Föräldraskap i Sverige – ett samhällsorienterat program för utrikesfödda familjer

– Utgångspunkten för Föräldraskap i Sverige var att vi ville ha ett bättre sätt att nå föräldrar som vi inte når med generella stöd. Det initierades sedan av Länsstyrelsen i Stockholm med ett samhällsorienterande perspektiv, där dialog och aktiv medverkan genomsyrat av jämställdhet och barnrättsperspektivet var vägledande, berättar Jessica Edbacken.

En utgångspunkt för uppdraget var att erbjuda samhällsinformation om familjeliv i Sverige till alla och inte enbart inriktat mot nyanlända föräldrar.

– Det finns olika sätt att ta sig an den här typen av arbete. Det kan handla både om hur vi presenterar själva informationen och om olika föräldrastrategier. Här var fokus samhällsinformation och vi ville inte konkurrera med andra stödprogram.

Materialet är utformat med en gruppledarmanual på lätt svenska och ett översatt föräldramaterial.

– Det är viktigt att göra det enkelt, men inte för enkelt. Vissa begrepp går inte att ändra på, det heter till exempel ”föräldrars rättigheter” och ”vårdcentral”. Det går inte att säga på andra sätt. Vi får inte göra det så enkelt att det leder fel.

De allra flesta som deltog i programmet tog också del av stöd via tolk.

– Det tycker vi är självklart, men det finns många diskussioner kring hur tolkarna används. Vi har rekommenderat högst två språkgrupper i samma föräldragrupp för att undvika att tolkarna blir för många. Det finns andra erfarenheter men vi tror att det är en bra form när det finns tid och tydliga ramar för mötena.

[...] föräldrarna vet i hög utsträckning vad som får barn att må bra.
Det har varit stärkande för dem att forskningen bekräftar deras erfarenheter.

Jessica Edbacken, Stockholms Stad/PLUS

Lotsande gruppledare

Föräldraträffarna har varit 2,5 timmar åt gången vid fem tillfällen. Grupperna har innefattat 10–15 föräldrar och letts av två utbildade gruppledare.

– Dels finns samhällsinformation som måste komma med. Vi har inlett med frågan om vad man känner till om socialtjänsten. Sedan finns alltid punkter som kommer upp i diskussioner och föräldrarna vet i hög utsträckning vad som får barn att må bra. Det har varit stärkande för dem att forskningen bekräftar deras erfarenheter.

En viktig funktion i projektet är att erbjuda föräldrastöd tillsammans med samhällsorienteringen eftersom många föräldrar behöver vägledning i att hjälpa barnen hitta aktiviteter.

– De behöver stärka sina nätverk. Det handlar också om skola, hälsa och sjukvård. Det är många som inte hört talas om 1177 till exempel och som därför inte vet att man inte behöver åka till akuten direkt. Vi pratar också om föräldrars rättigheter och skyldigheter, vilket är något som engagerar många. Här tar vi också upp både omskärelse och kvinnlig könsstympning, vilket har varit viktigt även när vi pratar med föräldrar som inte har de erfarenheterna.

Gruppledaren förväntas ta en lotsande roll och hjälpa föräldrarna att söka vidare stöd. Gruppledarna ska kartlägga sina aktuella områden – som fritidsaktiviteter och vart man kan vända sig med oro för sitt barns fysiska hälsa. Grupperna består av 10-15 föräldrar och varje träff leds av två utbildade gruppledare.

Erfarenheterna från projektet visar att det skapat många givande diskussioner.

– Att även aktörer från civilsamhället utbildats till gruppledare har varit värdefullt eftersom rekrytering varit en utmaning. Civilsamhällesaktörerna har ofta andra kontaktytor och kan nå målgruppen på ett annat sätt.

Föräldraskap i Sverige har idag 150 gruppledare runt om i landet och cirka 800 föräldrar har deltagit i programmet. Materialet används i 11 av 14 stadsdelar i Stockholms Stad, 14 kommuner i länet och 15 kommuner utanför länet.

