Vilket stöd kan erbjudas?

En domstolsprocess är begränsad när det gäller möjligheterna att möta barns och föräldrars behov av olika sorters hjälp- och stödinsatser. Det är av den anledningen angeläget att kommuner ger föräldrar som överväger en tvist i domstol, information om vilka insatser som finns tillgängliga inom den egna kommunen och regionen för denna målgrupp.

Föräldrar behöver också få information om i vilka situationer det kan vara lämpligt att erbjuda dessa insatser och även vilka utvärderingar av effekter som finns av insatsen. Informationen som lämnas till föräldrar ska särskilt innehålla insatser vid våld eller hot i en nära relation samt hur misstankar om våld och hot i en nära relation kan hanteras.

Separationen en känslosam och svår process

Alla skilsmässor och separationer skiljer sig givetvis åt men för de flesta föräldrar är separationen en känslomässig och svår process – såväl inom individerna som i relationen mellan dem. En del föräldrar som separera har under en lång tid haft konflikter och svårigheter. Kanske har de försökt hitta lösningar på problemen utan att lyckas och kanske har de sedan tillsammans bestämt att en skilsmässa eller en separation är den bästa lösningen. I andra förhållanden kommer separationen plötsligt för en av parterna. Starka och svåra känslor kan väckas hos den part som inte är förberedd, särskilt om den andre föräldern träffat en ny partner.Förutom de känslor som aktualiseras i den aktuella situationen kan separationen väcka obearbetade känslor från tidigare händelser i livet. Dessa känslor kan försvåra den nuvarande krisbearbetningen. Den förälder som haft en otrygg barndom kan få det svårare att klara av en separation än den förälder som levt i trygghet.

När föräldrar tvistar är våld vanligt förekommande

I Jämställdmyndighetens kartläggning, ”Uppgifter om våld”, förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp mot förälder eller partner eller barn i 64 procent av mål om vårdnad, boende och umgänge. Det framgår tydligt att i mål där föräldrar tvistar om vårdnad, boende, umgänge så är uppgifter om våld eller andra övergrepp vanligt förekommande och utgör inget undantag. Resultatet från omnämnda kartläggning visar på högre förekomst än tidigare genomgångar som skett inom ramen för offentliga utredningar och som visat på att uppgifter om våld framkommer i minst en tredjedel av målen. I en svensk studie framkommer uppgifter om att förekomst av våld kan vara så hög som runt hälften av dessa mål. I andra studier har omfattningen av uppgifter om våld och övergrepp i familjerättsliga mål i domstol uppskattats till mellan 50 och 60 procent.

Barn som lever i familjer med våld

Barn som lever i familjer där våld ingår i vardagen far mycket illa. Vart tionde barn har någon gång sett eller hört en förälder – oftast mamma – bli slagen.

I Jämställdhetsmyndighetens kartläggning framkommer vidare att uppgifter om våld eller andra övergrepp mot barn åberopas i högre utsträckning i de mål där ett eller flera barn har en funktionsnedsättning. Det förefaller gå i samma linje som tidigare studier som visat att barn med funktionsnedsättningar har en ökad risk att utsättas för våld.

Kommunal familjerådgivning för par och familjer för bearbetning av samlevnadskonflikter

Enligt 5 kap. 3 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL avses med familjerådgivning, en verksamhet som består i samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Enligt 5 kap. 3 § andra stycket SoL ska en kommun sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas dem som begär det. Familjerådgivningens uppgift är bland annat att genom samtal medverka till att bearbeta samlevnadsproblem och konflikter i familjerelationer. Samlevnadsbegreppet används ofta om parförhållanden, men inom familjerådgivning ska begreppet också kunna omfatta vidare familjerelationer. Kortsiktiga effekter kan vara bättre mående, lägre konfliktnivå eller högre grad av upplevt samförstånd. Långsiktiga effekter kan vara förbättrade uppväxtvillkor för barn eller minskat behov av andra samhällsinsatser.

Samarbetssamtal för föräldrar att nå enighet

Frågan om föräldrars möjlighet att genom kommunens samarbetssamtal få hjälp att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge regleras i 5 kap. 3 första stycket 1 § SoL. Samarbetssamtalen har även till syfte att föräldrarna ska nå enighet i frågor som gäller barnets försörjning. Samarbetssamtal kan begäras av föräldrar men även domstolen kan uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse ordna samtal vilket framgår av 6 kap. 18 § föräldrabalken, FB.

