Familjer med riskanvändning och beroendeproblematik orsakat av ANDTS

Att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av ANDTS är särskilt viktigt. ANDTS kan orsaka sociala problem, fysisk och psykisk ohälsa samt även dödsfall. Barn och unga som växer upp i familjer där det finns problematiskt bruk, har högre risk att själva utveckla ohälsa. Deras hälsa och framtida välbefinnande är förstås beroende av många faktorer såsom familjerelationer, ekonomiska förutsättningar, utbildning och boendesituation. Generella insatser för att skapa goda uppväxtvillkor kan bidra till att förebygga framtida ANDTS-problematik. Många personer med beroende och deras anhöriga får rätt hjälp och stöd från samhället, men långtifrån alla. Ett exempel på en sådan hjälp är stöd till föräldrar i föräldraskapet.

Förebyggande insatser till barnen

Socialstyrelsen hade i uppdrag under 2017–2020 att stärka stödet till barn som anhöriga, dvs. familjer där missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller våld förekommer. Där ingick att stärka stödet till föräldrar i föräldraskapet genom att utarbeta ett mer familjeorienterat arbetssätt. Fokus var på att stärka samspel och anknytning mellan förälder och det späda barnet, då familjen i allmänhet utgör det primära sammanhanget för socialisering. Det är i familjen som barnet lär sig viktiga saker om kommunikation, interagerande med andra och hur motgångar hanteras. Föräldrar ingjuter dessa regler via olika former av inlärning, omvårdnad och förhållningssätt. Barns socialisering är en av de viktigaste funktionerna som utvecklas i samspel med familjen, skolan och den sociala miljön. Även andra personer, såsom lärare och mor- och farföräldrar, spelar en viktig roll. Barn behöver lära sig attityder, värderingar och beteenden för att hantera utmaningar i vuxenlivet. Om barn inte får tillsyn och stöd av en ansvarsfull och omtänksam vuxen kan dessa barn finna tillhörighet i grupper där man använder olika substanser. Ett sätt är att utbilda viktiga personer, såsom föräldrar/vårdnadshavare och lärare, i att förbättra sina socialiseringsfärdigheter i exempelvis föräldraskapet och i klassrumshantering.

Utveckla stödet till föräldrar och barnen

Barn som tar ett stort ansvar hemma håller ofta ett öga på föräldrarna för att se till att de mår bra. De ber inte lika ofta om stöd hemma när de har problem eller om hjälp med läxor och skolarbete. Barnens möjligheter att utveckla egna sociala nätverk och delta i fritidsaktiviteter är färre. Det kan också vara svårt för dem att lämna hemmet för att till exempel söka arbete och utbildning på annan ort.

För att barn i familjer med riskanvändning eller beroendeproblematik inte ska fara illa när de tar ett orimligt stort ansvar för sina anhöriga behöver de stöd.Förebyggande insatser till barnen kan bidra till en mer gynnsam utveckling av deras liv, än insatser bara riktade till föräldrar/vuxna. Det kan till exempel röra sig om hjälp med läxläsning och stödsamtal för att barnet ska kunna förstå och bearbeta olika händelser. Stöd till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruk minskar risken för psykisk ohälsa hos barnen med insatser som föräldraskapsstöd, psykospedagogik, kognitiv beteendeterapi och kamratstöd. Bäst effekt uppnås när insatser ges till både barn och förälder.

Stöd till föräldrar är en del i regeringens ANDTS-strategi och erbjuds av aktörer i kommuner. Strategin lyfter att insatser för att förebygga ANDTS-relaterad ohälsa och erbjuda tidiga insatser till såväl barn som deras föräldrar bör ges en högre prioritet, till exempel att ge stöd till föräldrar och familjer för att klara vardagen. Innehållet i de insatser som visat positiva resultat är inriktade på att förbättra familjeanknytning och ge föräldrar/vårdnadshavare färdigheter för en varm anknytning och stödjande barnuppfostran, att sätta regler för acceptabelt beteende, att engagera sig i barns fritidsaktiviteter och vänskapsrelationer, att ha en positiv och utvecklingsmässigt lämplig fostran, att engagera sig i barns lärande och utbildning samt att vara förebilder.

Föräldrars strategier och mönster behöver se annorlunda ut i olika åldrar. Effekterna av familjeprogram är relaterade till barnens olika utvecklingsfaser. Insatser tidigt i livet ger effekter på hälsa, välbefinnande och prosociala beteenden. Senare i barndomen och under ungdomsåren kan effekterna inkludera minskat problembeteende eller minskad substansanvändning.

Childrens Program Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är ett förebyggande program för föräldrar och barn som är 7-12 år och ett komplement till föräldrars egen missbruksbehandling. Programmet har för avsikt att ge föräldrar och barn stöd och kunskap, ömsesidig förståelse och en förbättrad relation.

Attachment and Biobehavioral Catch-up (ABC) är ett indikerat program för föräldrar som har barn i åldern 6–48 månader där det förekommer missbruk i familjen eller andra svårigheter. Programmets syfte är bland annat att främja en trygg anknytning och att förbättra barnets känsloreglering. ABC finns beskrivet i MFoF:s Översikt av program och metoder för föräldraskapsstöd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Folkhälsomyndigheten lyfter i en guide för yrkesverksamma även fram några evidensbaserade program som EFFEKT, Functional Family Therapy (FFT) och Triple P som har visat sig ge lovande resultat. En annan vanlig insats är Strengthening Families Programme 10–14 (SFP). Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) är det vetenskapliga underlaget om metodens effekter motstridigt och det är oklart i vilken grad SFP påverkar substansanvändning.

Riskanvändning och beroendeproblematik i familjen drabbar många barn

Det är viktigt att vara medveten om att barn på olika vis påverkas av den vuxnes riskanvändning och beroendeproblematik även om de inte bor tillsammans, eller om den vuxne inte är en biologisk förälder. Barn till föräldrar med denna problematik eller psykisk sjukdom kallas ibland unga omsorgsgivare. Att som barn regelbundet behöva utföra uppgifter som normalt vilar på vuxna blir ett allt för stort ansvar för ett barn.

Med anledning av de olika familjekonstellationer som finns är det betydelsefullt att även nyttja andra nära vuxna som kan skapa trygga uppväxtvillkor för barnen. En väsentlig del av de drabbade barnen anpassar sig trots otillräckliga livsvillkor och visar en positiv utveckling. Dessa barn beskrivs som motståndskraftiga.