Nya kunskaper om stöd till föräldrar med utagerande barn

MFoF:s syfte med beställningen är att lyfta verksamma komponenter på alla tre preventionsnivåer – universellt, selektivt och indikerat. Då det generellt finns begränsat med forskning kring detta bidrar denna meta-analys med värdefull kunskap inom området.

– Studien och SBU:s kommentar visar att två komponenter är särskilt verksamma för utagerande barn mellan 2 och 9 år, oavsett preventionsnivå. Dit hör positiv förstärkning och beröm, men även naturliga och logiska konsekvenser av barnets utagerande beteende, berättar Margareta Bolmgren, utredare på MFoF.

Andra komponenter som enligt rapporten har samband med utagerande beteende på den indikerade nivån (d v s när det redan förekommer problem) och i behandling är:

• byggande av positiva relationer
• gemensam lek
• aktivt lyssnande
• färdigheter för föräldrarna själva (självreglering)
• att skilja föräldrar och barn åt för att kyla ner en konflikt

Studien visar även att de komponenter som på indikativ nivå och i behandling gav effekt på utagerande beteende generellt sett inte tycks ha samma effekt på universell nivå.

– Det är viktigt att tolka dessa resultat i sitt sammanhang. För det första är det svårt att påvisa effekter när barn inte visat några utagerande beteenden från start, vilket är fallet när man erbjuder program på universell nivå. Barn som har ett utagerande beteende bör inte heller erbjudas universella insatser då de har behov av mer stöd. I det fallet går resultatet i meta-analysen i linje med tidigare forskning. För det andra har tidigare studier påvisat att universella program kan minska dysfunktionella föräldrastrategier, stärka ett positivt föräldraskap och öka både föräldrars och barns psykiska välmående, säger Margareta Bolmgren och sammanfattar:

– Det är alltså viktigt att vara tydlig kring vilket utfallsmått man tittar på i en studie. Både den universella och den riktade preventionen behövs om vi ska kunna nå det övergripande målet i den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd.

En ytterligare slutsats i SBU:s rapport är att fler komponenter innebar starkare effekt i indikerad prevention och behandling men lägre i universell och selektiv prevention. Det är sedan tidigare känt att färre komponenter kan ge bättre effekt i psykosocial behandling, vilket också verkar stämma för prevention.

– På MFoF anser vi att meta-analysen ger oss ytterligare kunskaper om vad som ger effekt på olika preventionsnivåer för en viss grupp. SBU:s kommentar förtydligar resultaten och gör dem begripliga. Tillsammans är de värdefulla som underlag när yrkesverksamma i Sverige funderar på vilka föräldraskapsstödjande program som passar just deras situation och målgrupp. För barn med utagerande beteende vet vi nu att riktat föräldraskapsstöd ger positiva effekter. Tidigare studier har även visat att det är samhällsekonomiskt lönsamt. Genom att erbjuda program som innehåller de verksamma komponenterna kan vi genom en tidig insats göra stor skillnad för barn, föräldrar och samhället i stort. sammanfattar Margareta Bolmgren.

Utagerande beteende hos barn kan handla om ihållande trots, aggressivitet, våldsamt beteende, lögner med mera. För yngre barn kan utagerande beteende leda till konflikter med exempelvis föräldrar, förskolepedagoger och kamrater. På längre sikt löper barn med utagerande beteende större risk att hamna i antisocialt beteende, kriminalitet, missbruk, misslyckande i skolan och depression. Föräldrasskapstödsprogram som baseras på social inlärningsteori är ett sätt att arbeta med utagerande beteende och förebygga en möjlig besvärlig framtid för barnet.

MFoF har tagit fram ett antal frågor och svar i syfte att ytterligare tydliggöra hur vi ser på det som framgår av SBU:s kommentarer. Klicka på länken nedan för att läsa våra frågor och svar!