Hur en föräldrakonflikt och en domstolsprocess kan påverka barnet

Det är flera faktorer som påverkar det enskilda barnets reaktioner på kort och på lång sikt i samband med föräldrars separation. Även barnets förmåga att hantera föräldrars separation och förhålla sig till den nya situationen som uppstår påverkas av flera faktorer.

En faktor som påverkar barnet är den egna personligheten och livssituationen innan föräldrarnas separation. Det som ofta är avgörande för barnets del handlar om föräldrarnas sätt att bemöta barnets reaktioner och barnets omsorgsmiljö. Vuxna kan många gånger söka stöd utanför familjen, men barnet har inte samma möjlighet utan är ofta utelämnat till familjen. Det finns forskning som tyder på att de barn som klarar krisen bäst är barn vars föräldrar haft mycket lite konflikter och som givit en förklaring till skilsmässan på ett sätt som barnet förstår.

Känslan av sammanhang och kontroll är viktig för att barnet ska kunna hantera tillvaron. Barnets egna resurser som mildrar eller minskar negativ påverkan av föräldrars skilsmässa handlar om kombinationen individuella sårbarhetsfaktorer som självkänsla, temperament, intelligens, den egna tron på att kunna kontrollera sitt eget liv, humor, copingstrategier, dvs förmågan att hantera och bemöta knepiga situationer som kan dyka upp i livet, social kompetens och det sociala stödet.

Barnets anknytning är en annan viktig faktor. Anknytningsforskningen har haft stor betydelse för att förklara kärnan till barnets utveckling av en grundläggande känsla av trygghet och tillit. Det är samspelet mellan barn och vårdnadshavare som i första hand avgör anknytningens kvalitet. Barn med anknytning präglad av trygghet, d.v.s. ett barn med förutsägbara, tillgängliga och lyhörda föräldrar, och ett barn som har förmåga att ge respons, har lättare att hantera både krisen som skilsmässan ger upphov till, och den nya situationen.

Föräldrar i kris har ofta svårt att ge barnet stöd

Efter en separation har föräldrar inte sällan fullt upp med sin egen kris och har svårt att ge det stöd som barnet behöver. Den stress som föräldrarna själva upplever kan leda till depression, en känsla av ensamhet, brist på kontroll och ilska hos barnet. Det kan innebära att föräldrarnas förmåga att stödja barnet känslomässigt och att tillgodose barnets behov i samband med den kris som skilsmässan ger upphov till reduceras.

I en svår situation gör föräldrarna ofta sitt yttersta för att inte oroa barnet utöver det som situationen/händelsen i sig kräver. Föräldern vill skydda barnet. Barnet har i sin tur behov av lugna och trygga föräldrar och gör allt vad det kan för att inte oroa dem. Barnet uppfattar att föräldrarna har nog med sina egna problem. Barnet kan känna att om det håller tyst om sina egna känslor så kan detta ge föräldrarna större möjlighet att visa omsorg. På så sätt kan både föräldrar och barnets eget agerande bidra till att barnet känner sig lämnat och ensamt. Detta utesluter dock inte att föräldrars separation även kan resultera i utåtagerande och aggressiva barn.

Föräldrar kan ha fullt upp med sökandet efter en ny egen identitet. Ofta har förälderns eller föräldrarnas beslut om skilsmässa fattats efter en längre betänketid, men för barnet kommer beslutet många gånger oväntat, och beskedet upplevs som chockartat. När barnet väl står inför det faktum att föräldrarna ska separera har föräldrarna kommit så mycket längre i sin bearbetningsprocess. En eller båda föräldrarna kanske redan är på väg vidare i livet med en ny boendesituation eller och ny partner (red. anm.) eller är fullt upptagna med att lösa den känslomässiga (red. anm.) situationen. Föräldrar och barn är helt enkelt i otakt, och den situationen kan finnas kvar en längre tid.

Barnet befinner sig i en varaktig kris när föräldrarna är i konflikt

Tidigare betraktades skilsmässor i allmänhet som något som per automatik kunde störa barnets utveckling. Vuxna som upplevt skilsmässa i barndomen ansågs löpa större risk att utveckla känslomässiga problem såsom svårigheter att lita på andra, närhetsproblematik och låg självkänsla. Senare tids forskning och långtidsuppföljningar som gjorts visar dock att erfarenhet av föräldrars skilsmässa i barndomen (före 18 års ålder) för en majoritet av barnen inte utgör en bestämmande faktor för mental eller fysisk ohälsa som ung vuxen.

