MFoF publicerar stor undersökning
- Hur är det att vara förälder idag?

– Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan en högt självskattad föräldraförmåga och välbefinnande hos barn och föräldrar, säger Maria Lundmark, tillförordnad generaldirektör på MFoF.– Man har även sett att en god upplevd föräldraförmåga kan leda till minskade psykiska, emotionella och beteendemässiga problem hos barn. Med andra ord är det positivt att nära 90 procent av de som svarat på undersökningen uppger att de har förmåga och färdigheter för att vara bra föräldrar.

Föräldrars sociala nätverk och tillgången till stöd från andra närstående är en grundläggande skyddsfaktor som har stor betydelse för hur föräldrar uppfattar sitt eget föräldraskap. Undersökningen visar att ju fler personer föräldrarna har som kan stötta dem i föräldraskapet, desto högre skattar de sin föräldraförmåga. Den visar även att fyra av fem föräldrar har högst en timmes avstånd till närstående som kan utgöra stöd i föräldraskapet. Samtidigt uppger en femtedel att de inte har någon som kan utgöra stöd.

– En intressant iakttagelse är att de som bor i mindre städer eller på landsbygden har både fler personer som kan utgöra stöd och dessutom närmare till dem, jämfört med de som bor i större städer, berättar MFoF:s utredare Margareta Bolmgren. Utanför de större städerna saknas dock ofta arenor för stöd. Att 20 procent av föräldrarna säger sig sakna stöd från någon över huvud taget är också viktigt att uppmärksamma.– Utifrån detta blir det ännu tydligare att vi som arbetar med föräldraskapsstöd behöver fokusera på att stärka föräldrars sociala nätverk, inte minst i de större städerna, men också främja öppna mötesplatser för föräldrar på mindre orter.

Ett ojämställt hem är negativt för både man och kvinna

Drygt hälften (58 %) av svarande föräldrar upplever att män och kvinnor delar ansvaret lika i hushållsarbetet. När det inte delas lika är det som regel kvinnan som tar det större ansvaret. Det är fler kvinnor som uppger att det finns en obalans, samtidigt som fler män än kvinnor uppger att den andra parten tar ett större ansvar.

– Det finns med andra ord en medvetenhet hos många män om att kvinnan tar ett större ansvar, säger MFoF:s utredare Tony Boman.

I omsorgen om barnen är dessa könsskillnader ännu tydligare, och den bilden bekräftas av en femtedel av männen. Tony Boman utvecklar:

– Studier har visat att arbetsfördelningen hemma efter det första barnet har en tendens att bestå. Är den ojämnt fördelad påverkar den kvinnors ekonomi och möjligheter på arbetsmarknaden, samtidigt som männens relation till barnen kan påverkas negativt.

Barn behöver engagemang och tid från båda föräldrarna

En majoritet uppger att någon av eller båda föräldrarna går ner i arbets- eller studietid i och med föräldraskap. Det är dock fler kvinnor som gör detta val.

– Här spelar även utbildningsnivå en roll, vi ser i undersökningen att föräldrar med högre utbildning är mer benägna att gå ner i arbetstid eller studietakt. Det kan tyda på att högutbildade föräldrar har större möjligheter att prioritera familjeliv framför arbete eller studier. Försäkringskassans analyser visar dessutom att föräldrapar där båda har högre utbildning delar mer lika på föräldraledighet, säger Tony Boman.

MFoF framhåller vikten av att tidigt engagera papporna, gärna redan i mödravården, men också att föra samtal med papporna om levnadsvanor, psykisk hälsa och föräldraskap.

– När vi främjar båda föräldrarnas deltagande och engagemang gynnar vi också barnens hälsa och positiva utveckling, konstaterar Tony Boman.

Utmaningar olika utifrån inkomst och kön

I undersökningen uppger föräldrarna att tid och att ta hand om den egna hälsan är de största utmaningarna i föräldraskapet. Den vanligaste strategin för att hantera utmaningar är enligt de svarande att hantera den på egen hand, eller att vända sig till den andra vårdnadshavaren, familj eller vänner.

I jämförelse med kvinnor vänder sig män betydligt mer sällan till vänner för att hantera utmaningar. Kvinnor ser fler stora utmaningar jämfört med män, inte minst vad gäller hälsa och att kombinera arbete och föräldraskap. Ytterligare ett intressant resultat är att kvinnor tenderar att se förväntningar på sig själva som en utmaning i högre utsträckning än män.

– Vi ser återkommande könsskillnader i undersökningen, vilket kanske inte är så överraskande. Alla vi som arbetar med föräldraskapsstöd behöver dock ha detta med oss både när vi erbjuder stöd, hur stödet görs tillgängligt samt när nya former av stöd utvecklas, säger Tony Boman.

Få av föräldrarna söker stöd via Internet

Ett möjligen överraskande resultat från undersökningen är att Internet och appar inte används i särskilt stor utsträckning som stöd i föräldraskapet. Ungefär en femtedel uppger att de använder Internet eller appar som stöd någon gång i månaden medan strax över en tiondel anger att de använder det någon gång i veckan eller dagligen.

– I de fall föräldrar vänder sig till Internet för stöd och information är det ofta myndigheters webbplatser som används. Och bland dessa sticker 1177 Vårdguiden ut som överlägsen informationskälla, berättar Tony Boman.

Rapporten Att vara förälder idag på vår webbplats inklusive navigationsmeny

Rapporten Att vara förälder idag som pdf Pdf, 8.4 MB, öppnas i nytt fönster.

Appendix 1 - tabeller i sin helhet Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.

Appendix 2 - Enkät Pdf, 259.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Om rapporten

Rapporten Att vara förälder idag bygger på en undersökning genomförd i SOM-institutets webbpanel. Undersökningen bestod i en webbenkät som under hösten 2019 skickades ut till föräldrar med barn under 18 år. Totalt 3 860 föräldrar med barn under 18 år bjöds in att delta i undersökningen. 3 352 av de som bjöds in att delta svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 86 procent.

Webbpanelens sammansättning skiljer sig från rikssnittet i det att deltagarna tenderar att ha högre utbildning, inkomst och politiskt intresse. 76 procent av de som svarade på denna undersökning hade en eftergymnasial utbildning som var minst 3 år och över 60 procent av föräldrarna hade en månadsinkomst på 37 000 eller mer.

Denna skevhet är naturlig i webbpaneler med stor andel självrekryterade deltagare, men möjliggör fortfarande jämförelser mellan olika grupper av föräldrar, och i ett senare skede goda förutsättningar att studera förändringar över tid.

I undersökningen ställdes inga frågor kring hur familjekonstellationen i hushållet ser ut, utan enbart ifall den som svarade bor ihop med barnets andra vårdnadshavare eller inte, och om den svarande i det senare fallet bor ihop med någon annan som deltar i föräldraskapet (t ex bonusförälder) eller om föräldern bor ensam. Detta gör att vi i denna undersökning inte kan säga något om upplevelserna hos exempelvis samkönade par eller familjer med en annan sammansättning än den traditionella ”kärnfamiljen”. MFoF är dock medvetna om denna brist och beskriver behoven av fördjupade studier och fortsatt forskning på olika föräldragrupper i rapportens femte kapitel.

Syftet med rapporten Att vara förälder idag är att den ska fungera som ett kunskapsstöd för beslutsfattare och yrkesverksamma som arbetar med föräldraskapsstöd. Resultatet är också ett underlag för MFoF i uppdraget att stödja genomförandet av den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd. Resultaten i rapporten fokuserar främst på skillnader mellan olika grupper av föräldrar.