Föräldraskapsstöd i åldrarna 6-18 år

Skolan utgör en viktig skyddsfaktor för barn och unga, både generellt och för att förebygga brott. För att främja att barnet kan klara skolans kunskapsmål, känna sig trygg på skolan och få det stöd som behövs är det viktigt med tidig samverkan från flera olika verksamheter. Det kan motverka många riskfaktorer som exempelvis brott och kriminalitet. Pedagogerna är viktiga för föräldrarna i sitt dagliga bemötande och ger också mycket information och kunskap om barnets utveckling. När föräldrarna känner sig inkluderade och engagerar sig i sitt barns skolgång är de också en viktig faktor för att skapa förutsättningar att barnet kan klara skolan.

Skolverket har genom olika publikationer visat på vikten av föräldrar blir en resurs för elevens skolgång, särskilt de föräldrar som skolan inte når med traditionella metoder för föräldrasamverkan. Skolverket menar att otillräcklig eller undermålig samverkan med föräldrar kan leda till minskad likvärdighet. Det här talar om vikten av föräldraskapsstödjande insatser för att öka föräldrars skolanknytning.

På ett antal skolor runt om i landet har en funktion inrättats med uppdrag att vara en länk eller koordinator mellan skola och hem och ibland även mellan skola, hem, hälso- och sjukvård och socialtjänst. I de lägre åldrarna är funktionen aktiv vid hämtning och lämning på mornar och eftermiddagar samt på fritids medan funktionen i de över åldrarna finns tillgänglig i utvecklingssamtal och i andra samtal med elevens föräldrar på skolan eller hemma hos eleven.

I ett flertal områden som har socioekonomiska utmaningar används också skolan som arena för möten och aktiviteter efter skoltid. Detta för att skolan kan utgöra en trygg arena för såväl vuxna som barn i närområdet att samlas på för att delta i aktiviteter, samtal och erfarenhetsutbyten. Detta är bidragande faktorer för en trygg skolgång och meningsfull fritid. Aktiviteter kan vara läxläsning, stöd i att fylla i blanketter, idrott samt möjlighet till samtal med skolans personal.

Hälso- och sjukvården erbjuder föräldraskapsstöd genom exempelvis BUP och Elevhälsan. Inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har dock behovet av ett universellt föräldraskapsstöd med låga trösklar allt mer uppmärksammats. Föräldrars centrala roll när det gäller att främja hälsa och förebygga barn och ungas ohälsa är given och vikten av partnerskap mellan det offentliga och förädlarna belyses i såväl forskning som i praktik. MFoF har under arbetet med handlingsplanen noterat att det ofta saknas en naturlig arena för föräldraskapsstöd som tar vid efter barnhälsovården. Detta riskerar att medföra ett fragmenterat stöd till barn, unga och deras föräldrar. Genom ett universellt föräldraskapsstöd inom hälsovården även för de äldre barnen ökar förutsättningarna att tidigt upptäcka behov av riktade insatser.

Här ser MFoF positivt på delbetänkandet Börja med barnen (2021:34) som föreslår ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga. I programmet ska föräldraskapsstöd vara en central och kontinuerlig komponent för att adressera hälsofrämjande och förebyggande insatser. MFoF:s bedömning är att ett sådant hälsoprogram har goda förutsättningar att bli en hundraprocentig arena för föräldraskapsstöd och därmed bidra till en ökad jämlikhet i hälsa bland barn och unga mellan 6 och 18 år. Genom en sådan organisation och en systematik för föräldraskapsstöd kan skyddsfaktorer runt barnet stärkas i tid, oavsett om det är barnet eller föräldern som är den primära behovsbäraren av stöd.

Socialtjänsten erbjuder service, information och råd till föräldrar kring exempelvis alkohol, tobak, narkotika. På så sätt fyller de en viktig funktion när det gäller stöd till föräldrar som är oroliga för sitt barn. Ett annat förebyggande stöd är uppsökande arbete exempelvis fältarbetare och att finnas tillhands på arenor där föräldrar samlas. Föräldrarådgivningen vid Familjehusen i Rinkeby och Husby är ett av många goda exempel på hur ett universellt föräldraskapsstöd kan se ut för föräldrar under barnets hela uppväxt.

