Information om lagändringar

Ett ställföreträdarskap att lita på - vad innebär lagändringarna som trädde i kraft den 1 juli 2026?

Den 1 juli 2026 trädde flera förändringar i kraft på ställföreträdarområdet. Syftet med lagändringarna är att stärka den enskildes ställning, höja ställföreträdarverksamhetens kvalitet och skapa bättre möjlighet för att rekrytera och behålla kompetenta ställföreträdare. Lagändringarna bygger på regeringens proposition 2025/26:92, Ett ställföreträdarskap att lita på.

Nedan följer en översikt av några av de mest centrala förändringarna. För frågor och svar om bland annat hur pågående uppdrag påverkas. Se i menyn under Frågor och svar.

Tydligare ramar för ställföreträdarens uppdrag

Begreppen bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person i 11 kap. 4 § och 12 kap. 2 § föräldrabalken ersätts med ekonomiska och personliga angelägenheter.

Av förarbetena framgår att begreppsförändringen inte innebär någon ändring när det gäller vad den enskilde ska behöva hjälp med för att ett godmanskap ska anordnas. Med ekonomiska angelägenheter avses det som tidigare benämndes förvalta egendom och med personliga angelägenheter det som tidigare benämndes sörja för person. Någon direkt motsvarighet till uttrycket bevaka rätt finns inte utan behovet av få hjälp med att bevaka sin rätt är i stället något som ingår i den enskildes behov av hjälp med personliga eller ekonomiska angelägenheter (prop. 2025/26:92 s. 136).

En ökad beslutanderätt för överförmyndaren

Överförmyndaren ges rätt att besluta om att anordna, ändra och upphäva godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken i ärenden som inte är tvistiga. Detta följer av den nya 11 kap. 4 a § FB.

Ett ärende anses tvistigt om någon av de personer som anges i 11 kap. 4 a § andra stycket föräldrabalken motsätter sig åtgärden eller om överförmyndaren bedömer att godmanskap inte bör anordnas. I sådana fall ska ärendet överlämnas till domstolen.

Bedömningen av om ett ärende är tvistigt ska göras utifrån de yttranden och den utredning som har hämtats in enligt 11 kap. 16-17 §§ föräldrabalken (prop. 2025/26:92 s. 138).

Som exempel på när ett ärende inte är tvistigt anges i förarbetena:

• När det endast har kommit in en invändning som avser vem som bör förordnas till god man.
• När det enda skälet att överlämna ärendet är att den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening hämtas in eller att någon av de andra berörda parterna inte har yttrat sig.

Som exempel på när ett ärende är tvistigt anges i förarbetena:

• När den enskildes tillstånd inte hindrar att hans eller hennes mening hämtas in och han eller hon motsätter sig att ett godmanskap anordnas.
• När någon annan av de berörda parterna motsätter sig att ett godmanskap anordnas.
• När överförmyndaren själv bedömer att ett godmanskap inte bör anordnas, men den enskilde eller någon annan av de berörda parterna har en annan uppfattning.

Om frågan om att anordna ett godmanskap inte längre är aktuell, till exempel för att den enskilde har tagit tillbaka sitt samtycke eller ingen längre anser att ett godmanskap bör anordnas, bör överförmyndaren enligt förarbetena avskriva ärendet istället för att lämna det till domstolen för prövning (prop. 2025/26:92 s. 138).

Den ovan beskrivna beslutsordningen gäller också för ärenden om upphörande respektive ändring av godmanskap enligt 11 kap. 19 b § och 11 kap. 23 § andra stycket föräldrabalken.

Ny bestämmelse om anställda ställföreträdare

Det införs en bestämmelse om att en anställd ställföreträdare får förordnas om det finns särskilda skäl (11 kap. 12 a § föräldrabalken). Av prop. 2025/26:92 s. 139 framgår att bedömningen av särskilda skäl får göras i det enskilda fallet. Kravet på särskilda skäl indikerar att förordnande av en sådan person ska ske med viss försiktighet.

Som exempel anges i propositionen:

• Att uppdraget förväntas bli så komplicerat att det inte finns någon annan ställföreträdare med de särskilda kvalifikationer som uppdraget kräver.
• Att det, trots ansträngningar, inte går att hitta en annan ställföreträdare som vill eller kan ta sig an uppdraget. Skälen till svårigheten att hitta en ställföreträdare saknar i denna situation avgörande betydelse. Det kan handla om orsaker kopplade till uppdragets innehåll, till den enskildes personliga egenskaper eller undantagsvis till att det är allmänt svårt att i en kommun attrahera lämpliga ställföreträdare.

