Faktorer av betydelse för en stödjande organisation

En av de viktigaste förutsättningarna för en stödjande organisation är tillräckliga ekonomiska resurser. Initialt behövs finansiering för själva uppstarten av projektet, men minst lika viktigt är finansiering av spridning och vidmakthållande av fortsatt verksamhet efter initialfasen. Detta kräver en långsiktig planering redan tidigt, både av de ekonomiska resurserna, men även av arbetet i stort.

Hur mycket det kostar att införa en ny föräldrastödjande insats är beroende på dels vilken insats som väljs och dels hur stor gruppen som ska genomgå insatsen är. Det är dock visat i flera hälsoekonomiska analyser att föräldraskapsstödet är både hälsomässigt och ekonomiskt lönsamt.

Diskussionsfrågor

Stöd från ledningen behövs i varje steg i implementeringsprocessen, från att kartlägga behovet till att upprätthålla ett hållbart och långsiktigt arbete. Enligt många publikationer är dock stödet som viktigast initialt i implementeringsarbetet. Att ledningen prioriterar föräldraskaps­stödet är också viktigt för att säkra finansiering och andra resurser till arbetet. Ledningen kan också stödja genom att öka möjligheterna för samarbete, uppföljning och utvärdering. Att ha en engagerad ledning som prioriterar arbetet med föräldraskapsstöd kan också ge ökad motivation hos den personal som arbetar med frågan.

Socialstyrelsen har tagit fram stöd för hur ledare kan lyckas med att leda evidensbaserat förändrings- och implementeringsarbete. Den kan även vara relevant att läsa delar ur för att få en uppfattning av hur väl ledarskapet i kommunen jobbar evidensbaserat och stödjande för implementeringen.

Diskussionsfrågor

Det finns flera aspekter av varför det är viktigt att ha tillräckligt med tid. En är att personalen som jobbar med den nya insatsen måste få tid i sitt schema för att kunna få till stånd det nya arbetssättet. Att som anställd ha flera andra uppdrag som tävlar om tiden när en ny insats ska införas försvårar implementeringen. Att lyckas med alla steg i införandet kräver tillräckligt med tid för de som arbetar med implementeringen.

Att ha nog med personal är en annan ofta förekommande faktor som underlättar implementering. Exakt vad som är tillräckligt med personal beror förstås på vilken insats som ska införas. Ska många familjer nås av en insats så är kapaciteten en avgörande faktor för att lyckas.

En annan aspekt av tid är att det tar en viss tid för en ny insats eller ett nytt arbetssätt att befästas – organisationen och människorna i den måste vänja sig vid det nya arbetssättet. Hur lång den tiden är varierar och beror på hur stor förändring som måste ske för det nya arbetssättet.

Diskussionsfrågor

För att lyckas med implementering är det avgörande att ha en kultur och ett klimat i organisationen som stödjer införandet av nya insatser och arbetssätt. Även om begreppen låter snarlika finns det skillnader.

Organisatorisk kultur är organisationens sätt att se på omvärlden. I kulturen ingår organisationens normer och värderingar. Det är djupt rotat i organisationen och mer stabilt än klimatet, men absolut möjligt att förändra.

Organisatoriskt klimat beskrivs istället som en mer tillfällig stämning som är en blandning mellan organisationens reaktioner på olika händelser (t.ex. framgångar eller motgångar, nedskärningar och nya uppdrag) och organisationens kultur.

Enligt Arbetsmiljöverket kan ett bra organisatoriskt klimat och kultur sammanfattas i att de anställda upplever en arbetsmiljö med positiva, engagerade, rättvisa och tillgängliga ledare, stort medinflytande, bra samarbete internt i organisationen, positiv social miljö, erkännande av insatser, hög grad av respekt för de anställda, personlig utveckling och fortbildning, lagom arbetstempo och arbetsbelastning samt bra relationer till mottagare av arbetet.