Under 1970-talet startade flera kommuner olika försök att genom samtal hjälpa föräldrar som separerat att komma överens i frågor om det fortsatta föräldraansvaret. Det var ett försök att undvika långa domstolsprocesser som inte sällan ledde till konflikter och svårigheter för föräldrarna att samarbeta om barnen. Forskare hade sett att föräldrar behövde hjälp att bearbeta den kris de hamnade i vid separationen och att barnen kunde påverkas negativt om föräldrarna var i fortsatt konflikt. 1991 blev det, som tidigare nämnts, obligatoriskt för samtliga kommuner att kunna erbjuda föräldrar samarbetssamtal i syfte att under sakkunnig ledning nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Samarbetssamtal hjälper en stor grupp föräldrar att nå samförståndslösningar och domstolsprocesser undviks men många föräldrar ser ett behov av ytterligare stöd för både sig och barnet.

Socialnämndens ansvar för tillgång till insatser

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän (2 kap.1 § SoL).

Socialnämnden ansvarar för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och vårdnadshavares olika behov. För barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om öppna insatser även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det (3 kap. 6 a § SoL).

Kontaktperson eller kontaktfamilj

Socialnämnden får utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj (kontaktfamilj) med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det (3 kap. 6 b § första stycket SoL).

Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende, får nämnden utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får en sådan kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får en särskilt kvalificerad kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det. (3 kap. 6 b § andra stycket SoL)

Föräldraskapsstöd

Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Det kan handla om att ge föräldrar kunskap om barnets rättigheter, hälsa och utveckling, att stärka föräldrars relation till varandra eller deras sociala nätverk. MFoF publicerar en sammanställning av tillgängliga program och metoder i Sverige. Urvalet är gjort av program som enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård användes i Sveriges kommuner året 2020.

Stöd för föräldrar i familjerättsliga konflikter

Barn i föräldrars fokus (BiFF) riktar sig till föräldrar som befinner sig i familjerättsliga konflikter är en metod vars syfte är att synliggöra barnets situation och behov vid en familjerättslig konflikt. Utgångspunkten är FN:s barnkonvention. Metodens innehåll bygger på anknytnings- och kommunikationsteorier. Uppföljning av föräldrarnas upplevelse av utbildningen och resultat genomförs efter varje avslutad gruppträff.

Identifierade behov

Få kommuner och regioner har utvecklade system och strukturer för att följa upp och mäta sitt arbete med föräldraskapsstöd. Många upplever detta som en svår utmaning. MFoF har inlett ett samarbete med Research Institute of Sweden, RISE, för att ta fram och visa på enkla verktyg, indikatorer som kan användas för att kunna följa upp och mäta insatserna över tid.

Resultat från genomförda studier avseende metoden BiFF visar att föräldrar upplever en ökad förståelse för deras barns behov vid familjerättsliga konflikter. Metoden har utvärderats men omnämns inte i en metaanalys eller systematisk översikt. Metoden har inte utvärderats i en randomiserad kontrollerad studie (RCT).

Socialnämnden ska särskilt beakta kvinnor som är eller har varit utsatta för våld i nära relation

Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. (5 kap. 11 § andra stycket SoL). Denna bestämmelse lyfter särskilt fram brottsoffer, våldsutsatta kvinnor och barn som utsatts för brott. Bestämmelsen klargör även att barn, som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående, är brottsoffer (5 kap. 11 § fjärde stycket SoL).

Nedan följer exempel på skydd, stöd och hjälp enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.

Socialnämnden ska erbjuda våldsutsatta vuxna och personer under 18 år som utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner eller personer under 18 år som utsatts för hedersrelaterat våld insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behov av skydd, stöd och hjälp.

Socialnämnden bör kunna erbjuda stöd och hjälp i form av bland annat information och råd, stödsamtal, hjälp att ordna stadigvarande boende, stöd i föräldraskap, förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer, och hjälp vid kontakt med hälso-och sjukvården och andra myndigheter t.ex. Polisen och Skatteverket.

Socialnämnden bör ha beredskap att kunna handlägga ärenden om ekonomiskt bistånd som gäller en våldsutsatt som är akut.

Identifierade brister i arbetet med våldsutsatta

I en granskning av 14 kommuner saknas mål och kartläggning av arbetet med våldsutsatta. Förhandsbedömningar och utredningar har visat på varierande kvalitet och även brister. Flera nämnder saknar tillräckligt med personal samtidigt som befintlig personal ibland saknar nödvändig kompetens.

Socialnämnden ska särskilt beakta barn som bevittnat våld eller andra övergrepp

Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver (5 kap.11 § tredje stycket SoL).

Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. (5 kap. 11 § fjärde stycket SoL)

Socialtjänstens centrala roll vad gäller skyldighet att ge insatser till barn som upplever våld handlar både om att upptäcka utsatta barn, utreda barnens situation, skydda dem och att förhindra att de utsätts igen, och om insatser för att begränsa skada, det vill säga motverka våldets negativa effekter på kortare eller längre sikt. Det handlar också om att bedöma vilken typ av stöd eller behandling som kan behövas för att förbättra föräldrars omsorgsförmåga i samband med våld.

Exempel på skydd, stöd och hjälp enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.

Om ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld behöver stöd och hjälp med anledning av våldet, akut eller på kort eller lång sikt, ska socialnämnden erbjuda barnet insatser med utgångspunkter i dess olika behov av:

1. skydd,
2. råd och stöd och
3. vård och behandling.

Definition av våld mot barn

FN:s barnrättskommitté tillämpar en vid definition av våld som innefattar alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försummelse, misshandel eller utnyttjande, däribland sexuella övergrepp. Våld mot barn kan delas upp i olika kategorier. Samma barn drabbas ofta av olika former av våld vilket kan innebära att de olika kategorierna överlappar varandra. Ett barn som växer upp med en våldsam förälder kan utsättas för fysiskt våld, kränkningar och hot och dessutom tvingas bevittna våld mot andra familjemedlemmar. Ett barn som utsätts för våld i hemmet löper dessutom större risk att utsättas för våld utanför familjen. Våld mot barn kan ha en förödande effekt på utvecklingen, på lång och kort sikt. Alla barn som utsätts för våld påverkas och reagerar, men alla utvecklar inte symtom eller svårigheter. Att vara utsatt för våld vid många tillfällen eller att vara utsatt för många olika våldshändelser ökar risken för att barn ska utveckla en mängd olika svårigheter och symtom. Många barn i Sverige har erfarenheter av att utsättas för våld. Andra barn växer upp nästan helt skyddade från våld.

Modell för barn som upplevt våld i sin familj
Trappan är en modell för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj. Den utvecklades av Rädda Barnen i slutet av 1990-talet. Samtalen med barn utgör en del av socialtjänstens och organisationers större arbete med våldsutsatta familjer.

Identifierade behov
Några av de verksamheter som arbetar med Trappanmodellen ingår i en nationell utvärdering av stödinsatser till barn som bevittnat våld mot mamman. Utvärderingen är en observationsstudie som jämför flera typer av verksamheter med varandra. Verksamheterna skiljer sig åt på flera sätt och de som arbetar med Trappanmodellen har även använt andra arbetssätt parallellt. Sammantaget gör detta att det blir svårt att säga något om insatsens enskilda effekter.

Trappanmodellen i Uppsala har utvärderats av Örebro universitet i en okontrollerad en gruppsstudie s.k. single-group.

Upplysningstjänsten på SBU har inte funnit några systematiska översikter eller kontrollerade studier som publicerats i vetenskapliga tidskrifter där effekter av samtal enligt Trappanmodellen har studerats. Det saknas därför evidens för metoden. Det betyder inte att insatsen saknar effekt utan att det inte finns studier som ger ett tillräckligt starkt vetenskapligt underlag för att göra en bedömning.

Endast ett fåtal insatser riktade till familjer där det förekommer våld och försummelse av barn har undersökts i forskningsstudier som gör det möjligt att bedöma effekterna av insatserna. Bättre kunskap om insatsernas effekter skulle ge förutsättningar för att färre barn utsätts för våld och försummelse.