Stärkt fokus på den enskildes ställning

Flertalet lagändringar genomförs i syfte att stärka den enskildes ställning. Nedan följer ett urval av dessa:

• Ett godmanskap ska inte anordnas om den enskilde kan antas få sitt hjälpbehov tillgodosett på ett mindre ingripande sätt (11 kap. 4 § föräldrabalken).
• Ett godmanskap ska upphöra om den enskilde inte samtycker till godmanskapet (11 kap. 19 § föräldrabalken).
• Förmyndare, gode män och förvaltare ska beakta den enskildes vilja eller förmodade inställning när uppdraget utförs (12 kap. 3 § föräldrabalken).
• Den enskildes medel ska i skälig omfattning användas för hans eller hennes välbefinnande (12 kap. 4 § föräldrabalken).
• Gode män och förvaltare ska löpande hålla den enskilde informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. Detsamma gäller förordnade förmyndare om den omyndige har fyllt 16 år (12 kap. 7 a § föräldrabalken).
• Vid tillsynen ska överförmyndaren se till att den enskildes tillgångar i skälig omfattning använts för hans eller hennes välbefinnande. Överförmyndaren ska också se till att ställföreträdaren utövar sitt uppdrag i enlighet med den enskildes bästa (16 kap. 1 § föräldrabalken).

Stärkt skydd för uppgifter om den enskilde

Som huvudregel har den enskilde och dennes make eller sambo och närmaste släktingar rätt att ta del av de handlingar som rör ställföreträdarskapet och som förvaras hos överförmyndaren. Överförmyndaren ges rätt att inskränka denna rätt om det med hänsyn till den enskildes intresse finns särskilda skäl mot att en sådan person tar del av handlingen (16 kap. 7 § föräldrabalken).

Av prop. 2025/26:92 s. 160 framgår att sådana skäl exempelvis kan finnas om ett utlämnande skulle riskera att medföra skada för den enskilde eller om den anhörige har ekonomiska eller andra intressen som går emot den enskildes. Ett beslut om att neka utlämnande ska föregås av en bedömning i det enskilda fallet. Allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess ska lämnas ut.

Av förarbetena framgår att den enskildes uppfattning är viktig, men inte avgörande, för bedömningen. Om den enskilde inte har något emot att en anhörig tar del av en handling är utrymmet för att neka utlämnandet begränsat. Överförmyndaren behöver dock bedöma om den enskildes inställning i frågan har lämnats frivilligt. Om den enskilde däremot motsätter sig ett utlämnande, eller om ett informerat samtycke inte kan inhämtas, får överförmyndaren göra en mer ingående prövning av om det finns särskilda skäl att neka ett utlämnande. Prövningen kan normalt göras med ledning av de uppgifter som finns tillgängliga i akten (prop. 2025/26:92 s. 160).

Tydligare krav på ställföreträdarens redovisning

Utöver skyldigheten att lämna årsräkning och sluträkning ska förordnade förmyndare, gode män och förvaltare lämna en årsberättelse till överförmyndaren före den 1 mars varje år. Om uppdraget har upphört ska den avgående ställföreträdaren inom en månad lämna en slutberättelse (12 kap. 9 a § föräldrabalken). De nya bestämmelserna om års- och slutberättelse ska inte tillämpas för tiden före den 1 juli 2026.

Av prop. 2025/26:92 s. 153 framgår att ställföreträdaren i årsberättelsen ska redogöra för hela uppdraget, det vill säga hur både de ekonomiska och de personliga angelägenheterna har tagits om hand vid ett fullständigt godmanskap eller förvaltarskap. Även kontakterna med den enskilde ska redovisas och hur ställföreträdaren har uppfyllt sina skyldigheter gentemot honom eller henne. En ställföreträdare som enbart är utsedd att ta hand om den enskildes personliga angelägenheter, och därmed inte är skyldig att ge in en årsräkning, ska ändå lämna en årsberättelse. Slutberättelsen ska innehålla motsvarande uppgifter som årsberättelsen.

Vidare upphör möjligheten för överförmyndaren att befria en ställföreträdare från skyldigheten att lämna årsräkning eller sluträkning (14 kap. 19 § föräldrabalken). Paragrafen ändras också så att det inte längre krävs särskilda skäl för ett beslut om att en årsräkning eller sluträkning ska få lämnas i förenklad form. Ett beslut om redovisning i förenklad form kan i stället meddelas om det bedöms tillräckligt med hänsyn till den enskildes förhållanden, tillgångarnas art eller värde eller omständigheterna i övrigt (prop. 2025/26:92 s. 156 f.).