Forskare inom området skilsmässa och barn är ense om att den största riskfaktorn inom kontexten skilsmässa är separationer som präglas av osämja, konflikter, förlust av kontakt med en förälder samt dålig kommunikation mellan föräldrarna.

Föräldrars konflikter är det allra svåraste för barn. För många barn kan separationen innebära en lättnad om den innebär ett slut på föräldrarnas konflikter. Ibland förvärras dock föräldrars konflikter i samband med en separation. Föräldrakonflikter som pågår över tid, konflikter som direkt involverar barnet, konflikter som upplevs hotfulla, och konflikter där barnet hamnar mitt emellan har störst negativ påverkan på barnets utveckling och välbefinnande. Barn vittnar om konflikter mellan föräldrar som förvärras och som pågår över lång tid vilket för barn kan innebära att de befinner sig i en långvarig psykisk påfrestning. Om krisen som skilsmässan gett upphov till inte går över, befinner sig barnet i en varaktig eller stabil kris.

Barnets livssituation kan definieras som symptom på trauma

Ibland är inte skilsmässan i sig den största påfrestningen för barnet, utan den miljö och kontext som omgärdar den. Det finns barn som beskriver symptom som kan definieras som symptom på trauma. Dessa är ofta tydligt kopplade till den livssituation som barnet befinner sig i. Det handlar framför allt om utdragna konflikter mellan föräldrarna, men kan också röra sig om annan utsatthet i familjen exempelvis missbruk, psykisk ohälsa eller våld.

Vad som blir traumatiskt för ett visst barn behöver inte bli det för ett annat, därför pratar en om potentiellt traumatiserande händelser. Graden av medfödd sårbarhet, förmågan att bearbeta och integrera stress som uppkommer samt stödet barnet får från främst föräldrar, men också från omgivningen har betydelse för vad som blir traumatiserande. När den negativa känslonivån blir en beständig del av barnets uppväxtvillkor och därigenom en styrande faktor för barnets utveckling kan det definieras som ett potentiellt trauma.

Barn utsätts för psykiska övergrepp när föräldrar inte kan samarbeta

Föräldrar som skiljer sig utan att kunna samarbeta utsätter barnet för psykiska övergrepp. Det kan exempelvis handla om att barnet pressas till att välja sida i föräldrarnas konflikt. Genom att befinna sig i en permanent lojalitetskonflikt riskerar barnet att tvingas förneka delar av sig självt, vilket kan leda till förvirring och ångest. Barnet får inte heller stöd i att sörja den eventuellt frånvarande föräldern. Detta sammantaget kan komma att påverka utveckling och förmåga till nära relationer. I samband med skillsmässokriser kan fyra förhållanden identifieras som psykiska övergrepp på barnet:

• När kronisk separationsångest och skuldkänslor läggs på barnet för att barnet ska ta ställning för den ena eller den andra föräldern.
• När ett barn medvetet eller omedvetet utnyttjas för att fylla en funktion för en förälder,
• exempelvis som budbärare, spion och liknande. I sådana situationer utvecklar barnet ofta beteendestörningar och psykosomatiska problem.
  
• När ett barn förs bort eller hålls borta från föräldrarna.
  
• När föräldrarna utsätter varandra för fysiska övergrepp i barnets åsyn.

En känsla av sammanhang

Barnet önskar, inte sällan, mer kommunikation med föräldrar om den förändring som separationen innebär och de vill förstå situationen som sådan. Barnet behöver förstå vad som händer med barnet självt och med föräldrarna – och varför. Inom det salutogena synsättet används begreppet känsla av sammanhang, begreppet myntades av Aaron Antonovsky (professor i medicinsk psykologi). En barns hälsa påverkas positivt om barnet kan känna sig delaktig i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt. Detta innebär att människor kan anses ha god hälsa trots att de exempelvis är fysiskt sjuka. Om en person uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull leder det till att chanserna ökar till ett bra liv och tilltron till den egna förmågan att skapa goda relationer. För att uppnå känsla av sammanhang i tillvaron behöver människor kunna förstå situationen, tro att det är möjligt att hitta lösningar och tycka att det är meningsfullt att försöka. Behovet av att kunna påverka sitt eget liv är allmänmänskligt. För att barn ska få ökad förståelse för sin situation har de uttryckt att de vill och har behov av att kunna påverka sin situation och att de vill vara delaktiga i de förändringar som till exempel en skilsmässa innebär.