Insats för våldsutövare
Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. När socialnämnden fullgör uppgiften ska nämnden särskilt beakta säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp och dennes närstående (5 kap.11 a § SoL).

Området insatser för våldsutövare är fortfarande i stark utveckling och nya lovande resultat publiceras löpande. Det har exempelvis på senare år gjorts olika försök att förbättra insatsernas effekter bland annat genom en tydligare anpassning till enskilda män.

Det finns exempelvis nio metoder inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens behandlingsarbete med våldsutövare i nära relationer med visst vetenskapligt stöd och metoder som används i Sverige utan sådant stöd som har flera likheter.

Vanliga inslag är:

• allmän kunskapsförmedling om våld i nära relationer och psykiska och interpersonella processer
• detaljerad analys av individens eget våldsbeteende och vad som framkallar det träning av färdigheter att hantera tankar och känslor som leder till våld och att kommunicera i en nära relation

Identifierade behov

Det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd i forskningslitteraturen för att någon behandlingsmetod ska kunna rekommenderas som den som i första hand bör användas.

Det är angeläget att få fler våldsutövare att söka behandling. Ett medel kan vara att använda lågtröskelmetoder i verksamheter som primärvård, familjerådgivning och ungdomsmottagningar.

Många våldsutsatta kvinnor som söker stöd och skydd hos socialtjänsten har utsatts inte bara för fysiskt våld utan också för omfattande kontroll och förtryck som inskränker deras frihet och livsutrymme. Våldsutövare med sådant beteende söker sällan frivillig behandling, och det är oklart om beteendet påverkas av någon av de redovisade behandlingsmetoderna. Socialstyrelsen kommer att låta experter bedöma behovet av att utveckla nya metoder för denna typ av våld och förtryck.

Hedersrelaterat våld och förtryck skiljer sig från våld i nära relationer bland annat genom att det ofta utövas av flera personer och har stöd i gruppens normsystem. Olika former av familjearbete har utvecklats för att arbeta med utövare av hedersvåld. Det är angeläget att den formen av familjearbete följs upp och utvärderas. Det är av yttersta vikt att familjearbetet inte har familjeåterförening som överordnat mål utan de utsattas säkerhet och välmående. Arbetet måste också utföras av personal med god kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck.

Deatta kapitel beskriver endast ett axplock av alla de olika insatser som tillhandahålls av kommuner och regioner. Insatserna uppfattas oftast som välfungerande och många interventionsmodeller är också under uppbyggnad. Även om insatser utvärderats lokalt eller nationellt finns ett stort behov av nationella indikatorer och uppföljningar.

Mot bakgrund av det finns många olika insatser och bland annat avsaknad av tillräckligt vetenskapligt stöd i forskningslitteraturen för att någon behandlingsmetod ska kunna rekommenderas som den som i första hand bör användas när det gäller insatser till våldsutövare, att formen av familjearbete avseende hedersrelaterat våld följs upp och utvärderas, ett fåtal insatser riktade till familjer där det förekommer våld och försummelse av barn har undersökts i forskningsstudier som gör det möjligt att bedöma effekterna av insatserna och att gå kommuner och regioner har utvecklade system och strukturer för att följa upp och mäta sitt arbete med föräldraskapsstöd bedöms en nationell beskrivning inom ramen för informationssamtal inte vara hjälpsam.

Varje kommun behöver därför ansvara för sin egen beskrivning av olika hjälp- och stödinsatser som kan finnas tillgängliga och i vilka situationer som kan vara lämpligt att erbjuda dessa. Beskrivningen behöver särskilt uppmärksamma insatser vid våld eller hot i en nära relation och hur misstanke om våld och hot i en nära relation kan hanteras.

För en likvärdig form av beskrivning av respektive kommun och regions hjälp- och stödinsatser föreslås MFoFs webbaserade sammanställning av program och metoder för föräldraskapsstöd användas som stöd. Sammanställningen består av tillgängliga program och metoder i Sverige.

• Program/Metod
• Målgrupp
• Utformning av programmet
• Nivå på programmet
• Komponenter
• Vilka kan använda sig av programmet?
• Uppföljningar och utvärderingar
• Svenska studier gjorda på programmet
• Ägare, kostnad, kontaktuppgifter och webbplats

Du hittar sidan med program och metoder för föräldraskapsstöd här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.