Inför mötet med den adopterade
AC | Adoptionscentrum. En svensk adoptionsorganisation. |
Adoptionsdokument | Handlingar som rör adoptionen och den adopterades bakgrund. |
Adoptionsföreningar | Organisationer och nätverk för adopterade och adoptivfamiljer. |
Adoptionsorganisationer | Organisationer som har MFoF:s auktorisation att förmedla internationella adoptioner. För närvarande finns tre adoptionsorganisationer – AC, BV och BFA-A |
Adoptionsutredning | Utredning som socialnämnden gör på uppdrag av svensk domstol och som utgör underlag för rättens beslut. |
Auktorisation | Det är endast organisationer som har auktorisation av MFoF som får förmedla internationella adoptioner. För att få auktorisation krävs att organisationen uppfyller kraven i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling samt att organisationerna uppfyller MFoF:s auktorisationsvillkor. 2005 skärptes auktorisationsvillkoren i Sverige genom att kräva auktorisation i två led. Till skillnad från tidigare, då enbart de adoptionsförmedlande organisationerna prövades för auktorisation, prövas även länder, del av länder eller adoptionskontakter som organisationerna får förmedla barn från eller genom. |
Barnhem/institution | Barn som adopteras från andra länder har vanligtvis tillbringat en tid vid ett barnhem eller en institution före adoptionen. Internationellt brukar begreppet ”orphanage” förekomma. Någon generell och internationell definition av begreppen finns inte, men i praktiken handlar det om att barnen bor på gruppboende, avskild från sin familj. |
Barnkonventionen | Barnkonventionen är inkorporerad i svensk lag genom lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Lagen består av en paragraf. Denna anger att artiklarna 1-42 i barnkonventionen i originaltexternas lydelse ska gälla som svensk lag. Artiklarna 1-41 behandlar de rättigheter som barnet har enligt konventionen. Artikel 42 innebär en skyldighet för staten att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland såväl barn som vuxna. |
BFA-A | Barnen Framför Allt – Adoption. En svensk adoptionsorganisation. |
BV | Barnens Vänner. En svensk adoptionsorganisation. |
Centralmyndighet | Enligt 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner ska alla medlemsstater utse en centralmyndighet. Denna myndighet ska fullgöra de uppgifter som enligt konventionen tillfaller en centralmyndighet. I Sverige är MFoF centralmyndighet enligt konventionens mening, vilket framgår av 2 § Lag (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. |
Enskild adoption | En adoption som inte förmedlats via någon auktoriserad adoptionsorganisation. Vid enskild adoption krävs särskilda skäl samt att förmedlingssättet är tillförlitligt. MFoF gör denna prövning efter att socialnämnden har lämnat sitt medgivande. Innan lagändring 1985 var det möjligt att genomföra en enskild adoption, som kallades privat adoption, utan att någon myndighet kontrollerade förmedlingssättet, annat än via kravet på ett medgivande från kommunen som hade funnits sedan 1981. |
Europakonventionen | Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. |
Europeiska konventionen om adoption av barn (reviderad 2008) | På engelska heter konventionen European Convention on the Adoption of Children (Reviderad 2008) Syftet med konventionen är att ta hänsyn till den sociala och rättsliga utvecklingen samtidigt som man håller sig till den Europakonventionen och med åtanken att barnets bästa alltid måste ha företräde framför alla andra överväganden. |
Haagkonventionen | Haagkonventionen är en förkortning av 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Konventionen är inkorporerad i svensk rätt genom lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. |
Haagsekretariatet | Haagsekretariatet, som på engelska benämns som the Permanent Bureau, är sekretariatet vid HCCH. |
HCCH | Förkortningen HCCH står för Hague Conference on Private International Law Conférence de La Haye de droit international privé. HCCH har sitt säte i Haag och har till uppgift att övervaka efterlevnaden av Haagkonventionen, vilket bl.a. inbegriper att vart femte år anordna Haagkonferenser där konventionen är i fokus. |
