Översikt av program och metoder för föräldraskapsstöd
Sök bland programmen och metoderna
Nedan finns möjlighet att söka i sammanställningen efter lämpliga program eller metoder, antingen genom fritextsökning eller filtrering utifrån ett urval egenskaper. Notera att det går att välja flera egenskaper under varje rubrik. Siffran i parentes säger hur många program det finns med den egenskapen tillsammans med andra eventuella egenskaper du redan valt. Notera att egenskaper som inte har några träffar baserat på redan gjorda val inte visas. Välj bort en egenskap genom att klicka på den igen.
Bakgrund och Syfte
MFoF är en statlig kunskapsmyndighet inom bland annat området föräldraskapsstöd. En del av uppdraget handlar om att sammanställa och tillgängliggöra kunskap för yrkesverksamma och beslutsfattare som arbetar med föräldraskapsstöd. Många av dessa aktörer efterfrågar mer stöd i att utveckla sitt föräldraskapsstödjande arbete och frågar efter vilka lämpliga program eller metoder för föräldraskapsstöd som finns tillgängliga i Sverige idag.
Ett föräldraskapsstödsprogram (eller metod) utgörs av en intervention med en tydlig programteori. Det har ett standardiserat, manualbaserat innehåll, baserat på teoretiska utgångspunkter som till exempel anknytningsteori eller social inlärningsteori och en terapeutisk grund som exempelvis kognitiv beteendeterapi.
Syftet med översikten av program och metoder är att lokala och regionala aktörer ska kunna göra informerade val kring vilken eller vilka program eller metoder som passar för deras målgrupper och i deras organisation.
Tillvägagångssätt
MFoF har gjort urvalet av program som enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser
Länk till annan webbplats. av social barn- och ungdomsvård användes i landets kommuner 2020. Sammanställningen baseras på information som har inhämtats från ägare och förvaltare av aktuella program/metoder i Sverige.
Återrapporteringarna av statsbidrag för stärkt föräldraskapsstöd 2023 och 2024 ger ingen indikation på att ytterligare program och metoder är frekvent använda. Inget program används av mer än fem kommuner/regioner så att de bör finnas med i översikten av program och metoder. I nuläget finns inga planer på att ta in nya program i översikten, men det är inte uteslutet i framtiden.
Under 2022 har översikten med program och metoder och dess sökfunktioner uppdaterats efter kontakt med ägare, förvaltare eller programansvariga för 30 program och metoder i Sverige. Sekundärdata i form av nordiska liksom amerikanska webbsidor, Socialstyrelsens Metodguide för socialt arbete, rapporter från SBU och Socialstyrelsen samt i viss mån primärstudier har väglett arbetet. Eva Eurenius, utredare vid MFoF har tagit fram underlagen, medan extern expert och granskare har varit Pia Enebrink, forskare vid Karolinska Institutet. Arbetet har även resulterat i förändringar i den sökbara filterfunktionen. En majoritet av programmen beskriver att de beaktar de viktiga komponenterna aktivt lyssnande, byggande av relationer, färdigheter för föräldrarna själva och gemensam lek, varför dessa inte längre finns med som en sökbar filterfunktion. Nya kriterier har tagits fram för att värdera programmens effekter.
Bedömning av effekter
Under rubrikerna svenska respektive internationella effektstudier har vi tagit med exempel på effektstudier publicerade i vetenskapliga tidskrifter eller i rapporter utan att göra anspråk på att vi hittat alla. Andra studier kan i viss mån finnas med, särskilt om det saknats effektstudier. I förekommande fall så har vi refererat till programmens internationella webbsida med referenser till vetenskapliga effektstudier. Huvudsakliga utfallsmått som vi granskat efter insats av föräldraskapsstödsprogram är: barnets mående och anknytningsmönster, föräldra-barnrelation, föräldraförmåga och föräldrars mående.
Bedömningen av programmens effekter är tänkt att ge en indikation på hur mycket etablerad forskning det finns för varje program. Vi har tagit intryck från de kriterier för empiriskt grundade psykologiska behandlingar som tagits fram av APA PsycNet (American Psychological Association)¹. Eftersom vi i stor utsträckning använt oss av andras sammanställningar gör vi inte anspråk på att följa APA helt. I framtida granskningar skulle primärstudier kring programmens och metodernas effekter på specifika utfallsmått behöva studeras mer ingående, särskilt för de program som hamnat i grupp 2 .
