Så arbetar kommuner och regioner med föräldraskapsstöd i en hederskontext
För att få en aktuell bild av hur svenska kommuner och regioner arbetar med föräldraskapsstöd riktat till familjer i en hederskontext har MFoF låtit genomföra en enkätundersökning under hösten 2022.
Denna enkät är den första nationella kartläggningen av förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck där även föräldraskapsstöd ingår.
MFoF ska i sitt uppdrag att främja våldsförebyggande arbete genom stöd till föräldrar särskilt inriktat på familjer i en hederskontext, bland annat identifiera arbetssätt och metoder som används idag inom området. Som ett led i detta arbete gav MFoF Sweco i uppdrag att genomföra en enkätundersökning bland Sveriges kommuner och regioner under hösten 2022. Här följer resultatet samt myndighetens analys:
Sammanfattning och analys
Resultatet visar att:
- Av kommunerna har endast 21 procent uppgett att det finns beslut i organisationen om att verksamheten ska arbeta med föräldraskapsstöd vid hedersrelaterat våld och förtryck. I regionerna svarar 27 procent att det finns beslut om detta.
- 42 procent av både kommun och region uppger att de har en utbildningsplan för personalen kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck.
- De som anger i högst grad att de har rutiner för förebyggande arbete är gymnasieskolan.
Vi kan alltså konstatera att även om det görs mycket bra ute i regioner och kommuner så finns det fortfarande många saker att arbeta med:
- Trots att det finns lagar, föreskrifter och allmänna råd kring det våldsförebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck för såväl kommun som region när det finns misstanke och kännedom om våld visar denna undersökning på stora brister.
- 80 % av kommunerna och 100% av regionerna har angett att de inte har rutiner att följa upp ärenden som varit aktuella för hedersrelaterat våld och förtryck vilket givetvis inte är acceptabelt.
- Det förebyggande arbetet måste börja redan under barnets tidiga år. Arbetet med att förebygga samt upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck behöver utvecklas inom mödra- och barnhälsovården samt förskolan.
Nästa steg: Resultatskapande struktur
Vad krävs då för att kommuner och regioner ska arbeta strukturerat och systematiskt för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck?
Vi vet att det behövs kunskap inom området, rutiner och handlingsplaner som alla känner till och kan arbeta med samt samverkan för att hålla ihop arbetet mellan kommunens alla verksamheter som möter barn och unga samt deras föräldrar. Men att få till strukturen i detta kräver arbete och strävan att skapa ett långsiktigt och hållbart system som inte bygger på individer utan befintliga system där alla har barnets bästa för ögonen. Inledningsvis behövs resurser i form av ledning, beslut och tid för att arbeta fram strukturerna i det vardagliga arbetet men det kommer visa resultat relativt snabbt. Detta är också en samhällsekonomisk vinst på sikt, och ett nödvändigt arbete för att tillgodose barnets bästa enligt barnkonventionen.
I länkarna här intill hittar du dels kartläggningen i sin helhet, dels en länk till sidor som visar hur du kan komma igång/vidareutveckla ett strukturerat arbete med föräldraskapsstöd.
Ladda ner hela kartläggningen som PDF
Pdf, 5.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Så bygger du ett hållbart föräldraskapsstöd (MFoF)
Öppnas i nytt fönster.
Enkätsvar
Totalt har 220 kommuner svarat på enkäten som genomfördes av Sonder (Sweco) på uppdrag av MFoF. Antalet svar per kommun varierar beroende på hur många svar som har kommit in från kommunernas olika verksamheter. Stockholm, Göteborg och Karlstad var de kommuner som hade flest svarande verksamheter. Enkäten mailades till landets kommuner och riktades till chefer inom:
- Individ och familjeomsorg – Barn och unga
- Individ och familjeomsorg – LSS
- Förskola
- Grundskola
- Gymnasieskola
- Privat förskola
- Privat grundskola
- Privat gymnasieskola
Totalt inkom 591 svar från kommunala verksamheter. De som svarat från kommunerna är främst verksamma inom Individ och familjeomsorg – Barn och unga följt av kommunal grundskola och förskola. Eftersom endast 2 respondenter svarat från privatägd förskola har dessa uteslutits i analysen.
