Rinkebyprojektet – utvärdering och vägen framåt

Syftet med de utökade hembesöken i Rinkeby som bedrivs tillsammans med socialtjänsten är att ge föräldrarna ett extra stöd i föräldraskapet. Projektet initierades av socialchefen i Rinkeby med utgångspunkt i de stora skillnader i levnadsförhållanden och hälsa som finns i Stockholms län. Till exempel lever 58 procent av barnen i Rinkeby i familjer med låg köpkraft, jämfört med länets 20 procent.

Ramen för programmet utgörs av hembesök från barnhälsovården och socialtjänstens föräldrarådgivare.

– Man kan säga att det handlar om proportionell universalism, där man vill minska ojämlikheter genom att ge mer till dom som behöver mest, säger Lene Lindberg från Karolinska Institutet.

Som forskare vill jag inte säga att det här ser lovande ut eller att man snabbt sprider arbetssätten till andra delar av landet. Vi behöver mer
kunskap om vilka delar i programmet som gör skillnad.

Lene Lindberg, Karolinska Institutet

Projektet har genomförts tillsammans med öppna förskolan, bibliotek, folktandvård och flera andra aktörer. För att kunna utvärdera insatserna har en baslinje etablerats vid första BVC-besöket och därefter följts upp när barnet är 15–18 månader gammalt. Utvärderingen bygger både på kvalitativa och kvantitativa data.

– Övergripande skulle jag vilja påstå att resultaten är ganska haltande. Som forskare vill jag inte säga att det här ser lovande ut eller att man snabbt sprider arbetssätten till andra delar av landet. Vi behöver mer kunskap om vilka delar i programmet som gör skillnad.

Av de 108 familjer som deltog i programmet var 98 också med i utvärderingen. Den kontrollgrupp som Rinkebyföräldrarna jämförts mot består av boende i andra likvärdiga områden som Hässelby Gård och Husby.

– Men det finns skillnader som vi behöver beakta som handlar om sammansättningen av invånare. I Rinkeby har vi till exempel fler människor från sub-Sahara än i jämförelseområdena. Det är viktigt att ta med sig när vi läser materialet.

Så genomfördes projektet

I Rinkeby har det utökade hembesöksprogrammet erbjudits till alla förstagångsföräldrar och 94 procent tackade ja till att vara med.

– Sedan är det så att många som bor i Rinkeby saknar permanent adress där. De kan vara inneboende, bo i hallen eller i köket hos någon. Det finns en rad utmaningar med det. Till exempel fullföljer inte alla programmet då de inte har fast boende och måste flytta.

Det var en orsak till att andelen som tog del av 5 eller 6 besök under programmet endast var 78 procent av deltagarna.

Uppskattat stöd och ökad trygghet

Programmet har haft ett bra mottagande hos föräldrarna som menar att det svarar mot deras behov, att de blir lyssnade till och att de värderar kontakten med både barnsjuksköterska och föräldrarådgivare.

– Vi ser särskilt att papporna uppskattar att bli erkända som viktiga i sina barns liv.

För vissa föräldrar har programmet också ersatt stöd som annars skulle ha kommit genom släkt och vänner som befinner sig i andra länder.

Föräldraförmågan skattades i början av projektet och även senare – både inför och i uppföljningen. I Rinkeby skattade föräldrar sin förmåga högre än jämförelsegruppen både i början och slutet av projektet.

Höjd vaccinationsgrad

Under tiden som projektet genomfördes ökade också vaccinationsgraden i Rinkeby från 71 procent år 2012 till 86 procent år 2016.

– Orsaken till förbättringen är inte helt klar. Kampanjer från Folkhälsomyndigheten pågick under samma tidsperiod.

Fortsättning av projektet

Rinkebyprojektet kommer delvis att fortsätta med en utvärderingsbar pilotstudie. Detta efter att Socialstyrelsen under vintern fick ett regeringsuppdrag att ta fram ett förslag på hur man skulle kunna skala upp Rinkebyprojektet och göra en strukturerad utvärdering av effekterna av utökade hembesök för förstagångsföräldrar.

– De har nyligen fått bekräftat från regeringen att förslaget godkändes och de har fått uppdraget att starta arbetet. Vem som blir projektledare är dock inte färdigt ännu. Det inlämnade förslaget på pilotverksamhet bygger på Rinkebymodellen och de lärdomar som har framkommit längs vägen, säger Lene.

Förslaget innehåller ett fördjupat hembesöksprogram. Rinkebymodellen är fokuserad på sex hembesök men i det nya förslaget ingår även mottagningsbesök i slutet av graviditeten och vid barnavårdscentralen vid två års ålder. Därefter följer en utvärdering.

Projektet ska pågå under tre år, från 2020–2022. Det utvärderas och följs sedan upp under 2023 och 2024.

­– Det är klokt att vänta med en stor nationell implementering. De resultat som finns hittills visar att vi behöver utreda effekter vidare. Idén med en nationell pilot istället för ett nationellt program i full skala är rätt steg att ta utifrån den kunskapsbas som finns, menade en deltagare vid mötet.

När det handlar om grupp- respektive individnivå pratar man ofta om kostnaden att ge insatser till de som inte har behov. Men samtidigt är det svårt att på förhand veta vem som kommer att utveckla ohälsa i ett senare skede.

Det är en svår balansgång.

Deltagare under mötet

Diskussion

Efter presentationen diskuterades utmaningar och risker med att testa modellen i en ny kontext. Hur ska en satsning ske – på individnivå eller på utsatta områden – och finns en självklar geografisk överförbarhet av hembesöksprogram?

– När det handlar om grupp- respektive individnivå pratar man ofta om kostnaden att ge insatser till de som inte har behov. Men samtidigt är det svårt att på förhand veta vem som kommer att utveckla ohälsa i ett senare skede. Det är en svår balansgång, sa en av deltagarna vid mötet.

Frågan om uppföljning av socialtjänsten kom också upp.

– Barnhälsovården följs upp men hur följs socialtjänstens arbete upp? En viktig faktor att följa upp är tidig identifikation av barn som kan fara illa.

– Det som syns hittills är mer anmälningar om samverkansärenden hos socialtjänsten. Det finns exempel på föräldrar som själva anmält att de behöver hjälp. Det är inte självklart att ett program av den här typen minskar det.

Ytterligare frågor handlade om det var modellen i sig som skulle utvärderas eller något annat.

– Rinkebymodellen kan bli något som många använder. Här kan man ändå vara klok och säga att även om det inte finns evidens för just den här modellen, så kan vi skapa evidens för hembesök, för processerna kring det goda mötet och så vidare.

Utvärderingen av Rinkebyprojektet fortsätter och några av de pågående och framtida studierna behandlar föräldrars självskattade hälsa och tilltro till sin föräldraförmåga, uppföljning av barnens hälsa, språkutveckling och vårdkonsumtion vid 3-4 års ålder samt programmets kärnkomponenter och implementering.

Utvärderingen pågår under hösten 2019 och våren 2020. Resultat beräknas kunna presenteras under hösten 2020.