Förälder som avlider

När en förälder som är omsorgsperson dör, innebär det en kris i familjen. En person som stått för kärlek, trygghet och omsorg finns inte längre kvar. Förändringen av förutsägbarheten och stabiliteten för barnet påverkas negativt. Barn som förlorat en eller båda föräldrarna har en större utsatthet och sårbarhet inom flera områden. Barnet har en ökad risk för psykiska problem på lång och kort sikt, ökad risk för fysisk ohälsa och en ökad dödlighetsrisk under uppväxten.

Förälder som tagit sitt liv

När en förälder avlider genom självmord aktualiseras ofta en stark skuldproblematik och självförebråelser som påverkar både vuxna och barn i familjen. Förlusten kan för barnet upplevas som tredubbel. De kan känna sig övergivna av såväl den förälder som valt att ta sitt liv, som den kvarvarande föräldern och eventuella syskon som blir upptagna av att hantera sorgen. Det är inte ovanligt att det uppstår familjehemligheter efter ett självmord, där vissa vet och andra inte, vilket bland annat påverkar barns och ungas sorgeprocess och deras möjlighet att tala med utomstående om såväl händelsen som hur de mår.

Barn och sorg

Barnets förståelse för död varierar i olika åldrar. Spädbarn har ett utvecklat känsloliv, vilket innebär att det är mycket lyhört för stämningsläget hos föräldrarna. Barnet känner av oro och djup förtvivlan och förändringar i den vardagliga tryggheten. Spädbarnet kan intellektuellt inte förstå vad som händer, men kan ha behov av att få en känslomässig förståelse genom kroppskontakt och med en förälder som med lugn stämma pratar om de känslor som kommer upp. Ibland kan föräldern behöva stöd av andra vuxna för att trygga barnet i en orolig situation. Barn kan uttrycka och bearbeta sin sorg genom exempelvis lek, medan andra barn som har svårt att ge uttryck för sorgen kan visa tecken på oro, sömnproblem och somatiska symptom. En del barn går tillfälligt tillbaka i sin utveckling. I takt med att barnet blir äldre kan de efterfråga allt mer detaljerad information. Med ålder stiger också barns förmåga att ta på sig ansvar för familjen, men även självklander där de kan ta på sig skuldkänslor för någons död och utveckla oro för sin egen framtid och hälsa.
Med stigande ålder blir vänner och andra viktiga personer utanför familjen av större betydelse för samtal och förtroende. Oavsett ålder behöver barnet information som är anpassad efter ålder och mognad och ofta vid upprepade tillfällen. Informationen behöver också vara konkret om vad som händer vid döden – det är bra att undvika uttryck som att föräldern exempelvis ”gått bort”.

Föräldraskapsstöd

Ett gott omhändertagande och adekvat stöd i ett tidigt skede kan ibland vara avgörande för hur barnet ska kunna hantera och bearbeta händelsen och de känslor den väcker. Den kvarvarande föräldern som förlorat sin livspartner kan drabbas hårt av sitt sorgearbete. Det kan innebära svårigheter att finnas till för att ge stöd till barnet och dess sorgearbete, svårigheter att klara av familjens rutiner, hushållet, socialt nätverk och stå kvar som den omsorgsgivande vuxne. Ekonomin kan förändras och försämras. Stöd i föräldraskapet kan därför vara nödvändigt, inte minst för att minska risken av att barnet tar på sig ansvaret för det praktiska och känslomässiga stödet.

Barn har allra bäst förutsättningar att hantera sina svårigheter efter att ha förlorat en förälder om de lever med en resursstark förälder som de har en god relation till, i en god livssituation, med öppen kommunikation inom familjen, med tillgång till stöd från såväl familjen som från vänner, skola och nätverk samt vid behov tillgång till professionell hjälp. En god föräldraförmåga från en förälder med god hälsa, förmåga till intoning, god kommunikationsförmåga och förmåga att ge stöd har stor betydelse för barns sorgeprocess, hälsa, utveckling, resiliens, stress och copingförmåga.

Hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården ska enligt lagen (2021:648 7 §) särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med:

1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,
2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,
3. har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar, eller
4. utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.

Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Socialtjänsten

Om barnet har två särskilt förordnade vårdnadshavare och den ena dör, blir den andra ensam vårdnadshavare. Om båda vårdnadshavarna dör, ska domstolen utse en eller två andra personer till särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 10 c § andra stycket FB). Frågor om ändring i vårdnaden för ett barn på grund av att de särskilt förordnade vårdnadshavarna dör prövas efter ansökan av socialnämnden (6 kap. 10 c § tredje stycket FB). Behörig domstol är rätten i den ort där barnet har sitt hemvist (6 kap. 17 § FB).

Socialnämnden ska även fastställa rutiner för hur barn ska tas om hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder har avlidit till följd av våld (3 kap. 6 § SOSFS 2014:4).

Syftet med bestämmelsen är att barnet ska få bästa möjliga omhändertagande i en traumatisk situation och för att barnet ska få adekvat hjälp att hantera traumat. I vissa fall har barn till och med bevittnat när föräldern blivit dödad. När en förälder avlider till följd av våld i nära relation finns det risk för att vuxna omkring barnet blir handlingsförlamade och handfallna, i stället för att ge barnet adekvat hjälp. Rutiner kan hjälpa till att tillgodose barnets behov av grundläggande omsorg och trygghet. Kommuner som inte har egen kompetens för att stödja barnet kan behöva upparbeta samarbete med annan aktör för att tillgodose barnets behov.