Forskning om samarbetssamtal och medling vid vårdnadstvist eller konflikt

1990 ratificerade Sverige, som ett av de första länderna i världen, FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen. De flesta länder i världen har anslutit sig till konventionen. Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Konventionens grundsyn innebär att varje barn har rätt att utan diskriminering få sina rättigheter respekterade. Dessa rättigheter är principen om att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn, rätten för barnet att få uttrycka sin åsikt och bli respekterad och alla barns rätt till liv och utveckling.

Att barnet har rätt att komma till tals och rätt att få information och uttrycka sin åsikt framgår av 6 kap. 2 a § FB när det gäller utredningar och upplysningar som familjerätten lämnar till domstol. När det gäller utredningar och upplysningar ska utredaren höra barnet om det inte är olämpligt (6 kap. 19 och 20 §§ FB). Socialnämnden får i ett förfarande om vårdnad, boende eller umgänge enligt 6 kapitlet i föräldrabalken höra ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande (6 kap. 20 a § FB). Detsamma gäller när domstolen enligt 6 kap. 18 § FB uppdragit åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.

När det gäller frivilliga samarbetssamtal enligt socialtjänstlagen saknas lagstiftning men det framgår av förarbeten till föräldrabalken att när det gäller barns rätt att komma till tals är utgångspunkten att hänsyn ska tas till barnets vilja inte enbart vid domstolars bedömning utan även generellt vid socialnämndens hantering av frågor om vårdnad, boende och umgänge.

På uppdrag av regeringen genomfördes en kartläggning av samtalsledares erfarenheter och upplevelser av samarbetssamtal som presenterades i en rapport 2016. Av kartläggningen framgår bland annat att barn sällan kommer till tals i samarbetssamtal.

Se vidare: Samarbetssamtal. Kartläggning av föräldrars och samtalsledares erfarenheter. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF (2016). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF gav år 2020 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU i uppdrag att ta reda på vilken sammanställd forskning som finns för samarbetssamtal och medling för föräldrar som är i konflikt med varandra i samband med vårdnadstvist eller konflikt?

SBU har gjort sökningar i databaserna Academic Search Premier (Ebsco), APA PsycInfo (Ebsco), ERIC (Ebsco), Library, Information Science & Technology Abstracts (Ebsco), MEDLINE with Full Text (Ebsco), Psychology and Behavioral Sciences Collection (Ebsco), SocINDEX with Full Text (Ebsco), Social Care Online (Social Care Institute for Excellence, SCIE). Sökningar gjordes även på Folkhelseinstituttets (Norge) och VIVE’s (Danmark) hemsidor.

SBU har formulerat frågan enligt följande PICO:

Population: föräldrar i samband med vårdnadstvist eller konflikt där det föreligger konflikt mellan vårdnadshavarna eller föräldrarna om barnets/barnens umgänge, boende, vårdnad och försörjning (eller ett av områdena, ej enbart försörjning)

Intervention: samarbetssamtal eller medling med syfte att minska konflikter om vårdnad/umgänge/boende

Control: ingen insats, annan insats, väntelista

Outcome:

• ärenden till domstolen
• överenskommelser
• samarbetsförmåga (föräldrarelationen)
• konfliktnivå
• förståelse för barnet
• psykisk hälsa hos förälder inklusive stress, ångest, depression
• psykisk hälsa hos barnet/barnen inklusive stress, ångest, depression
• välbefinnande
• våldsutsatthet hos förälder
• våldsutsatthet hos barnet/barnen
• beteendeproblem hos barnet
• missbruk hos förälder
• sjukskrivning hos förälder
• fysisk hälsa hos förälder
• barnets delaktighet
• aktualisering inom socialtjänstens barnavård

För att SBU skulle inkludera en artikel i svaret krävdes att den var publicerad på engelska eller ett av de skandinaviska språken. Endast artiklar som genomgått en peer review är inkluderade.

Litteratursökningen har begränsats till artiklar publicerade från år 2000 och framåt. Svaret har begränsats till systematiska översikter från år 2012 och framåt, i och med att Socialstyrelsen publicerade sin systematiska översikt på området år 2011.

SBU:s upplysningstjänst har i ett svar till MFoF presenterat resultatet från den litteratursökning och granskning av primärstudier och systematiska översikter som gjordes med anledning av frågeställningen ovan. Av svaret framgår att SBU inte identifierat någon systematisk översikt som är gjord efter 2012. SBU har däremot identifierat elva primärstudier som har publicerats under perioden 2011-2020 och som undersökt effekten av samarbetssamtal och medling med föräldrar i konflikt.

Eftersom upplysningstjänsten inte bedömer risken för bias i primärstudier har resultat och slutsatser inte presenterats i SBUs rapport. Den som vill läsa artiklarna finner dem i referenslistan i rapporten.

Socialnämndens ansvar att inkludera samtal med barn i sitt arbete har alltmer utökats de senaste åren. MFoF har därför valt att närmare granska de primärstudier som inkluderar eller fokuserar barn i samarbetssamtalen. Av de elva studierna som SBU identifierade var det tre som inkluderade eller fokuserade barn i samarbetssamtalen. MFoF har valt att granska två av dessa artiklar Ballard mfl (2013) och Rudd mfl (2015). SBU har bistått MFoF i granskningen av primärstudiernas risk för bias (risk för överskattning eller underskattning av resultat). Den tredje artikeln som inkluderar eller fokuserar barn i samarbetssamtalen av McIntosh (2008) har tidigare granskats av Socialstyrelsen och bedömts ha hög risk för bias.

De tre studierna som inkluderade eller fokuserade samtal med barn i samarbetssamtalen bedömdes ha hög risk för bias. Studierna var inte tillräckligt bra genomförda bland annat eftersom populationerna i studierna inte är jämförbara. På grund av studiernas brister presenteras inte resultat.

Oavsett det bristande vetenskapliga underlag som finns för effekten av barns involvering i samarbetssamtal så ingår det i barnkonventionen och annan lagstiftning att inkludera barn i frågor som rör dem. MFoF anser att olika former av medlingsmetoder behöver utvärderas i en svensk kontext, exempelvis om skilda medlingsmetoder som inkluderar barn har olika effekt på barns delaktighet, välmående, grad av överenskommelser mellan föräldrar.