Trygghet i mötet - så skapar du en trygg miljö för adopterade och adoptivfamiljer

Hur kan jag som lärare bemöta en adopterad elev då andra barn ställer frågor om den adopterades ursprung och biologiska föräldrar?

Du som lärare kan ge stöd genom att bekräfta att den adopterade är unik samt har rätt till sin integritet. Förklara att andra barn kan vara nyfikna och tycker att det är spännande att den adopterade kommer från ett annat land och att de vill veta mer om kontakten mellan barnet och de första föräldrarna. Du kan hjälpa till genom att bekräfta att den adopterade enbart behöver svara på frågor den själv vill. Du kan också fråga hur den adopterade önskar dela med sig om den egna adoptionen.

Som rektor har jag stött på att adoptivföräldrar vill att deras barn ska börja skolan senare då de behöver mer tid för anknytning samt att lära känna varandra i familjen. Kan föräldrar kringgå skolplikten i sådana fall?

Den svenska skolplikten ska följas, men det är viktigt att i varje enskilt fall göra en individuell bedömning. I samband med skolstarten behöver det uppmärksammas om behov finns av initialt stöd och anpassning. Detta för att skapa goda förutsättningar för den adopterade. Det kan i vissa fall bli aktuellt med fördröjd skolstart.

I vårt elevvårdsteam har vi resonerat om adopterades känslor och reaktioner. I skolan har vi adopterade elever. Några av dessa är utåtagerande men det finns även de som är välanpassade och högpresterande. Alla dessa elever kommer från vad vi uppfattar som goda hemförhållanden. Hur det kan bli så olika?

En adoption börjar med en separation och förlust för barnet. Varje adopterad är en unik individ och det går inte att förutsäga hur det påverkar barnets känslor, beteende och utveckling. Faktorer som kan ha betydelse är hur barnet hade det i sitt ursprungsland, ålder vid adoptionen och adoptivföräldrarnas förmåga att bemöta barnet. Det har även betydelse vilket stöd familjen får i anknytnings- och anpassningsprocessen. Det är inte ovanligt att en adopterad är välanpassad och högpresterande och försöker att vara till lags. Detta kan bero på en rädsla för att göra andra besvikna och därmed utsättas för en risk att återigen bli övergiven. Att en adopterad elev är välanpassad behöver inte innebära att den mår bättre än en elev som är utåtagerande. Båda dessa reaktioner kan stå för känslor av sorg, rädsla och osäkerhet. För att stödja den adopterade behöver du förstå barnets olika känslor, ha tålamod och inte reagera i affekt som vuxen. Visa att du är tillgänglig och finns vid barnets sida.

Hur kan vi motivera adoptivfamiljen att träffa oss inom BUP?

Ni kan berätta att det är vanligt att adoptivfamiljer behöver extra stöd eftersom det är speciellt att vara adoptivförälder. Inbjud till gemensam dialog om vilket stöd familjen behöver så att familjen inte upplever sig stigmatiserad och ifrågasatt. I kontakten med familjen är det också viktigt att ha ett tydligt psykoedukativt förhållningssätt. Familjen behöver även få information om hur stödet kan se ut exempelvis att träffa en psykolog/terapeut för att prata om familjens utmaningar.

Jag arbetar inom barnpsykiatrin. Hur kan jag förstå de utmaningar som adoptivfamiljer möter? Hur kan jag ge så bra hjälp som möjligt?

Det är viktigt att skapa ett öppet och transparent samtalsklimat där föräldern ges utrymme att sätta ord på de utmaningar som kan vara förenade med adoptivföräldraskap. Det är inte ovanligt att adoptivföräldrar upplever sig missförstådda och att behandlande instanser saknar tillräcklig förståelse för adoptionsspecifika faktorer och deras påverkan på familjen.

