Föräldraskap och stöd för familjer som flytt till ett annat land
Erika Sigvardsdotter, lektor vid Röda Korsets högskola, presenterade två kommande kunskapsöversikter inom området föräldraskap och stöd för familjer som flytt till ett annat land. Det handlar om sammanställning av litteratur från 2008–2018 som bidrar till kunskaper om föräldraskap under de första åren efter att ha flytt till ett annat land, samt om föräldraskapsstödjande insatser riktat till de grupperna. Översikterna finansieras av Folkhälsomyndigheten.
Den första delstudien behandlar litteratur om föräldrar med minderåriga barn som bor hemma, men som flytt till ett OECD-land någon gång under de senaste tolv åren. Studien tittar på de utfall och upplevelser av förutsättningar för att utöva föräldraskap som rapporterats av föräldrarna själva. I delstudie två studeras vilka föräldraskapsstödjande insatser som beskrivs i litteraturen. Här inkluderas även grå litteratur, det vill säga rapporter som inte publicerats som vetenskapliga artiklar.
När det handlar om familj så är föräldraskapet i sig en stärkande faktor.
Det ger en positiv spiral eftersom familjen utgör ett viktigt socialt nätverk i sig.
Erika Sigvardsdotter, lektor vid Röda Korsets högskola
Föräldraskapet stärker
De kategorier som framkommit i översikterna är Möjligheter och skyddsfaktorer och Utmaningar och riskfaktorer. Möjligheter och skyddsfaktorer utgörs av hälsa och service, möjligheter och etablering i det nya landet samt sociala nätverk och familj. Det som utgör utmaningar och risker är i mångt och mycket samma faktorer, men även socioekonomisk status.
– När det handlar om familj så är föräldraskapet i sig en stärkande faktor. Det ger en positiv spiral eftersom familjen utgör ett viktigt socialt nätverk i sig, säger Erika Sigvardsdotter.
Majoriteten av studierna hade tittat på blandade aktiviteter och språkgrupper, och visade även att stöd från andra i liknande situation var mycket viktigt när man flytt till ett annat land.
Nyanländ ett problematiskt begrepp
Flera studier pekar exempelvis på att många i målgruppen lever under svåra förhållanden med osäkert boende, osäkra uppehållstillstånd och fattigdom, vilket kan göra det svårt att ta till sig traditionella föräldraskapsstödsprogram.
– Att använda kategorin ”nyanländ” är också metodologiskt problematiskt i det här fallet eftersom det exkluderade en rad relevanta studier. Hur länge ska man anses vara nyanländ? Men trots detta ger det också ett välbehövt fokus på de första åren efter flykten, istället för ”utlandsfödda”. En annan avgränsning handlade om vad som ska ses som föräldraskapsstöd, och hur man ska tala om föräldraskapsstöd i en grupp som nyligen flytt. Det är en utmaning när det handlar om att sammanställa kunskaper.
De två litteraturöversikterna är just nu under granskning och beräknas kunna publiceras under hösten 2019.
Kontakt
Ledning och verksamhetsstöd
Per Sundberg
Kommunikationsstrateg (press- och mediakontakt)
Telefon: 010-190 10 89
E-post: per.sundberg@mfof.se
Uppdaterad senast