HBTQ-familjer

Föräldrars behov av stöd kan se olika ut och förändras under barnets uppväxt beroende på många olika faktorer. Det kan bero på var barnet befinner sig i sin utveckling, händelser inom familjen, uppväxtmiljön och utvecklingen i samhället. Dagens familjer ser olika ut och många barn växer upp i andra typer av familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen, exempelvis stjärn- eller regnbågsfamiljer. Det är viktigt att samhället kan erbjuda olika former av stöd och likvärdigt bemötande till alla föräldrar under barnets hela uppväxt oberoende av föräldrarnas sexuella identitet, könsidentitet och könsuttryck. Stödet behöver inte endast erbjudas barnets rättsliga föräldrar. Det kan ges även till andra närstående vuxna personer som barnet betraktar som förälder eller som på annat sätt är viktiga vuxna för att främja barnets hälsa och utveckling.

Regeringens HBTQ-strategi

Regeringen vill värna rätten till integritet och frihet för den egna personen och familjen. Det ska gälla oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Att bli förälder är för många människor en viktig del av livet. Genom de förändringar som har skett inom familjerätten, är det i dag främst frågor som rör föräldraskap och möjligheterna att bli förälder som är aktuella. Familjer kan se ut på många olika sätt.

Möjligheten till föräldraskap

För personer som lever i samkönade relationer, i synnerhet män, och för personer som ändrat könstillhörighet är möjligheterna att bli föräldrar i många fall begränsade. Vissa har barn tillsammans med ett annat samkönat par eller tillsammans med en ensamstående. Det finns dock personer som, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, av olika anledningar har svårigheter att få barn. För en del personer som önskar få barn kan adoption eller assisterad befruktning vara lösningen på att få barn. Samkönade par har sedan 2003 haft möjlighet att bli adoptivföräldrar.

Stöd under graviditeten och småbarnstiden

Tilliten till sjukvården är ofta lägre bland hbtq-personer på grund av risken för dåligt bemötande från vårdpersonal och på grund av tidigare negativa erfarenheter av andra människors fördomar och okunskap.

Ett exempel på verktyg är En förälder blir till som syftar till att alla familjer ska känna sig välkomna och trygga när de besöker verksamheter. Det kan användas av personal inom till exempel mödra- och barnhälsovården.

”Regnbågsfamiljer i väntan” är ett nationellt projekt för att möta hbtqi-personers specifika behov under graviditet och tidigt föräldraskap. Syftet att öka förutsättningarna för en mer inkluderande graviditetsvård. Inom projektet kommer RFSL¹ att hålla olika former av barnmorskeledda föräldragrupper för hbtqi-personer² under graviditeten och ta fram en rad inkluderande filmer om att vänta barn och bli förälder som kan visas på föräldraförberedande utbildningar eller föreläsningar för blivande föräldrar oavsett familjekonstellation. Även olika typer av kunskapsstöd kommer att produceras riktade till yrkesverksamma i vårdkedjan kring graviditet och förlossning.

Att tillhöra en minoritetsgrupp och känna sig utsatt eller vara beredd på att bli utsatt eller ifrågasatt leder för många till en psykosocial stress, vilket inom forskning brukar kallas för minoritetsstress. I samhället finns starka normer kring kön och sexualitet, som gör att hbtqi-personer osynliggörs och exkluderas, men också utsätts för fördomar, okunskap, hat, trakasserier och våld. Denna förförståelse är viktigt att ha med sig i stödet till hbtqi-föräldrar.

¹RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter.

²HBTQI, är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner.