Könsstympning av flickor och kvinnor

Kvinnlig könsstympning är en utbredd och systematisk kränkning av flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. 230miljoner flickor och kvinnor runt om i världen uppskattats ha utsatts för könsstympning, en siffra som beräknas öka markant de kommande åren. Kvinnlig könsstympning utförs främst på unga flickor mellan spädbarnsåldern och 15 års ålder.

Det finns olika former av kvinnlig könsstympning. Enligt WHO finns det fyra typer av ingrepp:

Typ 1: skär bort huden runt klitoris, ibland tas delar av eller hela klitoris bort.
Typ 2: hela klitoris skärs bort och delar av eller hela de inre blygdläpparna.
Typ 3: inre och yttre blygdläppar och klitoris tas bort och huden sys ihop. En liten öppning lämnas för urin och mens. Denna form kallas för infibulation.
Typ 4: denna typ av ingrepp omfattar övriga skadliga ingrepp på kvinnliga könsorgan, till exempel prickning av klitoris med ett vasst föremål eller att man bränner klitoris.

Könsstympning av flickor och kvinnor har inte koppling till någon specifik religion, utan förekommer i cirka 30 länder, bland annat inom kristna och muslimska grupper. Fastän kvinnlig könsstympning är vanligast i Afrika och delar av Mellanöstern, så har den skadliga sedvänjan ökat även i Europa, Nordamerika och Australien. I en del länder blir allt fler flickor könsstympade inom sjukvården, trots att de flesta inom sjukvården fördömer det. Även om ingreppet genomförs av sjukvårdspersonal medför det stora risker och är en kränkning av flickors och kvinnors rättigheter

Vad säger lagen?

År 1982 infördes i Sverige en lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Av lagen framgår att det inte är tillåtet att genomföra ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa eller åstadkomma andra bestående förändringar. Detta gäller även om den utsatta kvinnan lämnat samtycke till ingreppet. Brottet är straffbart med fängelse mellan två till sex år. Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende kan fängelsestraffet bli upp till tio år.

Om man är bosatt i Sverige är det även olagligt att utföra ingreppet utomlands. Det innebär att en gärningsman med hemvist i Sverige kan åtalas i svensk domstol även om brottet utförs utomlands. Detsamma gäller om brottet har riktats mot en kvinna med hemvist i Sverige.

Kriminaliserandet av könsstympning enligt svensk lagstiftningen förstärks ytterligare av barnkonventionen i de situationer den drabbade är under 18 år. Av artikel 19 framgår att barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Vidare framgår av artikel 24 att barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande regionala instrumentet om våld mot kvinnor i Europa. Konventionens syfte är att skydda kvinnor och flickor mot alla former av våld och att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet. Konventionen har ratificerats av 36 länder i Europa, däribland Sverige. Av konventionens artikel 38 framgår att parterna ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att säkerställa att följande uppsåtliga gärningar är straffbelagda:

a) Att skära bort eller på annat sätt stympa hela eller delar av en kvinnas yttre eller inre blygdläppar eller klitoris.

b) Att tvinga eller förmå en kvinna att genomgå någon av de handlingar som anges i punkt a.

c) Att mana, tvinga eller förmå en flicka att genomgå någon av de handlingar som anges i punkt a

Inom FN utgör Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, den så kallade Kvinnokonventionen (CEDAW) som antogs av FN:s generalförsamling 1979, en viktig startpunkt för att stärka kvinnors rättigheter.