- Programmens effekter graderades utifrån de satta kriterierna till en av följande tre grupper:
1) Påvisad positiv effekt (minst 2 välgjorda RCT-studier av 2 oberoende forskare/forskargrupper)
2) Viss påvisad effekt (minst en välgjord studie eller flera av samma forskargrupp)
3) Otillräckligt påvisad effekt (utvärdering saknas, pågår eller planeras)
Effekter av universellt, selektivt och indikerat föräldraskapsstöd samt hälsoekonomiska effekter på en mer övergripande nivå finns att läsa mer om här:
Effekter av föräldraskapsstöd - Startsida (mfof.se) Länk till annan webbplats.
¹Chambless, D. L., & Hollon, S. D. (1998). Defining empirically supported therapies. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 66(1), 7–18. https://doi.org/10.1037/0022-006X.66.1.7
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Webbsidor som stöd för bedömning av programmens effekter
Nedan listas sammanställningar som använts i granskningen och som förekommer i rapporteringen av programmen och metoderna i den uppdaterade översikten.
Frågor & svar
Varför finns inte det program som vi använder med i översikten?
Den begränsning vi gjort kring urvalet av vilka program och metoder som ingick i sammanställningen är orsaken till att inte alla program och metoder som används finns med. Det fanns 36 program/metoder i svaren på följande fråga i Socialstyrelsens öppna jämförelser:
Vilka program/metoder inom social barn- och ungdomsvård användes i landets kommuner 2020? Alla 36 kontaktades för att inkluderas i översikten, varav 30 svarade.
De sex som initialt tillfrågades men inte finns med är: Älskade barn, PREP, Effekt (f.d. ÖPP), Familjeverkstan, Steg för steg och Småbarnsliv. En avgörande orsak är att de saknar aktiva förvaltare som är ansvariga för programmet/metoden. Ett program exkluderades (Funktionell familjeterapi, FFT) eftersom den i högre grad är en behandling/insats än ett preventivt program. FFT finns däremot beskrivet i Metodguide för socialt arbete: FFT (Funktionell familjeterapi) - Socialstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Ett program har tillkommit då det numera finns två olika småbarnsversioner av ABC: ABC 0-2 år som förvaltas av Stockholm stad och Lilla ABC för föräldrar med barn i åldern 1-2 år som förvaltas av Karolinska Institutet.
I och med att frågan var riktad till kommuner och socialtjänst är inte alla föräldraskapsstödprogram och metoder som bedrivs inom regioner lika väl representerade.
Vi skulle vilja lägga till programmet/metoden som vi använder, är det möjligt?
I nuläget har vi tyvärr ingen möjlighet att öppna upp översikten för fler program och metoder, men vi är medvetna om att det efterfrågas. Vi har stämt av frågan med vår referensgrupp forskare och de ser inga specifika program som saknas i nuläget. Däremot så utesluts det inte i framtiden.
Ska vi välja ett evidensbaserat internationellt program eller utveckla ett lokalt själva?
Beslutsfattare och yrkesverksamma måste ofta välja mellan att använda evidensbaserade program som utvecklats i andra länder eller de som utvecklats lokalt. Tvärtemot vad en kan tro verkar evidensbaserade föräldraskapsstödjande insatser för föräldrar med barn i åldern 3-10 år som utvecklats för ett specifikt nationellt eller kulturellt sammanhang vara minst lika effektiva när de överförs till länder som skiljer sig åt, både kulturellt och välfärdsmässigt. Resultaten av systematiska översiktsstudier visar att överförda och lokalt utvecklade föräldrainsatser inte skiljer sig åt i sin effektivitet när det gäller att minska beteendestörningar hos barn. Denna upptäckt var robust för olika typer av insatser och geografiska regioner i västländer. Det verkar alltså inte finnas några starka bevis för att insatser behöver omfattande anpassning vid överföring från ett land till ett annat, även om mer forskning behövs. Insatser bör därför väljas på grund av deras starka evidens, snarare än för att de har utvecklats lokalt för en specifik population.