Även om möjligheten till befrielse från skyldigheten att lämna årsräkning eller sluträkning har tagits bort enligt 14 kap. 19 § föräldrabalken, kvarstår möjligheten i vissa andra situationer. Exempelvis kan föräldrar under de förutsättningar som anges i 13 kap. 16 § föräldrabalken befrias från skyldigheten att lämna årsräkning eller sluträkning. Detsamma gäller i fråga om årsräkning, årsberättelse, sluträkning och slutberättelse för en ställföreträdares dödsbo enligt 14 kap. 24 § föräldrabalken.

Ersättning för småutgifter utan kvitto

Ersättning för utgifter som varit skäligen motiverade för att fullgöra ställföreträdarens uppdrag får beviljas med ett belopp som årligen motsvarar högst två procent av prisbasbeloppet, utan krav på att ställföreträdaren visar underlag för utgifterna (12 kap. 16 § föräldrabalken).

Beloppsgränsen medför att det blir fråga om mindre utgifter för t.ex. kortare resor, porto och administration. När en högre ersättning begärs ska ställföreträdaren som vanligt visa underlag för utgifterna (prop. 2025/26:92 s. 154).

Överförmyndares anmälningsplikt vid misstanke om brott

Överförmyndaren ges en skyldighet att anmäla till polis eller åklagare om det finns misstanke om att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har begått ett brott mot huvudmannen som har samband med verksamheten och för vilket fängelse är föreskrivet (16 kap. 6 a § föräldrabalken).

Av prop. 2025/26:92 s. 159 f. förtydligas att bestämmelsen endast gäller misstanke om brott som har begåtts mot den enskilde när ställföreträdaren har utövat sitt uppdrag. Det finns därför ingen skyldighet att anmäla en misstanke om brott som enbart har samband med ställföreträdarens och den enskildes privata relation. Samtliga brottstyper omfattas och inte enbart ekonomisk brottslighet. Anmälan ska göras så snart det finns anledning att anta att brott har begåtts och det krävs inte att överförmyndaren gör omfattande efterforskningar utan bedömningen får göras utifrån det som är känt i det enskilda fallet.

Delegering av beslutanderätt

Det införs en möjlighet för en överförmyndarnämnd eller en överförmyndare att i vissa fall delegera beslutanderätt i brådskande situationer (19 kap. 14 a § föräldrabalken). Beslutet ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde eller till överförmyndaren så snart det kan göras. För att delegering ska vara möjlig krävs att beslutet är så brådskande att nämndens eller överförmyndarens avgörande inte kan avvaktas.

Som exempel på när bestämmelsen kan behöva tillämpas anges i förarbetena entledigande av en ställföreträdare enligt 11 kap. 20 § föräldrabalken (prop. 2025/26:92 s. 105).

Tydligare information till ställföreträdare och enskilda

Överförmyndaren ges en skyldighet att informera den som ska utses till förmyndare, god man eller förvaltare om vilka uppgifter som kan förväntas ingå i uppdraget (19 kap. 18 a § första stycket föräldrabalken). Överförmyndaren ska dokumentera den information som har lämnats.

Av prop. 2025/26:92 s. 85 framgår att informationen kan avse såväl allmän information om vad ett uppdrag som ställföreträdare innebär som mer specifik information om förutsättningarna i det enskilda uppdraget. Att informationen dokumenteras kan vara viktigt för överförmyndarens tillsyn och även vara av betydelse om huvudmannen eller hans eller hennes närstående behöver bilda sig en uppfattning om vad som ingår i uppdraget.

Överförmyndaren ges också en skyldighet att informera den enskilde om ställföreträdarskapet (19 kap. 18 a § andra stycket föräldrabalken). Informationen ska till sättet och innehållet vara anpassad till den enskilde och ska också finnas tillgänglig på kommunens webbplats. Informationen bör lämnas så tidigt som möjligt och senast i samband med att ställföreträdare förordnas. Att informationen ska vara anpassad till den enskildes förutsättningar kan innebära att informationen ibland bör lämnas muntligt och ibland skriftligt (prop. 2025/26:92 s. 71 f.).

Statlig tillsyn och vägledning

MFoF ges ett övergripande ansvar på ställföreträdarområdet. Det innebär bland annat att myndigheten ska stödja överförmyndare i deras uppdrag, ansvara för metodstöd samt tillhandahålla information inom området.