Barn och hatbrott

Brott eller hatbrott, vad är skillnaden? - med Görel Granström

Om en förövare utsätter någon för hot, kränkningar eller våld för att förövaren anser att offret representerar något som förövaren hatar eller har fördomar mot, kopplat till hudfärg, etnicitet, religion, sexuell läggning eller könsidentitet eller uttryck kallas brottet för hatbrott.

Det är motivet bakom brottet som avgör när ett brott blir ett hatbrott. Hatbrott är ett budskapsbrott - det sänder ett budskap till andra som känner likhet med den som blivit utsatt att de också kan drabbas just för att de har en viss identitet. Hatbrott skadar mer. Så brukar det heta inom hatbrottsforskningen eftersom brottsoffret blir utsatt på grund av sin identitet…

Görel Granström, Nour El-Refai och Anna Axelsson i studion

Om Görel Granström

Görel Granström är docent, jurist och lektor vid Umeå universitet och forskar om brottsoffers rättigheter, framför allt offer för hatbrott och hur rättsväsendets aktörer arbetar med de frågorna.

Lyssna på avsnittet

Du hittar poddserien från MFoF med detta avsnitt på Spotify, Apple Podcasts och andra platser där poddar brukar finnas.

Lyssna på Spotify Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lyssna på Apple Podcasts Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du kan också lyssna på avsnittet direkt i denna webbläsare genom att klicka på bannerna längst upp på denna sida.

Vad är hatbrott egentligen?

Hatbrott är det samlingsbegrepp som används för alla brott som har begåtts på grund av att den som begår brottet, gärningspersonen, har negativa inställning till en viss person eller grupp på grund av

Ras
Hudfärg
Nationellt eller etniskt ursprung
Religion
Sexuell läggning
Könsöverskridande identitet eller uttryck*
Annan liknande omständighet

Den som blir utsatt för ett brott, brottsoffret, behöver inte passa in i något av ovanstående för att brottet ska anses vara ett hatbrott. Det räcker att gärningspersonen tror att brottsoffret gör det, till exempel misshandlar brottsoffret för att gärningspersonen tror att brottsoffret är homosexuell.

Motivet avgör

Det är alltså motivet som avgör om ett brott är ett hatbrott. Själva brottet kan till exempel vara misshandel, skadegörelse eller ofredande.

Hatbrott ger strängare straff

Hatbrott strider mot de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde. Om ett brott räknas som hatbrott kan domstolen därför döma ut ett hårdare straff än om brottet inte hade ett hatmotiv. 29 kap. 2 § p. 7 brottsbalken

Hets mot folkgrupp

När någon sprider hotfulla eller nedsättande uttalanden offentligt om en grupp av personer begår den ett brott som kallas hets mot folkgrupp om uttalandet anspelar på gruppens

Ras
Hudfärg
Nationellt eller etniskt ursprung
Religion
Sexuell läggning
Eller könsöverskridande identitet eller uttryck*

Om domstolen bedömer att brottet är grovt, till exempel för att uttalandet varit särskilt hotfullt och spritts till ett stort antal personer, kan den som begått brottet dömas till högst fyra års fängelse.

* Könsidentitet innebär en persons egen uppfattning om vilket kön personen tillhör. Könsuttryck innebär de yttre faktorer som kan förknippas med visst kön, till exempel klädsel, kroppsspråk, beteende eller annat. Könsöverskridande identitet eller uttryck skiljer sig från samhällets norm för identitet eller uttryck för en person av visst kön. Exempel på personer som omfattas av den här definitionen är personer som inte upplever att könsindelningen kvinna/man passar dem (icke-binära), de som har en annan könsidentitet än den som tilldelats dem vid födseln (transsexuella) och de som ibland eller alltid använder kläder eller annat som avviker från samhällets normer för det kön som tilldelats dem (transvestiter).