Av landets 21 regioner har 17 svarat på denna enkätundersökning. Enkäten mailades till regionernas samordnare och chefer inom hälsocentralernas generella verksamhet, samt till hälsocentralens mödravård och hälsocentralens barnhälsovård. Det är barnhälsovården som har högst svarsfrekvens i denna undersökning. Vid enkätundersökningen hösten 2022 var svarsfrekvensen bland regionerna låg och en analys av svaren var svår att göra. Därför gjordes ytterligare ett utskick av samma enkät under april 2023 och det är dessa svar som analyserats och redovisas här.
För att kunna arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver de yrkesverksamma som möter barn och unga samt deras föräldrar ha kunskap om vad hedersrelaterat våld och förtryck är samt vilka signaler som kan visa på att någon är utsatt för detta. I vårt arbete att inhämta information hur kommuner och regioner arbetar med detta är det tydligt att det görs insatser här och där men det saknas en helhetsbild samt struktur för utbildning, handledning, rutiner och uppföljning. Detta påverkar hur kedjan av insatser till barn och deras föräldrar kan erbjudas och hålla ihop.
Enkäten utgår från fem frågeområden:
- Beslut
- Förebyggande arbete
- Rutiner
- Samverkan
- Statistik och uppföljning
Beslut
Bland kommunernas respondenter har 21 procent uppgett att det finns beslut i organisationen om att verksamheten ska arbeta med föräldraskapsstöd vid hedersrelaterat våld och förtryck. I figuren nedan visas inom vilka områden beslut finns.
För regionernas del är det 43 procent som har uppgett att det finns beslut om att verksamheten ska arbeta aktivt med frågorna om hedersrelaterat våld och förtryck.
Respondenterna har svarat att beslutet innefattar till störst del samverkansformer och särskild kompetens (båda 38 procent). I stapeln annat inryms utbildning, rutiner och policys.
Förebyggande arbete
Det kan vara svårt att upptäcka om ett barn är utsatt för könsstympning, kontroll eller annan form av våld. Detsamma gäller när det finns risk för att barnet ska föras ut ur landet i syfte att giftas bort. Därför är det av stor vikt att yrkesverksamma som möter barn och unga samt familjer får kunskap och utbildning inom området så de kan ställa frågor och informera föräldrar på ett bra sätt. Rutiner för att uppmärksamma våldsutsatthet samt handlingsplan för hur gå vidare med ett ärende måste också finnas på plats.
Bland Sveriges kommuner och regioner har 42 % uppgett att det finns en utbildningsplan i deras verksamhet, som visar på hur de ska öka kunskapen inom hedersrelaterat våld och förtryck.
I MFoF:s kunskapsbank Öppnas i nytt fönster. finns webbutbildningar inom området som är tillgängliga att användas vid kunskapshöjande insatser.
Rutiner
Bland regionerna har 64 procent uppgett att de har skriftliga rutiner vad gäller stöd till personer vid hedersrelaterat våld och förtryck. Det stöd som i högst utsträckning erbjuds är föräldraskapsstöd som innefattar jämställdhet och/eller genusförändrande ansats (60 procent). Stödet innefattar exempelvis föräldragrupper och föräldragruppsmaterial.
Totalt har 59 procent bland de svarande kommunerna skriftliga rutiner för åtgärd vid misstanke eller kännedom om att ett barn är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Andelen är högst inom den kommunala gymnasieskolan (67 procent) och inom Individ och familjeomsorg – barn och unga (65 procent).