Ofta är det inte enbart barnets psykiska mående som påverkar familjens situation, utan även kontakten med skola, vård och/eller socialtjänst. Mot denna bakgrund kan det i vissa fall vara relevant att aktualisera frågan om en Samordnad Individuell Plan (SIP enligt 16 kap. 4 § HSL). Syftet är att klargöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och säkerställa att barnet får tillgång till adekvata insatser och resurser för att främja en god hälsa och gynnsam utveckling.

Du kan läsa mer om adoptivfamiljers utmaningar i Apoteksgårdens rapport (2025). Kliniska erfarenheter av adoptionsspecifkt samtalsstöd. Länk till annan webbplats.

På BVC möter vi ibland adopterade barn som är rädda, oroliga och ledsna då de besöker oss tillsammans med sin förälder. Vad behöver vi tänka på för att det ska bli ett bra bemötande?

Både den adopterade och föräldern är nya för varandra och är inne i den initiala anknytningsfasen att lära känna varandra. Det är viktigt att ha förståelse för att den adopterade som nyss kommit till Sverige möter många personer som är okända. Ibland kan barnet behöva komma mer än en gång för att träffa den sjuksköterska som sedan till exempel ska ge vaccin. Detta för att skapa trygghet och för att undvika att BVC förknippas med rädsla och smärta för barnet.

Vi på barn- och ungdomsmottagningen har sett att många adopterade, i synnerhet flickor kan komma i puberteten i tidig ålder. Är det så och varför?

Adopterade barns pubertetsutveckling kan ha ett samband med den vård, omsorg och näring de fick under sin första tid i ursprungslandet och hur dessa står i kontrast till de förhållanden som råder efter adoptionen. När ni möter en adopterad kan det vara bra att tidigt uppmärksamma tecken på påbörjad pubertet och bedöma om det finns av behov av behandling. Det är viktigt att barnet möter vårdpersonal som kan bemöta barnets frågor och funderingar kring sin kropp och dess utveckling.

Adoptivfamiljer kan känna sig känna sig ifrågasatta och ser uppföljningsbesöken efter adoptionen som kontrollerande. Hur kan socialtjänsten bemöta familjen på ett bra sätt för att undvika detta?

Svar: Att vara adoptivförälder är en speciell form av föräldraskap och det är därför vanligt och att förvänta att adoptivfamiljen kan vara i behov av särskilt stöd. Eftersom adoptivföräldrar har utretts kan de känna otillräcklighet och skam om det skulle komma fram att familjen inte har det bra. Socialtjänsten behöver påminna sig om att adoptivfamiljen befinner sig i en speciell situation då samtliga familjemedlemmar ska hitta sina nya roller och lära känna varandra. Det krävs tid och tålamod och familjen kan ibland behöva insatser i form av exempelvis familjebehandling. Socialtjänsten har ett ansvar att informera, motivera och stödja familjen om det uppmärksammas eller påtalas att behov av insats finns. Det är viktigt att tänka igenom vilka frågor som är relevanta samt att hjälpa familjen att våga söka stöd. Ett tidigt och förebyggande stöd kan ha stor betydelse för barn- och föräldrarelationen. Här kan nämnas att MFoF erbjuder samtalsstöd till adoptivföräldrar och även till adopterade från 15 år. Samtalsstöd för adopterade och adoptivföräldrar (mfof.se) Länk till annan webbplats.

Vi på socialtjänsten blir ibland osäkra då vi träffar adopterade och deras föräldrar. Hur mycket fokus ska vi lägga vid adoptionen när vi utreder barnets situation?

Svar: I kontakten med adoptivfamiljen är det relevant att beakta barnets tidiga bakgrund, oavsett anledning till utredning. Adopterade bär på en sårbarhet utifrån de separationer de varit med om. Det är särskilt viktigt att utreda om det finns behov av stöd kring anknytningsprocessen mellan barn och föräldrar. I utredningens analys och bedömning har socialtjänsten att uppmärksamma adoptionens inverkan på risk- och skyddsfaktorer som kan ha betydelse för barnet och familjen. Om beslut fattas om insats är det viktigt att den utformas med hänsyn till adoptionsspecifika behov.