Diskussionsfrågor

God intern kommunikation är en mycket vanligt förekommande framgångsfaktor både i den internationella och den svenska litteraturen. Även många kommuner lyfter ökad samverkan mellan politiker och tjänstemän inom organisationen som en framgångs­faktor för att lyckas med implementering av ett nytt föräldraskapsstöd. Det är viktigt med god intern kommunikation för att alla inblandade ska ha kännedom om varandras arbete och ge möjlighet till samordningsvinster och förankring av arbetet i organisationens olika delar.

Samarbete och samordning internt och med andra aktörer kan ge effektivare användning av resurser för alla inblandade, kunskaps- och erfarenhetsutbyte och en ökad räckvidd av det föräldraskapsstöd som organisationen erbjuder. Specifikt har flera vinster med regionala samarbeten setts enligt Länsstyrelserna; det synliggör styrkor och svagheter i den egna organisationen, ekonomiska resurser kan utnyttjas mer effektivt om organisationer hjälps åt med föräldraskapsstödjande insatser och små kommuner kan hjälpas åt att leverera dem med hög kvalitet, för att nämna några.

Familjecentraler är ett exempel på samarbetsform som kan möjliggöra regionalt samarbete. Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) har samlat mycket information om hur föräldraskapsstöd bedrivs via familjecentraler. Även samarbete med forskningslärosäten har varit framgångsrikt. Kommunerna och regionerna kan då få en närhet till forskningen och lärosätena en bättre förståelse för vad arbetet innebär i praktiken.

Diskussionsfrågor

Att ha personal med rätt kompetens är en ofta förekommande faktor som underlättar implementering. Utbildning och kompetens i insatsen är viktigt för att upprätthålla en god kvalitet. Om det handlar om en specifik metod eller program är det viktigt att säkerställa att dess kärn­komponenter bibehålls för att de tänkta effekterna med insatsen ska uppnås.

Urval av personal och utbildning och handledning av dem som ska arbeta med insatsen är sätt att säkra kompetensen. Handledning och återkoppling under arbetets gång är också viktigt för att effekten av utbildningen ska kvarstå. Ett nätverk av utövare av ett valt föräldraskapsstöd kan ge stöd, erfarenhetsutbyte och vidareutbildning.

Att välja ett föräldraskapsstöd som är evidensbaserat och passar i organisationen är en utmaning och i denna fråga kan expertstöd/kunskapsstöd behövas. För att lokala och regionala aktörer ska kunna göra informerade val kring vilken eller vilka program eller metoder som passar för deras målgrupper och i deras organisation har MFoF låtit genomföra en sammanställning av tillgängliga program och metoder i Sverige.

Diskussionsfrågor

Att strukturerat och kontinuerligt följa upp och utvärdera arbetet genom och efter hela implementeringsprocessen har visats kunna förbättra resultatet. Återkoppling till dem som jobbar med implementeringen kan förbättra både kvalitén och skapa flexibilitet genom att anpassa arbetet löpande.

Tydligt formulerade målsättningar möjliggör en bra uppföljning och ger konkreta parametrar att följa upp. Det ger även vägledning för arbetet med genomförandet av insatser. Målformuleringarna behöver dels vara övergripande mål för hela verksamheten men också kortare åtgärdsbaserade mål. En vanlig modell för att t.ex. formulera effektmål är att använda SMART-modellen.

Ett sätt att utvärdera en insats är att testa den i liten skala. Det kan synliggöra många praktiska svårigheter och hinder som kan undvikas när projektet startas i större skala. Genom att löpande följa upp och utvärdera kan insatsen anpassas efter behov.

Diskussionsfrågor

Lagstiftning, tydliga krav och ekonomiska styrmedel är några exempel på nationell styrning som förekommer i litteraturen. Riktlinjer, kunskapsöversikter, arbetsinstrument och handböcker/manualer, enkla metoder för uppföljning är andra och snabbare styrmedel som också tas upp.

