Lagar - föräldraskapsstöd i en hederskontext

14 kap. 1 § socialtjänstlag

Skyldighet till orosanmälan. Myndigheter och yrkesverksamma inom alla verksamheter som berör barn och unga, hälso- och sjukvård, socialtjänst, Kriminalvården, Polismyndigheten mfl. är skyldiga att anmäla kännedom eller misstanke om att ett barn far illa till socialnämnden.

Äktenskapstvång. Sedan 2014 är det förbjudet att tvinga eller utnyttja någons situation på så sätt att man får dem att ingå i ett äktenskap, oavsett om det är i Sverige eller i ett annat land. Även planerandet (stämpling) för ett sådant brott är kriminaliserat.

Barnäktenskapsbrott.

Sedan den 1 juli 2020 är tvång inte nödvändigt om äktenskapstvånget avser en person under 18 år. För detta brott räcker det att t.ex. vårdnadshavare bara tillåter äktenskapet för att brott ska föreligga. För detta brott spelar det heller ingen roll om det varit syftet att gifta bort en minderårig.

Vilseledande till äktenskapsresa. Det är även förbjudet att vilseleda en person att resa till ett annat land med syfte att personen ska utsättas för äktenskapstvång.

4 kap. 4 e § Brottsbalken

Hedersförtryck. Den första juni 2022 infördes ett brott som tar sikte på upprepade brottsliga gärningar riktade mot samma person. Lagrummet är tillämpligt om det finns ett hedersmotiv i handlingarna, om var och en av gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och om gärningarna har varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

4 kap. 10 § Brottsbalken

Stämpling till äktenskapstvång. Även planerandet för äktenskapsbrott är kriminaliserat.

29 kap. 2 § 10 p Brottsbalken

Hedersmotiv som grund för skärpt straff. Sedan den 1 juli 2020 ska ett brott begånget med hedersmotiv bedömas hårdare. Till skillnad från brottet hedersförtryck omfattar detta brott alla brottsliga gärningar och det är här tillräckligt med ett brott.

Könsstympning. Sedan 1982 är alla ingrepp i en kvinnas yttre könsorgan som utförs i syfte att stympa eller åstadkomma andra bestående förändringar, förbjudna i Sverige. Oavsett om kvinnan lämnat samtycke till ingreppet.

1 kap. 8 a § lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap. Sedan den 1 januari 2019 erkänns inte ett utländskt äktenskap förutsatt att det inte skulle vara möjligt att genomföra äktenskapet enligt svensk lag eller om äktenskapet ingåtts genom tvång. Det innebär även att polygama äktenskap inte erkänns i Sverige.

1-2 §§ lag (1988:688) om kontaktförbud

Kontaktförbud och utvidgat kontaktförbud. Om det finns risk för att en person kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda får kontaktförbud meddelas. Vid bedömningen av om det finns en sådan risk ska det särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid.

2 § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Tvångsvård pga bristnade omsorg. Det ska beslutas om tvångsvård i de situationer där det finns stor risk för att en ung persons hälsa eller utveckling skadas till följd av psykisk eller fysisk misshandel eller andra brister i omsorgen.

3 § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Tvångsvård pga den unges beteende. Det ska beslutas om tvångsvård när den unge riskerar hälsa och utvckling genom missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende.

31 a § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Utreseförbud. Sedan den 1 juli 2020 kan en person som under 18 år förbjudas att lämna Sverige om det finns stor risk för att syftet med resan är att personen ska ingå i äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Den första universella förklaringen om att det finns grundprinciper av odelbara rättigheter som gäller för alla och som världens stater gemensamt ska leva upp till. Förklaringen är en gemensam viljeyttring och ett moraliskt ställningstagande av världssamfundet, som dock inte är juridiskt bindande. Förklaringen utgör däremot utgångspunkten för många juridiskt bindande fördrag, konventioner och traktat. Förklaringen utgör grunden i det internationella arbetet med att övervaka de mänskliga rättigheterna i världens stater.

Convention on the eliminiation of all forms of discrimination against women (CEDAW)

Ratiferades av Sverige redan 1980. Konventionen kräver att staterna skyddar kvinnor mot allt slags våld, såväl på arbetsplatser, i familjen som i andra sammanhang. Den är också rättsligt bindande. Stater kan därmed hållas ansvariga för kränkningar av den.

Human rights, sexual orientation and gender identity

FN:s Människorättsråd har tagit fram en resolution som bland annat syftar till att skydda hbtq-personer från att bli utsatta för våld, trakasserier, diskriminering eller övergrepp på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

Declaration on the elimination of violence against women

Synliggör mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem. Där definieras våld mot kvinnor som varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller sannolikt kommer att resultera i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnan.

FN särskilt kopplat till heder

Working towards the elimination of crimes against women committed in the name of honour

Den första resolutionen (2001) som särskilt behandlar hedersrelaterat våld. Resolutionen fastslår att hedersrelaterat brott mot kvinnor är en kränkning av mänskliga rättigheter.

Intensifying global efforts for the elimination of female genital mutilations

Europarådet

Konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen)

Konventionen innebär bland annat ett fördömmande av alla former av våld mot kvinnor och att det är av avgörande betydelse att arbeta med med jämställdhet mellan män och kvinnor. Sverige ratificerade Istanbulkonventionen 2014 vilket innebär åtföljande skyldigheter att leva upp till konventionens krav om förebyggande åtgärder, skydd, lagföring och samordning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Barnkonventionen (relevanta artiklar)

Artikel 2

Förbud mot diskriminering

Artikel 6

Rätt till liv och utveckling

Artikel 16

Rätt till privat- och familjeliv

Artikel 19

Skydd mot våld

Artikel 24

Rätt till hälsa (konventionsstaterna är skyldiga att vidta åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa)

Artikel 28

Rätt till utbildning

Artikel 34

Skydd mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp

Artikel 35

Skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra bortförande, försäljning el handel med barn.

Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 18