Adopterade är en grupp med särskilda behov
Varje adopterad är en egen individ och har sin egen historia men det finns erfarenheter som de allra flesta adopterade delar med andra inom gruppen.
Alla adopterade har upplevt tidiga uppbrott och separationer från sina första föräldrar/vårdare och de har tvingats byta språk och miljö. De flesta adopterade har en annan etnicitet än sin övriga familj. Detta benämns ibland som transrasial paradox.¹ Det är inte ovanligt att adopterade upplever känslor av utanförskap och identitetsproblem samt bär med sig erfarenheter av rasifiering och rasism.
¹The Transracial Adoption Paradox - PMC (nih.gov)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Många adopterade har en ökad känsligheten för separationer och förändringar. Att börja i förskola och skola är ett stort steg för barn och adopterade kan behöva extra stöd i samband med dessa förändringar.¹ Utöver separationskänslighet är det inte ovanligt att barn som adopteras har utvecklingsförseningar och/eller språksvårigheter.² För att adopterade ska få så goda förutsättningar som möjligt att klara förskola och skola behöver de först ha fått tillräckligt med tid att bygga en trygg anknytning till sina nya föräldrar.³
¹Ska jag vara här? (mfof.se)
Pdf, 1.3 MB.
Vid en adoption är det viktigt att adopterade och deras familjer får ett gott stöd under anknytningsprocessen. En trygg anknytning ger goda förutsättningar för en individ att kunna utforska och lära, känna tillit till andra samt att etablera och behålla relationer, både under barndomen men även som vuxen.¹²
Uppdaterad senast