Riktlinjer och kunskapsstöd nationellt efterfrågas från kommunalt och regionalt håll. Det den nationella nivån kan erbjuda är erfarenhetsspridning från föräldraskapsstödjande projekt som fungerat väl och att ta fram kunskapsbaserade underlag för arbetet.

Om politiker och andra politiska aktörer (fackförbund, lobbyistgrupper etc.) stödjer implementeringen, den politiska förankringen av insatsen är stark och kommunikationen mellan politiker och tjänstemän är god ökar chanserna att lyckas. Detta gäller på lokal, regional och nationell nivå.

MFoF har sammanställt mycket material på området föräldraskapsstöd som kan vara vägledande i föräldraskapsstödsarbete. Även Folkhälsomyndigheten har publicerat mycket material på ämnet implementering generellt och har med ett specifikt exempel om föräldraskapsstöd i sitt övergripande material.

Diskussionsfrågor

Tydlig ansvarsfördelning mellan inblandade aktörer är viktigt för att arbetet inte ska falla mellan stolarna. Klart formulerade planer och rollfördelningar, styrdokument och lagstiftning är några exempel som ges i litteraturen över hur ansvar kan tydliggöras.

Att ha resurser för en samordnare av föräldraskapsstödet efterfrågas av många kommuner och har stöd i litteraturen som en effektiv strategi och kan vara aktuellt även inom regionen. En person med övergripande blick kan öka samverkan mellan olika förvaltningar och främja samarbete med andra aktörer.

Diskussionsfrågor

Att ett föräldraskapsstöd passar in i organisationens värderingar, normer, strategier, målsättningar och arbetssätt kommer innebära att implementeringen blir lättare. Krävs det stora omorganisationer för att använda en ny typ av stöd hindrar det implementeringen. Om det istället går lätt att införliva stödet i nuvarande arbetssätt ökar det chanserna att lyckas.

Arbetet med föräldraskapsstöd är förvaltningsövergripande i många kommuner, men huvudansvaret läggs ofta på socialtjänsten. Motsvarade arbete inom regionen ligger ofta under centrala mödrabarnhälsovården. Det finns goda exempel på när föräldraskapsstödet har placerats i utbildningsförvaltningen, i en gemensam förvaltning för barn och unga eller inom arbetet med folkhälsa. Var i organisationen ansvaret för frågan placeras kan få stor betydelse för hur väl stödet når ut till föräldrarna.

*Insats kan vara en metod, aktivitet, ett program, arbetssätt eller en verksamhet riktad till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan föräldrar och barn.

Diskussionsfrågor

Att kartlägga behovet av föräldraskapsstöd i förväg skapar förutsättningar att lyckas välja det stöd som kommer passa bäst och därmed ha störst chans att lyckas. Dessutom synliggör det hur stort behovet av föräldraskapsstöd är. Ju större behov, desto större chans att lyckas med implementeringen. Dock är det viktigt att inte sätta likhetstecken mellan uttryckta behov och garanterat deltagande. För ett faktiskt deltagande behöver fler aspekter beaktas.

Genom att ha många och varierande arenor för att komma i kontakt med föräldrar ökar chanserna att hitta deltagare. Det har visat sig i studier att olika former av föräldraskapsstöd attraherar olika målgrupper utifrån bland annat: förälderns kön och utbildningsnivå, ålder på barnet och upplevda problem i föräldraskapet. Det är därför viktigt att ha ett genomtänkt utbud av föräldraskapsstöd på flera olika arenor och format (grupp, enskild, webbaserat, öppna föreläsningar, etc.).

På samma sätt är det viktigt att rikta sig till de grupper som har ett behov som stödet möter. Här är genomtänkt och målgruppsanpassad spridning till potentiella mottagare viktigt för att få fler att intressera sig för och ta del av stödet. Att få många deltagare stärker sedan i sig chanserna att lyckas med implementeringsarbetet.

Diskussionsfrågor