Regionerna och kommunerna har något olika fokus i arbetet vilket kan härledas till deras uppdrag och styrning av verksamheten. Regionerna har i högre utsträckning fokus på könsstympning medan kommunerna arbetar mer brett mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Enkätundersökningen visar tydligt att kommuner och regioner har bristfälliga rutiner för sitt våldsförebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Bland de svarande inom kommunerna är det gymnasieskolan som i högst utsträckning anger att de har rutiner för sitt våldsförebyggande arbete. MFoF skulle gärna se att det var förskolan som hade högst svarsfrekvens i denna fråga då det är viktigt att det förebyggande arbetet börjar under barnets tidiga år då också föräldrarna är i sin tidiga utveckling som förälder.
Samverkan
Det är viktigt att myndigheter och yrkesverksamma samverkar både internt och externt för att samordna olika insatser kring ett våldsutsatt barn. Aktörer som exempelvis socialtjänst, förskola, skola, polis samt hälso- och sjukvård behöver gemensamt verka för att insatskedjan kring familjen håller ihop och barnets bästa är vad alla verkar för.
Enkätundersökningen visar att i landets kommuner är det 41 procent som har skriftliga rutiner för samverkan kring hedersrelaterat våld och förtryck i deras kommun. Det finns relativt små skillnader mellan de olika verksamheterna.
De verksamheter som främst deltar i samverkan i kommunerna uppges vara socialtjänst, skola och polis. Respondenterna kunde även fylla i egna exempel. Här har man gett exempel på Barnahus (polisen), Kultur och fritidsverksamhet, Migrationsverket och ideella organisationer.
Totalt har 64 procent av regionerna angett att det finns skriftliga rutiner för samverkan kring hedersrelaterat våld och förtryck i deras region.
De verksamheter som främst deltar i samverkan uppges vara främst mödravård, socialtjänst, barnhälsovård och hälsocentral. Det är även dessa aktörer som i högst utsträckning uppges delta på samverkansmöten kring hedersrelaterat våld och förtryck.
Statistik och uppföljning
För att arbeta systematiskt med våldsförebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck är dokumentation och statistik viktigt samt uppföljning för att se vad det är som behöver stärkas och utvecklas.
Bland de svarande regionerna har 7 procent uppgett att de för statistik över ärenden där hedersrelaterat våld och förtryck är en del av problematiken och detsamma att de för statistik över insatser riktade till familjer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck.
Hela 93 procent av de svarande inom regionerna har uppgett att ärenden där hedersrelaterat våld och förtryck är en del av problematiken dokumenteras. Däremot är det ingen som svarar att de har skriftliga rutiner kring uppföljning av dessa ärenden
Totalt har 17 procent av de svarande kommunerna angett att de för statistik över ärenden där hedersrelaterat våld och förtryck är en del av problematiken. Andelen är högst för verksamheter inom Individ och familjeomsorg – Barn och unga, där 37 procent svarar att de för sådan typ av statistik. För övriga verksamheter är andelen relativt låg.
Av kommunernas respondenter har 20 procent svarat att det finns skriftliga rutiner för hur de ska följa upp ärenden som varit aktuella för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta finns i högst utsträckning inom kommunal gymnasieskola och grundskola (30 respektive 25 procent) och i lägst utsträckning inom Individ och familjeomsorg – LSS (5 procent). Med visst förbehåll kan detta vara ett resultat av att socialtjänsten inte alltid har lagligt stöd att följa upp avslutade ärenden om samtycke saknas.
Att följa upp hur rutiner och insatser efterlevs är mycket bristfälligt hos både kommuner och regioner visar denna enkätundersökning. 25 procent av kommunernas respondenter svarar att de har någon uppföljnings- och utvärderingsplan av hur rutiner och insatser efterlevs. De kommunala gymnasieskolorna har uppgett det i högst utsträckning (41 procent) följt av privatägda grundskolor (38 procent).
Endast 7 procent av regionernas respondenter uppger att de har någon uppföljning- och utvärderingsplan av rutiner och insatser vid hedersrelaterat våld och förtryck.
Kartläggningen i sin helhet
Uppdaterad senast