- Start
- Faderskap och föräldraskap
- Beräkning av konceptionstid
Beräkning av konceptionstid
På denna sida hittar du tre olika verktyg för att beräkna konceptionstid:
- En konceptionstidssnurra som utgår från värden från ultraljudsundersökning, liknande den manuella snurra som ofta används inom mödrahälsovården och familjerätten.
- En mobilanpassad variant av konceptionstidssnurran, där värden från ultraljudsundersökning fylls i istället för att vridas fram
- Ett beräkningsverktyg som utgår från barnets födelsedatum och födelsevikt.
Annat som kan vara intressant
-
Föräldraskapspresumtion
De nya reglerna innebär att föräldraskap ska förutsättas (dvs automatiskt registreras) för alla gifta par oavsett kön, vilket innebär att regleringen...
-
Digital föräldraskapsbekräftelse
Den 1 januari 2022 öppnades möjligheten att bekräfta sitt föräldraskap via en enkel e-tjänst. Det innebär att ogifta, nyblivna föräldrar som är folkb...
Information om konceptionstid
Den tid under vilken befruktningen har kunnat inträffa i en graviditet kallas för konceptionstid. En beräkning av konceptionstiden är nödvändig för att kunna begränsa antalet män som kan vara tänkbara som far i de fall kvinnan har haft sexuellt umgänge med flera män. En beräkning av konceptionstiden är också nödvändig för utredningen när ett barn har kommit till efter att en assisterad befruktning har ägt rum.
Det finns inga metoder som gör det möjligt att exakt bestämma tidpunkten för befruktningen. Utifrån en viss statistisk sannolikhet kan man ändå räkna fram ett tidsintervall inom vilket den har ägt rum. Beräkningen av konceptionstiden kan göras på olika sätt, utifrån olika uppgifter om graviditeten och fostret, med olika träffsäkerhet. Konceptionssnurran och datum-/viktberäknaren är två olika verktyg för att beräkna konceptionstid.
Enligt datum-/viktberäknaren kan konceptionstiden beräknas utifrån barnets vikt och längd vid födelsen.
Enligt konceptionssnurran beräknas konceptionstiden utifrån uppgifter om fostrets storlek från ultraljudsundersökning under graviditeten, som huvudets hjässmått (BPD, biparietal diameter) eller fostrets sitthöjd (CRL, crown-rump length).
En beräkning efter uppgifter från ultraljudsundersökning ger ett kortare tidsintervall för möjlig befruktning, medan en beräkning utifrån födelsevikt är osäkrare, kräver större säkerhetsmarginaler och därmed blir längre.
Uppdaterad senast