Rapport om adopterades psykiska hälsa pekar på behov av riktade insatser

Bakom rapporten står Anders Hjern, Inst för medicin Solna, Karolinska Institutet och CHESS, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet, och Bo Vinnerljung, Inst för socialt arbete, Stockholms Universitet.

- Det jag tycker står ut mest i rapporten är att många vuxna utlandsadopterade lever ensamma. Det finns två sammanhängande orsaker till detta. Det ena är att den adopterade i lägre utsträckning än andra hittar en partner som man kan dela livet med, och där är svårigheterna särskilt stora för männen. Den andra orsaken handlar om en 50 procent högre risk för skilsmässa jämfört med andra i det svenska samhället. På det hela taget kan vi se en betydande ensamhet bland de utlandsadopterade och det är troligt att detta bidrar till depression och självmord, vilket är bekymmersamt, säger barnläkaren och forskaren Anders Hjern.

Det finns omkring 60 000 internationellt adopterade i Sverige idag. För 20 år sedan visade registerstudier från Socialstyrelsen att de internationellt adopterade hade påtagligt ökade risker för psykiatrisk vård och självmord under ungdomsåren och ung vuxen ålder. I den nya rapporten undersöktes om den höga psykiatriska sjukligheten hos internationellt adopterade kvarstår upp i mogen vuxen ålder.

- Den här gången har vi fokuserat på hur vuxenlivet ser ut - efter att man fyllt 35. I de tidigare studier som finns hade man sett en ökad risk för psykiatrisk sjuklighet hos de internationellt adopterade. Vi ser i den här nya rapporten att en ungefär fördubblad risk kvarstår upp i åtminstone 40-årsåldern, vilket också är ett viktigt resultat i rapporten, säger Anders Hjern.

Ökad risk för sjukdomsrelaterad långvarig arbetslöshet

Rapporten fokuserar även på sociala livsvillkor i vuxen ålder i form av familjebildning, barnafödande och arbete, där uppföljningstiden i tidigare studier varit alltför kort för att tillåta några säkra slutsatser.

- För de utlandsadopterade som har ett tryggt fast jobb är utbildnings- och lönenivå jämförbara med övriga befolkningen. Tyvärr befinner sig en tredjedel, ungefär dubbelt så många som genomsnittsbefolkningen, utanför arbetsmarknaden med förtidspension eller långvarig sjukersättning. Det här är främst en följd av psykisk ohälsa hos de internationellt adopterade.

Behov av insatser

Rapportens resultat pekar på internationellt adopterades ökade behov av psykiatrisk vård fortsätter upp i mogen vuxen ålder och att internationellt adopterade har svårare än andra att etablera och vidmakthålla parrelationer.

- Syftet med vår rapport är inte att komma med förslag på åtgärder. Däremot är rapporten väldigt tydlig med att internationellt adopterade har ett större behov av stöd utifrån psykisk ohälsa än vad andra grupper i samhället har. Behovet är till exempel större än för flyktingar som kommit till Sverige som barn, vilket säger något om problemets dignitet. För flyktingar finns en hel del särskilda behandlingsmöjligheter, vilket är bra, men motsvarande möjligheter finns alltså inte för utlandsadopterade, säger Anders Hjern och fortsätter:

- Ett ytterligare område där det finns behov av insatser är familjebildningen. Här behöver vi mer kunskap om vad problemen beror på och hur de kan hanteras. Kunskap som sedan kan spridas till yrkesverksamma som arbetar med sådana frågor, till exempel familjerådgivning runtom i Sverige.