Våld mot barn och vuxna av närstående är ett omfattande och allvarligt samhällsproblem. Våldet kan få fysiska och psykiska konsekvenser för den utsatta och kan även leda till svåra sociala problem. Barn som utsätts för våld riskerar att utveckla bland annat posttraumatisk stress, ångest, depression och relationssvårigheter. Barn kan också få sömnsvårigheter, somatiska problem och problem i skolan.

Vad gäller våld mot barn visar en nationell kartläggning från 2016 att 14 procent av eleverna i årskurs 9 och på gymnasiet någon gång utsatts för fysisk barnmisshandel av en förälder.

När det gäller utsatthet för psykisk misshandel uppgav 11 procent att de utsatts för våld av en förälder och 14 procent att de hade upplevt våld mellan vuxna i familjen. Barn i familjer med dålig ekonomi och barn vars föräldrar är oense om vårdnad, boende och umgänge löper ökad risk att utsättas för våld.

Även barn med kronisk sjukdom eller en funktionsnedsättning och barn som varken identifierar sig som pojke eller flicka är särskilt utsatta för olika typer av våld.

En del barn vars föräldrar tvistar vittnar om en vardag fylld av både fysisk och psykisk misshandel och övergrepp

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge har fortsatt att öka. Under 2020 var totalt 6 969 barn i åldern 0 –17 år aktuella för utredning om vårdnad, boende eller umgänge. Detta motsvarar 32 barn per 10 000 i denna åldersgrupp. En vårdnadstvist kännetecknas ofta av att den pågår under en lång tid vilket i sig leder till en emotionell osäkerhet och en ihållande stress hos barnet. Under en vårdnadstvist utsätts barn för många påfrestningar, både känslomässiga, praktiska och sociala. Barn blir ofta indragna i konflikten och hamnar mitt emellan de stridande föräldrarna. En del barn som befinner sig i en vårdnadstvist vittnar om en vardag fylld av både fysisk och psykisk misshandel och övergrepp.

Tvist i domstol innebär ofta ytterligare en långvarig känslomässig påfrestning för barnen

När en fråga om vårdnad, boende och umgänge når domstol, är föräldrar inte sällan, sedan en tid tillbaka, oeniga i frågor som handlar om barnet. När föräldrar till sist valt att gå vidare till domstolen finns det risk för att deras meningsskiljaktigheter fördjupas. En tvist i domstol innebär även en långvarig känslomässig påfrestning för såväl barn som föräldrar. En domstolsprocess är dessutom begränsad när det gäller möjligheter att möta föräldrars och barns behov av olika sorters hjälp- och stödinsatser. Mot den bakgrunden är det av stor vikt att föräldrar som överväger en tvist om sina barn i domstol har kunskap om vad en domstolsprocess faktiskt kan åstadkomma.

Barn i skolåldern som lever med föräldrar i vårdnadstvist

De flesta barn som har hälsoproblem och som lever med föräldrar i vårdnadstvist är barn i skolåldern. Det är också framförallt barn i skolåldern som föräldrarna uttrycker sin oro över. Det kan delvis bero på att det är först i skolåldern som barn kan göra jämförelser och se sina hemförhållanden med andras ögon samt förstå vad som uppfattas som ett ”normalt” familjeliv och en god föräldrarelation. Först i skolåldern kan barn, med språkets hjälp, förmedla sitt perspektiv, sina tankar och erfarenheter. Det är också först i den åldern som barn kan analysera sina föräldrars mående. Barn i skolåldern kan dessutom värdera föräldrarnas argument.

Barn i skolåldern vill vanligtvis gå in i konflikten för att hjälpa föräldrarna med konfliktlösning. Barn i mellanstadieålder går däremot gärna in för att stoppa konflikterna, medan tonåringar vanligtvis undviker dem.

Barns hälsoproblem i vårdnadstvister

Barn som är involverade i en vårdnadstvist visar flera olika symtom. Barnens hälsoproblem handlar bland annat om internaliserade problem, det vill säga problem som vänds inåt. Mest förekommande är uppgifter om oro, rädsla, otrygghet, sömnproblem, mardrömmar samt nedstämdhet.

