Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

Äldre man i rullstol och en kvinna bakom, gåendes på en badstrand

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har valt att använda Socialstyrelsens definition som innebär att hedersrelaterat våld och förtryck

har sin grund i den strukturella maktobalansen mellan män och kvinnor i samhället
uppstår för att bevara eller återupprätta en persons eller en familjs, släkts eller annan liknande grupps heder
är en följd av att hedern ses som avhängig av individers handlande, t.ex. kvinnliga familjemedlemmars kyskhet och oskuld samt både deras faktiska och påstådda beteende i förhållande till sådana ideal
begås ofta kollektivt eller åtminstone kollektivt förankrat, och de utsattas familjemedlemmar/närstående har i regel en avgörande roll
riktar sig främst mot flickor och kvinnor, men även mot pojkar och män
kan drabba hbtqi-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning särskilt hårt

Hedersnormer kan ses i starkt patriarkala och traditionsbundna miljöer där familjens och kollektivets status och heder är avhängigt av att flickorna och kvinnorna uppvisar och har ett rykte om ett kyskt och anständigt beteende. Familjen, släkten och kollektivet ansvarar för att bestämma valet av äktenskapspartner. Individens rättigheter är underordnade det som anses vara bäst för familjen och släkten. Våldet är ofta planerat och utövas ofta av flera personer.

Familjemedlemmarnas heder är gemensam och alla är beroende av varandra. Detta bidrar även till att kvinnor och flickor utsätts för könsstympning samt barn- och tvångsäktenskap. På grund av konservativa föreställningar om kön och sexualitet kan det innebära ett starkt förtryck mot hbtqi-personer. Personer med funktionsvariationer är en extra sårbar grupp och kan utsättas för allvarliga konsekvenser i en hederskontextuell miljö.

Konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck kan förekomma i olika grad för olika personer. Redan i förskolan kan det finnas tecken, exempelvis att flickor och pojkar inte får leka eller vila tillsammans, föräldrar som bestämmer vem som får byta blöja på barnet eller att barnet måste ha på sig en viss klädsel som i sig kan begränsa den fria leken. Det kan även handla om söner som i tidig ålder har fått i uppdrag att kontrollera sin mammas kontakter med manlig personal. För äldre personer kan det även handla om begränsningar vad gäller klädval, socialt umgänge, sexualitet, val av utbildning och val av äktenskapspartner. För att kontrollera en individ används kontroll, hot om våld, olika former av våld till grovt våld och dödligt våld.

Vad säger lagen?

Under de senaste åren har en rad olika förändringar skett i svensk lagstiftning med syfte att stärka de utsattas möjligheter till skydd och hjälp. Sedan den 1 januari 2020 är Barnkonventionen svensk lag. Konventionen slår fast att alla barn har samma rätt att växa upp under trygga förhållanden, att utvecklas och att skyddas mot övergrepp och att utnyttjas.

Sedan den 1 juli 2020 finns en bestämmelse i 29 kap. 2 § p.10 BrB, av vilken det framgår att om ett motiv för ett brott har varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder ska det anses utgöra en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet. Bestämmelsen är ett resultat av regeringens utredning om det finns behov av starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv.

Genom formuleringen ”bevara eller återupprätta” omfattas dels de brott som begås för att motverka att hedern skadas eller förloras, och dels också brott som begås när hedern redan anses skadad eller förlorad.

Den 1 juni 2022 kompletterades lagstiftningen med hedersförtryck, som regleras i 4 kap 4 e § Brottsbalken (BrB). Brottet omfattar upprepade hedersrelaterade gärningar som exempelvis misshandel, olaga tvång eller ofredande mot en och samma person. Ett motiv för brottet ska vara att bevara eller återupprätta en persons, familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Det är också viktigt att var och en av gärningarna ska ha utgjort ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. Den som begår gärningarna behöver inte vara närstående till den utsatta. Detta brott kan ge fängelse i lägst ett år och högst i sex år.

Hbtqi

Familj och släktingar till hbtqi-personer kan utsätta både familjemedlemmen och deras partner för våld om relationen inte är accepterad.

Det förekommer att föräldrar och släktingar försöker återställa hedern genom omvändelseförsök om det upptäcks att en familjemedlem exempelvis är homosexuell. Omvändelseförsök syftar till att omvända en person att bli heterosexuell. Detta sker i Sverige eller utomlands och kan ske exempelvis genom en religiös ritual eller genom att tvinga någon att gifta sig med någon av det motsatta könet, något som innebär allvarliga kränkningar för den enskilde.

Intellektuell funktionsnedsättning

Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som befinner sig i en hederskontext är särskilt sårbara utifrån sin beroendeställning till den/dem som utövar våldet. Barn och ungdomar som dessutom har nära anhöriga som personliga assistenter och /eller god man riskerar att utsättas för ytterligare risker bland annat på grund av den beroendesituation de befinner sig i. En person som har en intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att förstå både sin egen utsatthet och konsekvenser av handlingar och det kan i vissa fall innebära att de luras till äktenskap. Det är relativt lika vanligt förekommande att män med intellektuell funktionsnedsättning utsätts för hedersrelaterat våld som för kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning.

Sociala investeringar är en lönsam satsning

Det hedersrelaterade våldet orsakar stora kostnader, såväl för samhället som för den enskilda. För samhället landar kostnaderna hos kommun, stat och region. På kort sikt kan dessa kostnader vara ”osynliga” då en stor del av det hedersrelaterade våldet syns först i vuxen ålder, även när ett barn har varit utsatt under hela sin uppväxt. Exempel på kostnader som det hedersrelaterade våldet ofta innebär är elevhälsoinsatser, orosanmälningar, BUP-insatser, sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har tillsammans med beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark skrivit en rapport med socioekonomiska analyser av hedersrelaterat våld och förtryck, ”Att synliggöra det osynliga”. Syftet med rapporten är bland annat att visa på den potentiella lönsamheten för samhället i stort och effekter för olika samhällsaktörer som sociala investeringar kan innebära.