Internationell adoptionsförmedling | Verksamhet som har till syfte att skapa kontakt mellan den eller dem som önskar adoptera och myndigheter, organisationer, institutioner eller enskilda personer i det land där barnet har sin hemvist samt att även i övrigt lämna den hjälp som behövs för att en adoption ska kunna genomföras. |
ISS | International Social Service (ISS), en s.k. non-governmental organisation (NGO), med huvudkontor i Geneve, Schweiz. |
ISS/IRC | The International Reference Centre for the Rights of Children Deprived of their Family (ISS/IRC) är en gren inom ISS. |
Medgivandeutredning | Utredning som ligger till grund för socialnämndens medgivande att en person eller ett par får ta emot ett barn med hemvist utomlands. |
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) | MFoF är en statlig myndighet som arbetar för att barn ska få en trygg uppväxt och bra relationer till sina föräldrar. MFoF är svensk centralmyndighet i enlighet med 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner och arbetar för att adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt. Vidare är MFoF en kunskapsmyndighet för föräldraskapsstöd, familjerådgivning och socialnämndernas familjerättsliga ärenden. |
Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (MIA) | Statlig myndighet för adoptionsfrågor under perioden 2005 – 2015. |
Nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA) | Statlig nämnd för internationella adoptionsfrågor under perioden 1974 – 2004. |
Non-Governmental Organisations (NGO:s) | Icke statliga organisationer som i kontexten kring ursprungssökning kan bistå den adopterade i sökandet efter sin ursprungsfamilj. Förutom ISS och dess gren ISS/IRC, finns många andra NGO:s runt om i världen. |
Privat förmedling | Många adoptioner har genomförts utan någon förmedlingshjälp. Det var framför allt vanligt under 1960- och 70-talen. Ibland var det personer som hjälpte flera familjer att adoptera, så kallad privat förmedling. |
Riksarkivet | Riksarkivet är en statlig förvaltningsmyndighet under kulturdepartementet och har ett särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och arkivvården i Sverige. |
Svag adoption | I adoptionssammanhang är det skillnad mellan stark och svag adoption. En adoption som är beslutad av svensk domstol är alltid stark. Det innebär att ett adoptivbarn i alla rättsliga sammanhang likställs med ett biologiskt barn (jfr 4 kap. 8 § FB) och att ett beslut om adoption inte kan hävas. Ett adoptionsbeslut som fattats i barnets ursprungsland kan vara en svag adoption, beroende av ursprungslandets lagstiftning. En svag adoption har mer begränsade rättsverkningar och det kan t.ex. innebära att adoptionen kan hävas eller att vissa juridiska band finns kvar mellan barnet och den biologiska familjen. |
Tillsynsmyndighet | Adoptionsorganisationernas förmedlingsarbete står under tillsyn av MFoF. |
Unicef | Unicef är en förkortning av engelskspråkiga United Nations Children’s Fund. Ursprungligen hette den United Nations International Children Emergency Fund, eller FN:s barnfond och den är ett organ inom Förenta Nationerna. Organisationen lyder under FN:s ekonomiska och sociala råd. |
Utrikespolitiska institutet | Utrikespolitiska institutet (UI) är ett oberoende institut och en plattform för forskning och information om utrikespolitiska frågor. UI:s uppdrag är att främja intresset för och fördjupa kunskapen om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Institutet har lång erfarenhet av att bevaka och analysera omvärlden och anlitas för att ge en nyanserad och initierad bild av utvecklingen i en komplicerad värld. |
Återresa | Adopterades resa till ursprungslandet, som kan innebära besök på platser som är en del av familjehistorien, eller ett sökande efter eller möten med biologiska föräldrar, släktingar eller andra personer som varit betydelsefulla för den adopterade. |
Använd sidans huvudmeny eller länkarna nedan för att gå vidare till andra delar i vägledningen.
Uppdaterad senast