Hur kom ni fram till ämnen i träffarna?

– Det var ett resonemang i arbetsgruppen utifrån de som träffat målgruppen. Där fanns en gradering av det som upplevdes angeläget och viktigt. Föräldrarna ville prata om nära frågor. Samhällsfrågorna är ibland en repetition för de som deltar, men människor får också fundera på hur informationen påverkar just dem. Vår erfarenhet är att en hel del är okänt, eller att föräldrarna drar nytta av repetition och möjlighet till mer diskussion utifrån informationen. Sedan kan vi konstatera att diskussionerna som väcker mest engagemang är de om socialtjänsten.

Diskussionen om pojkar och flickor engagerar. Föräldrarna visar både tolerans och förståelse för varandra vilket bidrar till att skapa en trygg miljö.
Men självklart har det funnits konflikter när föräldrar tycker olika.

Lene Lindberg, Karolinska Institutet

Utvärdering

Under våren 2019 startade utvärderingen av Föräldraskap i Sverige, som genomförs av Karolinska Institutet. Utvärderingen behandlar dels gruppledarskapet men även var och en av de fem träffar som genomförs. När det gäller gruppledarna visar utvärderingen att många av dem har bra erfarenheter i bagaget och kan styra programmet på ett bra sätt.

– Det har varit erfarna gruppledare och en stor spridning i grundprofessionerna hos gruppledarna, säger Lene Lindberg från Karolinska Institutet.

På den första träffen diskuteras hur det är att vara familj i nytt land, utmaningarna med att leva med flera kulturer, jämställt föräldraskap, barnets rättigheter och fritidsaktiviteter för barn.

– Styrkan har varit att det är engagerande teman som skapat diskussioner. Men vi har också fått återkopplingen att materialet är omfattande och om utmaningar i språket.

På den andra träffen behandlas ämnen som förskola, grundskola och skillnader och likheter mellan pojkar och flickor.

– Diskussionen om pojkar och flickor engagerar. Föräldrarna visar både tolerans och förståelse för varandra vilket bidrar till att skapa en trygg miljö. Men självklart har det funnits konflikter när föräldrar tycker olika.

Fokus på den tredje träffen är att må bra som familj, samt hälsa och sjukvård.

– Det är viktigt att detta inte är det första ämnet och att deltagarna känner till varandra när man ska tala om känsliga teman. Och den känslan finns ofta vid den tredje träffen. När gruppen känner sig trygg kan också teman som omskärelse och könsstympning lyftas. Sedan har det varit en styrka att skapa dialog istället för att ha föreläsning.

På den fjärde träffen diskuteras stress, skydd för barn, ungdomars rättigheter samt föräldrars rättigheter och skyldigheter.

– Det är tunga ämnen om barnaga, våld och mötet med socialtjänsten. Det finns klipp på Youtube som visar när polisen tar barn från föräldrarna och det kräver mycket av diskussionsledaren för att få ett konstruktivt samtal utifrån de förutsättningarna.

På den sista träffen behandlas ämnen med koppling till att vara förälder till en tonåring. Ämnena är bland annat tobak, alkohol och narkotika, brott och kärlek i tonåren.

– Vid det laget är det en trygg grupp vilket underlättar diskussionerna. Men utvärderingen visade att frågan om gymnasiet spretade en aning. Det hade kanske passat bättre i avsnittet som handlade om skolan.

I nästa fas av utvärderingen ska kunskaper och attityder undersökas vidare.

– Vi behöver undersöka vilka föräldrar som hittar till Föräldraskap i Sverige, fråga om de vet var de ska vända sig för att få stöd och hjälp och om dom känner sig stärkta i sitt föräldraskap. Vi är också intresserade av att få veta mer om synen på, och tilliten till, de svenska samhällsinstitutionerna, säger Lene.