Stöd före, under och efter adoption

Speciella omständigheter i adoptivbarnens och adoptivföräldrarnas historia och omständigheter vid deras möte och första tid tillsammans gör att tillgång till professionellt stöd efter adoptionen är nödvändig.

Adopterades svårigheter kan bli synliga inom områdena fysisk utveckling och övrig hälsa, känslomässig utveckling, språkutveckling, kognitiv utveckling, lärande i skola, social integrering, beteendeproblematik, identitetsutveckling och behov av ursprungssökning.

Barnens behov kan väcka känslor hos föräldrar som de i sin tur kan behöva stöd för att bearbeta. Adoptivföräldrar kan behöva professionellt stöd för att bearbeta känslor av utanförskap, anknytningssvårigheter, föräldraskapsstrategier, förväntningar och identitetsfrågor.

Det är vanligt att adoptivfamiljer också har särskilda behov utöver de enskilda behoven hos dess medlemmar. Dessa behov kan bestå av frågor kring likheter och olikheter med andra familjer, syskonrelationer mellan adopterade och biologiska barn och relationer till släkt och socialt nätverk. Behoven varierar över tid och skapar olika utmaningar i olika faser av familjens utveckling.

Adoptionen har betydelse för den adopterade genom hela livet, och särskilda adoptionsrelaterade behov kan uppstå när som helst. Det är därför viktigt att kunskap om adoption och adoptionsspecifika behov finns hos de aktörer i samhället som professionellt möter adopterade, till exempel socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård.
Sverige har ratificerat den så kallade Haag-konventionen om internationell adoption (The Hague Convention on the Protection of Children and Co-operation in Respect of Intercountry Adoption of 1993). Denna internationella konvention förbinder Sverige som stat att uppfylla dess innehåll, och den beskriver i artikel 9c att de länder som anslutit sig till konventionen ska utveckla och erbjuda stöd efter adoptionen.

Läs hela konventionstexten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.