Exempel på universella insatser/program till föräldrar med barn i skolåldern och tonåren finns att läsa om på MFoF:s söksida över program och metoder Länk till annan webbplats..

Det civila samhällets aktörer erbjuder många föräldraskapsstödjande insatserna för föräldrar som har barn i tonåren. Samverkan mellan den offentliga och civila sektorn har visat goda resultat i flera kommuner och regioner. Ett exempel på program som bygger på samverkan mellan flera aktörer är:

Communities that Care (CTC)

Programmet omfattar vålds- och brottsförebyggande arbete för alla barn i alla åldrar i vissa utvalda områden av en kommun eller i hela kommunen. Programmet omfattar också förebyggande ANDT-arbete samt förebyggande arbete mot sexuellt riskbeteende, underprestation i skolan och psykisk ohälsa. Arbetssättet bygger på samverkan mellan aktörer i närområdet. Syftet är att skapa goda uppväxtvillkor genom att både minska riskfaktorer som ökar risken för en negativ social utveckling för barn och unga och att stärka de skyddsfaktorer som bidrar till en positiv social utveckling.

Nedan följer två exempel på ytterligare metoder eller arbetssätt som vänder sig till unga, främst genom skolan, och som föräldrarna får information om vid föräldramöten:

Mentorer i våldsprevention – MVP

MVP är ett pedagogiskt material där eleverna har lektioner som bygger på breda och tidiga insatser för att förebygga våld och kränkningar. Föräldrar informeras om processen via MVP:s egna material.

Locker room talk

En metod som används inom skola, förening och näringsliv för att synliggöra normer kopplade till maskulinitet och åskådaringripande.

Olika aktörer inom skola, föreningsliv och kultur kan också organisera tematiska föräldrasammankomster. Temat kan vara resultaten av lokala trygghetskartläggningar, ANDTS, ungas hälsa, normer och regler, påverkan av sociala medier eller något annat ämne som är aktuellt för tonårsföräldrar. Sådana möten kan även kompletteras med föräldravandringar, både för att skapa trygghet socialt och för att påverka ungdomsmiljöer situationellt. Möten och vandringar skapar också värdefulla möjligheter till social kontakt mellan föräldrar och underlättar kommunikation och dialog mellan föräldrar och skola.

Föräldrar till barn i övre skolåldern träffas ofta i sammanhang med barnens fritidsaktiviteter. Dessa aktiviteter organiseras oftast av det civila eller ideella samhällets aktörer med arenor som erbjuder föräldrar möjlighet att dela frågeställningar kring barnen och göra gemensamma ställningstaganden kring värderingar och gränssättning. Arenorna är också viktiga för att skapa sociala nätverk som kan hjälpa till att stärka föräldraförmågan. De ideella ledarna är också viktiga för föräldrarna.

Många av det civila samhällets aktörer erbjuder föräldrar temabaserade föreläsningar och dialoger som stärker föräldrarnas föräldraförmåga och känsla av delaktighet i barnets liv.

Följande är exempel på webbaserade stöd till föräldrar som vill ha dialogsamtal med sin tonåring inom områden där det krävs vuxenstöd för att stödja tonåringen att stå emot riskfaktorer:

TÄNKOM  Länk till annan webbplats.
Drivs av länsstyrelserna och är en informationsinsats som har till syfte att förmedla kunskap kring tonåringar och alkohol. Målgruppen utgörs bland annat av förälder till barn i tonåren. På webbsidan kan föräldrar få råd och hjälp att skapa dialog och samtal utifrån tonåringars villkor, för att mer effektivt nå fram.

Tonårsparlören/IQ Länk till annan webbplats.
Innehåller fakta och tips för föräldrar till tonåringar kring samtal om alkohol. IQ finns för de som är över 18 år och dricker alkohol ska kunna göra det på ett smartare sätt med omsorg om hälsan så ingen tar skada.

Samverkansmodeller med fokus på att involvera barnet och de som ingår i föräldraskapet.

