Barnkonventionen som svensk lag

Transformering och inkorporering

Det vanligaste sättet att införliva en internationell överenskommelse i svensk rätt är genom transformering, det vill säga att anpassa svenska bestämmelser så att de överensstämmer med bestämmelserna i den internationella överenskommelsen. När det gäller Barnkonventionen har det konstaterats att innehållet i svensk rätt i många delar redan överensstämmer med konventionen. För de delar som behöver anpassas till konventionen har transformering tillämpats. År 2018 beslutade riksdagen att större delen av Barnkonventionen ska inkorporeras i det svenska rättssystemet den 1 januari 2020. Inkorporeringen innebär att Barnkonventionen nu har ställning som lag i Sverige.

Barnkonventionen som svensk lag

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. består av en paragraf. Denna anger att artiklarna 1-42 i Barnkonventionen i originaltexternas lydelse ska gälla som svensk lag. Som bilaga till lagen kommer konventionens engelska Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och franska Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. originaltexter att tas in tillsammans med en svensk översättning.

Artiklarna 1-41 behandlar de rättigheter som barnet har enligt konventionen. Artikel 42 innebär en skyldighet för staten att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl barn som vuxna.

Övriga artiklar i konventionen är av administrativ art och har därför inte inkorporeras.

Inkorporeringens syfte

Syftet med inkorporeringen är att tydliggöra att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av Barnkonventionen vid de avvägningar och bedömningar som görs i mål och ärenden som rör barn. I prop. 2017/18:186 (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. anges vidare att som lag utgör konventionen ett pedagogiskt verktyg och ett sammanhållet regelverk att förhålla sig till och att konventionens ställning som lag kan förväntas påverka utvecklingen av såväl befintlig som ny lagstiftning.

Barnrättighetsutredningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. konstaterade att Barnkonventionen genom transformering inte fått tillräcklig genomslagskraft i den svenska rättstillämpningen och att synen på barn och hur barn bemöts av myndigheter inte alltid utgår från barn som bärare av rättigheter. I prop. 2017/18:186 framgår att en inkorporering av Barnkonventionen innebär ett förtydligande av att tjänstemän och beslutsfattare måste förhålla sig till Barnkonventionen då inkorporeringen innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs. Inkorporeringen förväntas därmed medverka till att synliggöra barnets rättigheter så att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet.

I prop. 2017/18:186 påpekas att Norge haft Barnkonventionen som lag i nästan femton år och att erfarenheter därifrån vittnar om att inkorporeringens påverkan på regelgivningen i övrigt har varit stor. Främst har transformeringen av Barnkonventionens bestämmelser ökat och påskyndats markant av inkorporeringen. Förklaringen tros vara att barnets rättigheter genom en korporering fått en mer framskjuten plats både i den offentliga debatten och i lagstiftningsärenden.

I Sverige bedöms Barnkonventionens ställning som lag ge ett större genomslag för ett barnrättsbaserat synsätt och säkerställa barnets rättigheter i rättstillämpningen.

Tolkning och tillämpning av Barnkonventionen som lag

Att Barnkonventionen har fått ställning som lag i Sverige innebär att svenska domstolar och andra myndigheter ska använda konventionens originaltext som grund för sin rättstillämpning och tillämpa sedvanliga tolkningsregler. De tolkningsregler och rättskällor som används vid tolkning av en internationell överenskommelse skiljer sig väsentligt från de som används vid tolkning av inhemsk svensk lag. Barnkonventionen har inga förarbeten som motsvarar de som finns till andra svenska lagar.

Vid tolkning av en konvention utgår man vanligtvis från de folkrättsliga tolkningsmedel som kommit till uttryck i Wienkonventionen om traktaträtt. Enligt Wienkonventionen ska en konvention tolkas ärligt (in good faith), i enlighet med den gängse meningen av konventionens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrund av konventionens ändamål och syfte.

Ytterligare verktyg som kan användas som hjälpmedel vid tolkningen av Barnkonventionen är de sammanfattande slutsatser och rekommendationer som Sverige har fått från FN:s barnrättskommitté samt de allmänna kommentarer som kommittén har tagit fram. De allmänna kommentarerna är något som FN:s barnrättskommitté har utarbetat för att stötta konventionsstaterna i hur Barnkonventionen ska tolkas. Dessa innebär dock bara en vägledande rådgivning för tolkning i Sverige.

Enligt FN:s barnrättskommitté ska barnkonvention beaktas som en integrerad helhet, inte bara artikel for artikel, så att de mänskliga rättigheternas ömsesidiga beroende och odelbarhet respekteras. Enligt barnrättskommittén ska Barnkonventionens fyra grundläggande principer som kommer i uttryck i artiklarna 2, 3, 6 och 12 dels ha en självständig betydelse men även vara vägledande vid tolkningen och tillämpningen av övriga bestämmelser i konventionen.

En vägledning för hur Barnkonventionen kan tolkas och tillämpas har tagits fram av socialdepartementet på uppdrag av regeringen Ds 2019:23 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Konsekvenser för kommuner

Att Barnkonventionen blir lag innebär enligt prop. 2017/18:186 inte några nya åligganden för kommunerna. Eftersom kommuner och landsting var skyldiga att tolka den svenska lagstiftningen i enlighet med Barnkonventionen redan innan den blev lag har påverkan på den kommunala självstyrelsen ansetts bli begränsad. För att barnets rättigheter ska få genomslagskraft vid sidan av inkorporeringen kommer det dock, enligt regeringen och utredningen, att krävas kunskapshöjande insatser till bland annat kommunerna.

Övrigt

12 november 2020 överlämnade barnkonventionsutredningen sitt betänkande till regeringen. Läs mer via länken nedan.

Barnkonventionen och svensk rätt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.