I en studie, som utgår dels från rättsakter och dels från intervjuer med föräldrar framgår att 25 av 34 barn som omnämns i tingsrättsakter som rör tvister om vårdnad, boende och umgänge finns exempelvis beskrivningar om oro/ångest/otrygghet. Externaliserande symtom framkommer för nio barn, varav fler är pojkar än flickor. Lika många barn visar någon form av fysiska symtom såsom magvärk, huvudvärk eller andra sjukdomstecken. Kombinationer av olika typer av problem förekommer också hos ett flertal barn, till exempel anges att barn har såväl utagerande symtom eller skolproblem som internaliserande symtom. I en kunskapsöversikt visar det sig att ett och samma barn kan visa flera symtom enligt uppgifter som framkommer sammantaget från barnen själva, föräldrarna, skolpersonalen och socialtjänsten. I den omnämnda studien med tingsrättsakter och intervjuer med föräldrar uppges 4 av de 34 barnen ha någon funktionsnedsättning såsom neuropsykiatrisk diagnos, autism, intellektuell funktionsnedsättning (red. ant.) vilket är omständigheter som ställer särskilda krav i föräldraskapet.

I samma studie ingår även mål där det uttrycks att barnen mår bra. Det finns också intervjuer där föräldrar beskriver att deras barn mår bra trots att föräldrarna är i konflikt. Detta gäller i första hand de yngsta barnen. Uppgifter om att barnen mår bra trots konflikten kopplas i vissa fall till deras låga ålder och kognitiva utveckling. Samtidigt indikerar tidigare forskning att barn under sju års ålder kan ta skada av högintensiva konflikter utifrån ett livsloppsperspektiv, eftersom deras utveckling av en anknytning till föräldrarna och förmågan att reglera känslor påverkas av föräldrarnas konflikter. Dessutom kan konflikterna ge upphov till en försämrad föräldraförmåga vilket de yngsta barnen drabbas mest av utifrån att de är helt beroende av sina omsorgspersoner.

Barn med föräldrar som tidigare varit i tvist

Många av de barn som uppges visa symtom på ohälsa lever med föräldrar som är i långvarig konflikt med varandra om barnens vårdnad, umgänge och boende. I tio av 21 tingsrättsmål där det finns uppgifter om barns hälsoproblem har det gått mer än fyra år sedan separationen mellan föräldrarna. I sex av dessa tio mål har föräldrarna tidigare varit i tvist. Resultatet kan förstås som att långvariga konflikter har en särskilt negativ påverkan på barnens hälsa. Barnen har i dessa fall levt med föräldrakonflikten under större delen av sina liv.

Barn som lever med tvistande föräldrar som brister i omsorgen

Många barn som uppges ha hälsoproblem har någon förälder vars föräldraskap har ifrågasatts.
I 18 tingsrättsakter där det finns uppgifter om barns hälsoproblem har någon förälders föräldraskap ifrågasatts av den andre föräldern och/eller av andra. I 15 av dessa 18 tingsrättsakter finns uppgifter om anmälan till socialtjänsten och/eller att en barnavårdsutredning vid socialtjänsten är aktuell. Dessa barn är alltså i allmänhet kända av socialtjänsten. Flera barn med hälsoproblem uppges också leva med våld, antingen genom att en förälder har utsatts för våld av den andra föräldern eller genom att barnet själv har blivit utsatt för våld av en förälder.

Verkställighetsmål drabbar barn i hög grad

Den kunskap som finns om tvister inom familjerättens område är oftast koncentrerad till vårdnadsutredningar och rättsliga beslut om vårdnad, boende och umgänge. Studier som genererar kunskap specifikt om verkställighet av dessa mål är sällsynta, men i vissa studier nämns verkställighetsmål som en liten del av domar om vårdnad, boende och umgänge. Verkställighetsmål är exempel på när den rättsliga tvisten fortsätter då de ”ursprungliga” besluten om vårdnad, boende och umgängesfrågorna inte följs. Det innebär att konfliktnivån i de flesta av dess fall är hög. Det har också framkommit att verkställighetsmål i stor utsträckning handlar om komplicerade fall där annan utsatthet, som t. ex våld och missbruk, också är en fråga att ta hänsyn till. Detta drabbar barn i ännu högre grad.