HLT Länk till annan webbplats. (hälsa, lärande, trygghet)

En samverkansmodell mellan skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård för tidigt stöd till barn 0 - 16 år och deras familjer, som utgör en del av första linjen för psykisk hälsa.

TSI Länk till annan webbplats. (Tidiga och samordnade insatser)

handlar om att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Tidiga samordnade insatser betyder att personal från skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst arbetar tillsammans.

TSI-brottsförebyggande är en viktig utveckling där regeringen beslutat att brottsförebyggande arbete ska ingå som en del i TSI-uppdraget. Detta är ett led i att stärka arbetet för att motverka gängvåld har och förebygga kriminalitet, normbrytande beteende och brottsutsatthet bland barn och unga.

Backa Barnet Länk till annan webbplats., Ystad kommun

En samverkansmodell som byggts upp mellan skola, polis, socialtjänst, kommun, förening, näringsliv samt hälso- och sjukvård. Samverkansmodellen ska stärka skyddsnätet kring barn som är i behov av stöd, där aktörer vägleds av gemensamma principer, arbetssätt, roller och verktyg.

SSPF-nätverk Länk till annan webbplats.

Skola, Socialtjänst, Polis och Fritidsverksamhet i samverkan. Ett brottsförebyggande arbete på universell, selektiv eller individuell nivå, med ungdomsproblematik som kriminalitet och drogmissbruk. De som blir föremål för insatser i form av SSPF har på något sätt väckt oro i sin omgivning – hos familj, skola, polis eller fritidsverksamhet. Den unge befinner sig i risk för att utvecklas negativt och har redan debuterat i någon form av normbrytande beteende.

För exempel; se Göteborgs stads arbete med SSPF-samverkan här Länk till annan webbplats..

EST Länk till annan webbplats. (Effektiv samordning för trygghet)
Ett systematiskt arbetssätt för samverkan mellan i första hand kommun, polis och fastighetsbolag för att öka tryggheten i ett visst område, genom tidigt situationellt trygghetsskapande.

PMTO Föräldrahanteringsutbildning Länk till annan webbplats.
Parent Management Training, Oregon är en serie program på indikerad nivå som riktar sig till familjer med barn och ungdomar i åldern 3–16 år med beteendeproblem. Det hjälper familjer att vända negativa, konfliktfyllda relationer och därmed minska barnets eller ungdomars beteendeproblem.

Programmet är implementerat i Danmark, och har god evidens. Forskningen visar att programmet är särskilt effektivt när det gäller att minska barns asociala beteende, förbättra föräldraförmåga, positivt engagemang och känslomässig reglering samt för att skapa större familjesammanhållning.

Socialtjänsten har tagit fram ett kunskapsstöd med rekommendationer för socialtjänstens arbete med barn mellan 6 - 17 år. Dessa går att läsa här Länk till annan webbplats..

Kunskapsstödet innehåller evidensbaserade metoder mot normbrytande beteenden som Vidare syftar metoderna till att utveckla färdigheter och nya beteendemönster hos barn och föräldrar.

De rekommenderade metoderna baseras på social inlärningsteori och teorier om kognitiv färdighetsträning. En särskild del av kunskapsstödet ägnas åt att betona vikten av att insatserna ges med hög intensitet och att flera olika insatser kombineras i syfte att angripa flera riskområden och riskfaktorer samtidigt.

Statens institutionsstyrelse (SiS) ska enligt sina riktlinjer för akut-, behandlings- och utredningsplacerade barn och ungdomar samarbeta med och stödja föräldrar.Det grundläggande stödet ska ske på olika nivåer och innefatta att exempelvis ge information och stöd kring barnets/ungdomens placering, underlätta kontakten mellan familj/föräldrar och barn/ungdom, stötta föräldrar vid möten och under besök på institutionen respektive under barnets/ungdomens hemresor.

Det grundläggande stödet ska erbjudas till alla föräldrar. Vid behandlingsplaceringar finns en målsättning att kunna erbjuda insatser av mer behandlande karaktär. Vissa institutioner har familjebehandlare, men långt ifrån alla.