Föräldrar i separation eller särlevande föräldrar

För att främja barnets bästa och goda uppväxtvillkor är det viktigt med stöd tidigt till föräldrarna för att förebygga konflikter. Allvarliga konflikter mellan föräldrar som separerar medför ofta negativa konsekvenser, inte minst för barnen. Svåra och långvariga konflikter mellan föräldrar påverkar barnens hälsa och utveckling negativt, både på kort och lång sikt. Rättsliga tvister om vårdnad, boende eller umgänge överlappar annan utsatthet (våld, missbruk och psykisk ohälsa) i mycket hög grad. Föräldrarnas fokus kan hamna på sig själva eller parrelationen medan föräldrarelationen till barnen riskerar att åsidosättas. En stärkt samverkan mellan olika aktörer kan förbättra familjens situation.

Föräldrarnas ansvar

För att barnens bästa ska säkras behöver föräldrar som separerar lägga fokus på sin relation som föräldrar och acceptera varandras föräldraskap. Eventuella konflikter behöver minskas och par­relationen läggas åt sidan. Föräldrarna bör finnas känslomässigt tillgängliga för barnen före, under och efter separationen. De behöver också ansvara för att familjelivet har en struktur och planeras. Barnens utveckling, behov och önskemål bör vara i fokus. Barnen kan reagera olika beroende på ålder, har ofta behov av att prata och kan behöva stöd från andra viktiga vuxna.

Samhällets stöd

Föräldraskapsstöd kan ges före, under och efter en separation. Olika typer av stödjande samtal erbjuds av familjeråd­givningen och familjerätten i kommunen, privatpraktiserande terapeuter eller Svenska kyrkan. Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att erbjuda familjerådgivning och samarbetssamtal. Det finns många andra arenor för att stödja föräldra­skapet vid separation inom framför allt kommuner och regioner, till exempel vid elevhälsan, vårdcentraler, BUP, BVC och barn­­mottagningar. Det finns även råd att få via olika myndigheter, organisationer och webbplatser.

Familjerättsliga ärenden utanför domstol

En central uppgift för den kommunala familjerätten är att ge föräldrar som separerar stöd och hjälp med att fatta välinformerade beslut med barnets bästa i fokus, så kallade samarbetssamtal. Målsättningen är att bidra till att föräldrarna kan nå samförstånd i frågor som rör barnet.

Kommunen har även en skyldighet att bistå föräldrar med upprättande av avtal om vårdnad, boende och umgänge och om till exempel hur resekostnader ska fördelas i samband med umgänge. Syftet med bestämmelserna om samarbetssamtal och avtal är att ge föräldrar möjligheten att i så stor utsträckning som möjligt komma överens i mindre konfliktskapande former utanför domstolarna.

Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Om inte föräldrarna på egen hand kan komma överens finns hjälp att få av socialtjänsten eller så kan föräldrarna välja att gå till domstolen. Barnets bästa ska avgöra hur vårdnad, boende och umgänge ska se ut. Vad begreppet barnets bästa innebär går inte helt att precisera utan måste avgöras i varje enskilt fall. Vid bedömningen måste hänsyn tas till allt som rör barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling på såväl kort som lång sikt. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn också tas till barnets egen vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har skrivit en rapport om Barnets rättigheter i vårdnadstvister som kan förbättra stödet till barnen och stärka barnets rättigheter i vårdnadstvister genom hela vårdnadsprocessen.

Handläggningsstöd

I handboken Vårdnad, boende och umgänge ges ett stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt. I MFoF:s allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge (HSLF-FS 2017:51) klargörs hur regelverket kring dessa frågor bör tillämpas.

MFoF har även tagit fram ett handläggningsstöd till socialnämndernas arbete: Riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Det kan även användas av domstolar och andra som kommer i kontakt med frågorna. Handläggningsstödet innehåller exempel på inledande utredningsfrågor i olika situationer och på hur risk- och skyddsfaktorer kan värderas, information om rättsfall som rör risk för att barnet far illa samt en kunskapssammanställning.

Samverkan

Samordning av olika aktörers insatser förväntas effektivisera och höja kvaliteten på utredningarna och ett tydligare barnperspektiv och färre antal kontakter för barn och föräldrar. Det kan variera vilka aktörer som behöver samverka. Det kan styras utifrån hur familjens behov och samarbets­förmåga ser ut såväl som vad familjen anser vara en framkomlig väg. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit fram ett kunskapsstöd för samverkansteam.

MFoF har fått ett särskilt uppdrag att analysera kommuners behov av stöd och förutsättningar för samverkan i familjerättsliga ärenden samt att identifiera framgångsfaktorer. Den kunskap som analysen resulterar i ska sammanställas och göras tillgänglig i syfte att ge stöd till kommuner som vill initiera eller utveckla sitt arbete med samverkan i familjerättsliga ärenden som vill utveckla sitt arbete med samverkan i familjerättsliga ärenden. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 31 mars 2021.