraskapsstöd
- Publikationer inom föräldraskapsstöd
- MFoF:s publikationer
- Att vara förälder idag - grundrapport
- Om rapporten
- Vilka som svarade och hur det påverkar resultatet
Vilka som svarade och hur det påverkar resultatet
Det är viktigt att veta vilka det är som deltagit i en undersökning eftersom det i stor utsträckning påverkar vilka slutsatser som kan dras av resultaten. Utmärkande för gruppen föräldrar som svarat på den här undersökningen är att de i stor utsträckning är högutbildade och har hög inkomst. Hela 76 procent av de som svarade hade en eftergymnasial utbildning som var längre än 3 år och över 60 procent av föräldrarna hade en månadsinkomst på 37 000 eller mer (se tabell 1).
När det kommer till fördelningen av kön och geografisk hemvist återspeglar den bättre befolkningen i helhet. Bland gruppen föräldrar som deltagit i undersökningen är 49 procent av de som svarat kvinnor och 51 procent var män (se tabell 1). Den geografiska spridningen bland de som svarat är generellt god även om hela 51 procent bor i en storstad. Däremot har en betydande majoritet (83 procent) av de som svarat på undersökningen föräldrar som är födda i Sverige och endast 17 procent har en eller två föräldrar som är födda utanför Sverige.
Att gruppen som svarat på undersökningen i stor utsträckning är högt utbildad och har hög inkomst beror på att Medborgarpanelen generellt präglas av en hög andel personer med hög utbildning, hög inkomst och som är mycket politiskt intresserade. Studier som använder sig av Medborgarpanelen brukar använda olika metoder för att säkerställa att de som svarar på undersökningen inte skiljer sig ifrån befolkningen som helhet. En sådan metod skulle för denna undersökning begränsa möjligheten att göra jämförelser mellan olika grupper av föräldrar och användes därför inte, för vidare motivering se metodredovisningen i kapitel sex.
Effekterna av att urvalet som ligger till grund för rapporten präglas av föräldrar med hög utbildning och hög inkomst gör att det inte går att göra några långtgående generaliseringar om gruppen föräldrar som helhet. De punktskattningar som görs kommer att återspegla beteenden och åsikter bland föräldrar med hög utbildning och hög inkomst och inte föräldrar i allmänhet. Däremot är det, trots urvalet, möjligt och av stort intresse att göra jämförelser mellan olika grupper av föräldrar. Resultaten i rapporten kommer därför främst att fokusera på skillnader mellan olika grupper av föräldrar.
Tabell 1 Vilka svarade på enkäten (antal och procent)
Kön | |
Kvinna | 1631 (49%) |
Man | 1721 (51%) |
Ålder | |
34 år eller yngre | 398 (12%) |
35-40 år | 882 (26%) |
41-45 år | 905 (27%) |
46-50 år | 926 (28%) |
51 år eller äldre | 214 (7%) |
Utbildning | |
Ingen utbildning/gymnasium kortare än 3 år | 117 (4%) |
Gymnasieutbildning 3 år | 228 (7%) |
Efter gymnasial utbildning kortare än 3 år | 423 (13%) |
Efter gymnasial utbildning längre än 3 år | 2561 (76%) |
Inkomst | |
Under 18 999 kr | 165 (5%) |
Mellan 19 000-29 999 kr | 354 (12%) |
Mellan 30 000-36 999 kr | 666 (22%) |
Kommentar: Tabell 1 visar fördelningen av de som svarat på undersökningen uppdelat på olika demografiska variabler. 1 Baserad på SKR:s grövsta kommungruppsindelning från 2017. Med storstad avses storstadskommuner (minst 200 000 invånare i största tätorten) samt pendlingskommuner nära storstäder. Med större städer avses kommuner med större städer (minst 40 000 invånare i den största tätorten), pendlingskommuner nära större städer samt lågpendlingskommuner nära större städer. Med mindre städer avses kommuner med mindre städer/tätorter (mindre än 40 000 invånare i den största tätorten), pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter, landsbygdskommuner samt landsbygdskommuner med besöksnäring.
Uppdaterad senast