Socialnämnden och domstolarna behöver ha kunskap om våld

Barn som lever i familjer där det har förekommit och kanske fortfarande förekommer våld är mycket utsatta. Dessa barn måste hela tiden förhålla sig till att ha en eller två föräldrar som är våldsamma samtidigt som de själva eller någon annan i familjen utsätts för våld. Samtidigt kan det pågå en ibland utdragen rättsprocess där föräldrarna är oense om var barnet till exempel ska bo. Barn är ofta lojala mot båda sina föräldrar och kan ha svårt att hantera alla dessa känslor och upplevelser. Det finns brister i barnperspektiv när det gäller regler, beslut och metoder som rör barn som är föremål för tvister när det gäller vårdnad, boende eller umgänge. Domar i frågor om vårdnad, boende eller umgänge får stor betydelse för barn och kommer att prägla deras uppväxt och även deras vuxenblivande. Barn som har föräldrar som är våldsamma är särskilt utsatta och samhället har ansvar för att skydda dem, samtidigt som barnets övriga rättigheter ska tillgodoses.

Både socialnämndens utredare och domstolarna behöver ha kunskap om det samband som finns mellan våld mot en förälder och risken att barnet far illa exempelvis vid umgänge. Kunskapen behöver utgå både från risken att barnet självt riskerar att bli utsatt för olika former av fysisk misshandel och sexuella övergrepp, men också hur barnet psykiskt påverkas av att bevittna våld i familjen och vilka konsekvenser det kan få för barnet på såväl lång som på kort sikt.

Kompetens hos domare som handlägger vårdnadsmål

Frågor som rör domares kompetens att handlägga vårdnadsmål har diskuterats i olika sammanhang. I 1998 års lagstiftningsarbete uttalades till exempel att det självfallet är viktigt att domare som handlägger vårdnadsmål har den kompetens och erfarenhet som krävs för att handlägga vårdnadsmål. Även 2002 års vårdnadskommitté behandlade frågan om domares kompetens. Den föreslog en bestämmelse i lag om att domare som handlade ett vårdnadsmål skulle vara särskilt utsedda av domstolen (SOU 2005:543 s. 286).

Inför vårdnadsreformen 2006 betonades även i propositionen att det är nödvändigt att domare som handlägger mål om vårdnad, boende och umgänge och verkställighetsärenden har den kompetens och erfarenhet som krävs. Bland annat behövs kunskaper om barns utveckling och förmåga att sätta det enskilda barnet i fokus och analysera vilka följder olika beslutsalternativ kan få för barnet. Det underströks att domaren alltid ska ha ett barnperspektiv. Men det ansågs vara mest ändamålsenligt att låta domstolarna själva bestämma om sin organisation och någon bestämmelse om specialiserade domare infördes inte (prop. 2005/06:99 s. 69).

Det är Domstolsakademin som även har ansvar för en rad utbildningar på familjerättens område varje år. Domstolsakademin har också ansvaret för de centrala notarie- och fiskalsutbildningarna samt för utbildningarna för föredragande och beredningsjurister.[4] Inom ramen för fiskalsutbildningen ingår utbildning i familjerätt.

Domstolsakademin anordnar återkommande speciella utbildningsdagar för domare med särskilt intresse för familjemål, så kallade Familjerättsdagar. Kursen som vanligtvis hålls en gång per år riktar sig till såväl erfarna som oerfarna domare. Kursen tar upp aktuella frågor inom familjerätten och syftar till att ge fördjupade kunskaper inom området.

Dessutom erbjuds följande kurser varje år:

• Barnets bästa
• Vägval i mål om vårdnad, boende och umgänge
• Handläggning av familjemål
• Internationell familjerätt och
• Verkställighet.
  

Utöver dessa kurser ges bland annat kurser om barnkonventionsdagen och i hederns namn.[6]

Barn som lever med föräldrar i vårdnadstvist har behov av relevanta stödinsatser

I Sverige har det uppmärksammats att den självskattade psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga under senare tid. Det gäller särskilt unga från 15 år och uppåt. Av tidigare barnpsykologisk forskning framgår att det är väsentligt att utreda och ta hänsyn till föräldrarnas faktiska föräldraförmåga i bedömningen av risk och barnets bästa. När konflikter uppstår eller pågår parallellt med föräldrars psykiska ohälsa, våld, missbruk, låg utbildning, arbetslöshet och fattigdom ökar risken ytterligare för att barn kommer att utvecklas ogynnsamt och utveckla hälsoproblem.

En implikation av dessa resultat är att det finns behov av relevanta stödinsatser till barn som lever med föräldrar i vårdnadstvist och hög konfliktnivå. Inte minst de yngsta barnen behöver insatser i syfte att förebygga att de utvecklar egna problem. För mer information om insatser se avsnitt 5.6 om hjälp- och stödinsatser särskilt vid våld i nära relation.